Osciner

Systematik
Osciner
Lyrfågel
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Underklass	Neornithes
Infraklass	Neognata fåglar Neognathae
Överordning	Neoaves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Underordning	Eupasseres
Infraordning	Osciner Passeri
Familjer
(många - se text)
Synonymer
Oscina tättingar Sångfåglar

Osciner eller sångfåglar (Passeri) är enligt Ericson et al (2003) en infraordning med fåglar som tillsammans med infraordningen subosciner (Tyranni) utgör underordningen Eupasseres i ordningen tättingar.^[1] Ibland beskrivs gruppen som en underordning. Oscinernas röstorgan har utvecklats så att de kan framkalla en mycket stor variation av ljud, ofta refererade till som fågelsång. Studier visar att underordningen utvecklades runt 50 miljoner år sedan i de västra delarna av Gondwana som sedermera blev till dagens Australien, Nya Zeeland, Nya Guinea och Antarktis, innan de spreds till övriga världen.^[1]

Fågelsången används för att kalla på andra fåglar samt att signalera sexualitet. Lätena är ofta varierande, även om vissa arter, såsom många i familjen kråkfåglar, har läten som många människor inte uppfattar som sång.

Familjer inom gruppen

Infraordningen osciner

Lyrfåglar (Menuridae)
Snårfåglar (Atrichornithidae)
Lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae)
Eukalyptuskrypare (Climacteridae)
Kråkfåglar (Corvidae)
Kråktrastar (Picathartidae)
Solfåglar och spindeljägare (Nectariniidae)
Blomsterpickare (Dicaeidae)
Järnsparvar (Prunellidae)
Vävare (Ploceidae)
Sparvfinkar (Passeridae)
Finkar (Fringillidae)
Rosenstjärtar (Urocynchramidae) - fördes tidigare till Emberitzidae
Fältsparvar (Emberizidae)
Gamla världens flugsnappare (Muscicapidae)
Trastar (Turdidae)
Strömstarar (Cinclidae)
Starar (Sturnidae)
Härmtrastar (Mimidae)
Trädkrypare (Certhidae)
Nötväckor (Sittidae)
Lärkor (Alaudidae)
Piplärkor och ärlor (Motacillidae)
Svalor (Hirundinidae)
Mesar (Paridae)
Sångare (Sylviidae)
Nya världens skogssångare (Parulidae)
Granlöpare (Peucedramidae)
Hawaiifinkar (Drepanididae)
Astrilder (Estrildidae)
Trupialer (Icteridae), även kända som vävarstarar
Törnskatfåglar (Laniidae)
Sidensvansar (Bombycillidae)
Gärdsmygar (Troglodytidae)
Gyllingar (Oriolidae)
Pungmesar (Remizidae)
Kungsfåglar (Regulidae)
Stjärtmesar (Aegithalidae)
Cistikolor (Cisticolidae)
Klippsmygar (Acanthisittidae)
Vårtkråkor (Callaeidae)
Tangaror (Thraupidae)
Kardinaler (Cardinalidae)
Hypocolier (Hypocoliidae)
Blåfåglar (Irenidae), även kända som blågyllingar.
Bladfåglar (Chloropseidae)
Blåsmygar (Maluridae)
Monarker (Monarchidae)
Marksmygar (Orthonychidae)
Visslare (Pachycephalidae)
Mesbärpickare (Paramythiidae)
Pardaloter (Pardalotidae), även kända som panterfåglar
Australhakar (Petroicidae), även kända som sångflugsnappare
Asitier (Philepittidae)
Australtimalior (Pomatostomidae), även kända som sabelnäbbar
Bulbyler (Pycnonotidae)
Solfjäderstjärtar (Rhipiduridae)
Timalior (Timaliidae), även kända som fnittertrastar
Vireor (Vireonidae), även kända som vireosångare
Glasögonfåglar (Zosteropidae)

Referenser

Noter

^ [a b] Ericson et al, 2003

Källor

Per G. P. Ericson, Martin Irestedt and Ulf S. Johansson (2003) Evolution, biogeography, and patterns of diversiﬁcation in passerine birds, Journal of avian biology, vol.34, sid:3–15, Naturhistoriska Riksmuseet, läst 2009-12-15. ( PDF)
Erling Jirle (2009) Världens fågelfamiljer, version 4. 12 januari, <www.pheromone.ekol.lu.se>, läst 2009-12-15