Paddington Station
| London Paddington Station | |
 Centralhallen | |
| Stationsinformation | |
|---|---|
| Ort | London |
| Öppnade | 1854 |
| Trafikeras av | Chiltern Railways, First Great Western, Heathrow Express |
| Ägare | Network rail |
| Arkitekt | Isambard Kingdom Brunel |
| Trafiktyp | Passagerartrafik |
| Kapacitet | |
| Antal spår | 16 |
| Spår under jord | 2 |
| Förbindelser | |
| Övriga trafikslag | London Underground |
| Anslutande linjer |  Elizabeth line, Heathrow Express, First great Western |
| Läge | |
| Koordinater | 51°30′57″N 0°10′34″V / 51.51583°N 0.17611°V / 51.51583; -0.17611 |
 | |
| ||||
 | ||||
| Stationsinformation | ||||
|---|---|---|---|---|
| Stad | London, Storbritannien  | |||
| Invigd | 1863 | |||
| Kapacitet | ||||
| Antal plattformar | 6 st | |||
| Förbindelser | ||||
| Linje |     | |||
| Föregående station | Bakerloo line: Warwick Avenue Circle line, District line: Bayswater Circle line, Hammersmith & City line: Royal Oak | |||
| Efterföljande station | Bakerloo line: Edgware Road Circle line, District line: Edgware Road Circle line, Hammersmith & City line: Edgware Road | |||
| Övrigt | ||||
| Arkitekt | Isambard Kingdom Brunel | |||
Paddington Station är en järnvägsstation i London, i stadsdelen City of Westminster. Den är ändstation för fjärrtåg från västra och sydvästra England och södra Wales, omfattande Bristol, Bath, Gloucester, Cheltenham, Worcester, Cardiff, Swansea, Exeter, Plymouth, Truro och Penzance.
Historia
År 1838 byggdes den första stationen i området som ändstation för Great Western Railway. Den nuvarande stationen öppnades år 1854 och konstruerades av Isambard Kingdom Brunel.[1] När Brunel designade stationen inspirerades han av Kristallpalatset som byggts några år tidigare.[2] Åren 1906-1915 skedde en stor ombyggnad på stationen. 2022 öppnades pendeltågslinjen Elizabeth line med en egen underjordisk station. Idag har stationen 16 spår, 14 spår i ytläge samt 2 underjordiska spår för Elizabeth line.[3]
Tunnelbana
Paddington var också ändstation för den första delen av Metropolitan Railway, som brukar betecknas som världens första tunnelbana. Den ursprungliga tunnelbanestationen norr om järnvägsstationen från 1863 trafikeras idag av Circle line och Hammersmith & City line på Londons tunnelbana, medan plattformar finns för annan del av Circle line samt District line från 1868 och Bakerloo line från 1913 på järnvägsstationens södra sida.
Övrigt
I böckerna om Björnen Paddington hittas Paddington på stationen och får sitt namn efter den.[4] En staty föreställande Paddington står under klockan på plattform 1.[5]
Bilder
-
Staty av björnen Paddington. -
Insidan av Paddington station. -
En annan vy inifrån stationen. -
Circle line och Hammersmith & City line med station från 1863. -
Circle line och District line med station från 1868. -
Bakerloo line från 1913. -
En ingång till Paddington Station. -
Pendeltågslinjen Elizabeth line från år 2022.
Referenser
- ^ ”London Paddington Station | Trains to London Paddington | Trainline”. www.thetrainline.com. https://www.thetrainline.com/stations/london-paddington. Läst 25 mars 2020.
- ^ ”9 Secrets Of Paddington Station” (på engelska). Londonist. 13 juli 2016. https://londonist.com/2016/07/secrets-of-paddington-station. Läst 25 mars 2020.
- ^ ”london-paddington-station-plan” (på engelska). Londonist. 1 augusti 2021. https://www.nationalrail.co.uk/stations-and-destinations/stations-made-easy/london-paddington-station-plan. Läst 1 januari 2022.
- ^ Tyzack, Anna (28 juni 2017). ”Michael Bond: How Paddington Bear went from darkest Peru to London's Olympic Games” (på engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/men/thinking-man/michael-bond-paddington-bear-went-darkest-peru-londons-olympic/. Läst 25 mars 2020.
- ^ ”Statues of Fictional Characters” (på engelska). Secret London. Arkiverad från originalet den 30 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170330213726/http://www.secret-london.co.uk/Fiction.html. Läst 25 mars 2020.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Paddington Station.Bilder & media
| |||||
| |||||||
| |||||||
