Prataomdet

Artikelns titel kan av tekniska skäl inte återges korrekt. Den korrekta titeln är #prataomdet.

#prataomdet
"Det här är något vi måste prata om
så att språket i framtiden alltid finns på
plats i de fall där det verkligen räknas."
— Johanna Koljonen, december 2010[1]

Var går gränsen?

#prataomdet är en svenskspråkig hashtag på Twitter som använts för att diskutera sexuella övergrepp mot kvinnor och som har fått ge namn åt en uppmärksammad och prisbelönt kampanj.

Bakgrund

Diskussionen startade 2010 efter att en av Wikileaks grundare Julian Assange misstänktes för sexualbrott och som en reaktion på att de två anmälande kvinnornas historier ifrågasattes.[2] Enligt förundersökningen hade kvinnorna frivilligt haft samlag med Assange under förutsättning att han använde kondom. I det ena fallet märkte kvinnan att kondomen var trasig och anklagade Assange för att ha förstört den med flit. I det andra fallet uppger kvinnan att hon vaknade av att Assange penetrerade henne och att han hade det utan kondom. Efter anmälan ändras rubriceringen på det brott Assange misstänks för flera gånger från ofredande till våldtäkt. Anmälan uppmärksammas över hela världen och flera internationellt högprofilerade profiler som stöder Wikileaks ifrågasatte svensk lagstiftning.[3][4][5]

Journalisten Johanna Koljonen hade själv varit med om en liknande upplevelse, där hon först hade haft samlag med en man under förutsättning att kondom användes och sedan på morgonen vaknat av att de hade haft samlag igen. Hon upptäckte då att mannen inte hade kondom, men avbröt inte samlaget. Hon reflekterade senare över varför mannen kunde ta sig den rätten, men kunde inte sätta in det i ett juridiskt sammanhang och hon hade själv inte avbrutit, men tyckte ändå att det var fel.[6]

Diskussionen

Johanna Koljonen inledde en twitterbaserad diskussion den 14 december 2010 med avstamp i sin erfarenhet och som ett sätt att ge stöd till de anmälande kvinnorna och sprida egna erfarenheter av sexuella ofredanden eller andra grövre sexuella övergrepp.[6] Flera personer deltog i diskussionen och många hade liknande erfarenheter. Bland annat deltog Sofia Mirjamsdotter och hon skapade hashtagen #prataomdet den 16 december.[7] Hashtaggen fylldes snabbt med ännu mer berättelser, inte minst sedan Koljonen den 18 december publicerade en krönika om sina upplevelser från första tweetet i Dagens Nyheter och hur överraskad hon blev över den stora mängden vittnesmål och att diskussionen fortfarande fanns på twitter.[6] Det följdes av fler än femton olika krönikor på temat, publicerade i medier som Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, SVT, TV4 och flera lokala medier de efterföljande dagarna, alla med en anslutande faktaruta som hänvisade till Koljonen och #prataomdet.[2]

Uppmärksamhet och pris

Kampanjen uppmärksammades stort i svensk media och twitterdiskussionen blev omfattande. En egen webbplats, prataomdet.se, lanserades. Johanna Koljonen och Sofia Mirjamsdotter vann 2011 Stora journalistpriset i klassen årets förnyare för #prataomdet.[8] Johanna Koljonen tilldelades förbundet Roks pris "Årets kvinnogärning 2011" för #prataomdet.[9]

Anhängare till Wikileaks och Julian Assange hävdar att kampanjen i själva verket skapades enbart för att misskreditera Julian Assange. De menar att det finns bevis för att de drivande bakom kampanjen var bekanta med den ena av de två anmälande kvinnorna och att den var planerad långt innan Koljonens tweet.[10][11]

Bok

I januari 2012 utkom antologin #prataomdetKalla Kulor Förlag.[12] Boken innehåller ett trettiotal #prataomdet-texter i urval av redaktörerna Gustav Almestad och Annika Beijbom. Bland medverkande medförfattare i boken märks Johanna Koljonen, Sofia Mirjamsdotter och Sonja Schwarzenberger.

Liknande kampanjer på andra språk

En liknande hashtag har skapats för fler språk än svenska:

  • Engelska: #ididnotreport[13], #talkaboutit[14]
  • Franska: #jenaipasportéplainte[15]
  • Tyska: #Ichhabnichtangezeigt (maj 2012)[16][17] #aufschrei (januari 2013)[18]
  • Ryska: #яНебоюсьСказать och ukrainska: #яНебоюсьСказати (juli 2016)[19][20][21]

Se även

  • #metoo, en liknande internationell hashtag från 2017

Referenser

  1. ^ Koljonen, Johanna (18 december 2010). ”Dags att prata om det”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/dags-att-prata-om-det. Läst 10 december 2011. 
  2. ^ [a b] Nesser, Johannes (22 december 2011). ”Är #prataomdet framtidens journalistik”. Journalisten (15). 
  3. ^ Mårten Schultz. ”Våldtäkt är ingen gummiparagraf”. Magasinet Neo, No. 2, 2011. http://magasinetneo.se/artiklar/valdtakt-ar-ingen-gummiparagraf/. Läst 11 april 2019. 
  4. ^ Linda Hjertén (21 december 2010). ”Kondomen som kan bli hans fall”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/zLMWQ1. Läst 11 april 2019. 
  5. ^ ”Vad Julian Assange har lärt oss”. Politism. 8 september 2016. Arkiverad från originalet den 11 april 2019. https://web.archive.org/web/20190411120923/http://www.politism.se/genusfolket/vad-julian-assange-har-lart-oss/. Läst 11 april 2019. 
  6. ^ [a b c] Johanna Koljonen (18 december 2010). ”Dags att prata om det”. DN.SE. https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/dags-att-prata-om-det/. Läst 11 april 2019. 
  7. ^ Linus Fremin (5 november 2011). ”"#prataomdet är det finaste jag gjort"”. Resumé. https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2011/11/05/prataomdet-ar-det-finaste-jag-gjort/. Läst 11 april 2019. 
  8. ^ ”Storslam för Sveriges Radio på Stora Journalistpriset!”. Sveriges Radio. 25 november 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=4822290. Läst 27 november 2011. 
  9. ^ ”Johanna Koljonen vinnare av Roks pris Årets kvinnogärning”. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. 7 mars 2012. Arkiverad från originalet den 5 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120505090555/http://www.roks.se/nyheter/2012-03-07/johanna-koljonen-vinnare-av-roks-pris-arets-kvinnogarning. Läst 8 mars 2012. 
  10. ^ Guy Rundle (17 mars 2011). ”Grey areas reshape the Assange debate” (på amerikansk engelska). Crikey. https://www.crikey.com.au/2011/03/17/rundle-grey-areas-reshape-the-assange-debate/. Läst 12 juli 2021. 
  11. ^ Guy Rundle (31 mars 2011). ”Crayfish Summer” (på engelska). The Monthly. https://www.themonthly.com.au/issue/2011/march/1346725054/guy-rundle/crayfish-summer. Läst 12 juli 2021. 
  12. ^ #prataomdet. Kalla kulor förlag. 2012. Libris 12459468. ISBN 978-91-85535-97-2 
  13. ^ Martin, Sam (12 april 2012). ”#ididnotreport: Life of a Twitter Meme across social network platforms” (på engelska). www.digitalcoeliac.com. Arkiverad från originalet den 21 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180321063217/http://www.digitalcoeliac.com/pintrest-scraperwiki-and-didnotreport-campaign/. Läst 20 mars 2018. 
  14. ^ ”Kampanjen #prataomdet bryter tystnaden – och förnyar journalistiken”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/prataomdet-bryter-tystnaden/. Läst 20 mars 2018. 
  15. ^ pasdejusticepasdepaix franska
  16. ^ Focus, 29 maj 2012.Vergewaltigungsopfer erzählen ihre Geschichte, tyska
  17. ^ Artikel i Süddeutsche Zeitung Internetaktion #ichhabnichtangezeigt: Opfer brechen ihr schweigen tyska
  18. ^ Artikeln i den tyskspråkiga Wikipedian
  19. ^ The woman who wasn’t ‘afraid to say it’ Anastasiya Melnychenko explains her campaign to get Ukrainians and Russians talking about sexual violence, Meduza, 8 juli 2016.
  20. ^ I Am Not Afraid to Speak: Russian Online Flash Mob Condemns Sexual Violence, The Moscow Times, 8 juli 2016.
  21. ^ Russian and Ukrainian women's sexual abuse stories go viral, The Guardian, 8 juli 2016.

Externa länkar

  • ”prataomdet.se”. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218041227/http://prataomdet.se/. Läst 10 december 2011.