Papaya

Systematik
Papaya

Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Kålordningen Brassicales
Familj	Papajaväxter Caricaceae^[1]
Släkte	Carica
Art	Papaya C. papaya
Vetenskapligt namn
§ Carica papaya
Auktor	L.

Papaya (Carica papaya^[2]) eller papaja^[2] är en trädformad ört som tillhör familjen Caricaceae. Den kan bli upp till 10 meter hög och blommar i april till augusti. Dess stam förvedas aldrig helt. I toppen sitter en rosett med långskaftade, handflikiga blad. Den är tvåbyggare med han- och honblommor på olika plantor. Hanblomman är långskaftad och honblomman kortskaftad.

Frukten hänger i klasar under bladkronan. Den är brandgul eller gul som mogen, har ett laxköttsfärgat fruktkött, är söt, välsmakande och smörartad i konsistensen. Frukten är rik på A- och C-vitamin och har blivit en vanlig syn på frukostbrickor världen över. Den används också i exempelvis godis och glass. Frukten kan även ätas som omogen (då grönfärgad i fruktköttet), exempelvis tillagad som morot, zucchini eller pumpa.^[3]

Papaya är en urgammal kulturväxt som odlades av indianerna långt innan européernas ankomst. Arten är inte känd i vilt tillstånd, men närstående arter växer i Central- och Sydamerika. Numera odlas papaya i alla varmare trakter och utgör ett betydelsefullt livsmedel.

Torkad saft från frukten kallas papain och utvinns genom att man skårar omogna frukter och samlar in det som samlas i skårorna. Papain innehåller proteinspjälkande enzym och används bland annat till att möra kött och som medicin vid matsmältningsbesvär. Inom industrin används papain för att motverka krympning av siden och ull.

Papayalöv
Papayafrukter
Papayaträd med omogen frukt
Snittbild på frukten.

Se även

Papaya Coconut, hit från 1986 av den svenska pop- och countrysångerskan Kikki Danielsson.

Världsproduktion

Topp 10 producenter av papaya - 2018
Placering	Land	Produktion (ton)
1	Indien	5 989 000
2	Brasilien	1 060 392
3	Mexiko	1 039 820
4	Dominikanska republiken	1 022 498
5	Indonesien	887 591
6	Nigeria	833 038
7	Kongo-Kinshasa	213 769
8	Venezuela	188 636
9	Colombia	183 732
10	Kuba	176 630
Källa: UN Food & Agriculture Organisation (FAO)^[4]

Referenser

^ ”papaya”. Encyclopædia Britannica. http://www.britannica.com/EBchecked/topic/441909/papaya. Läst 19 november 2010.
^ [a b] ”papaja”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/papaja. Läst 13 mars 2019.
^ ”Papaya”. www.miele.se. https://www.miele.se/konsument/840.htm. Läst 13 mars 2019. ^{[död länk]}
^ FAOSTAT: Production statistics, crops.