Profylax

Profylax (från grekiskans pro- och phýlaxis, att vakta eller skydda,[1] i svensk skrift sedan 1832[2]) är substantivformen av det mer vanligt förekommande profylaktisk, är i medicinskt språkbruk en mängd olika typer av förebyggande åtgärder mot tillstånd som kräver medicinsk vård.[3][4]

Tandborstning och fluortandkräm är profylax mot karies, medan tandtråd och borttagande av tandsten används profylaktiskt mot tandlossning.[5] Användning av skydd för att förhindra skelettskador och friskvård är även de profylaktiska.

Profylax används ofta i förlossningssammanhang som en kortform av psykoprofylax, med fokus på att förbereda modern och följeslagare på förlossningsprocessen genom till exempel andningstekniker och coachning.

Termen används också när man i förebyggande syfte ger andra läkemedel som antibiotika före operation för att minska risken för komplikationer eller förskrivning av rörelsesjuketabletter inför en bil- eller båtresa. Inom smittskydd förekommer profylax i form av vaccination och insättande av profylaktiska läkemedel som Lariam/Malarone (ökar motståndskraften mot malaria), samt inte minst olika hygienåtgärder.

Se även

Referenser

  1. ^ VÅRA ORD deras uttal och ursprung av ELIAS WESSÉN s.343 Esselte Herzogs, Nacka 1979 ISBN 91-24-19975-3
  2. ^ ”SAOB”. Svenska Akademiens ord­bok. Svenska Akademien. 1954. http://www.saob.se/artikel/?unik=P_1843-0267.FI6X. Läst 30 mars 2020. 
  3. ^ https://runeberg.org/nfcb/0184.html Nordisk familjebok 1915: Profylax
  4. ^ ”ASA-profylax”. Praktisk Medicin (PAM). oktober 2018. https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/asa-profylax/. Läst 30 mars 2020. 
  5. ^ ”Profylaktisk behandling – förebyggande tandvård innan hålet slår rot” (på svenaka). Uppsalakliniken. https://team-brandmaier.uppsalakliniken.se/profylaktisk-behandling-forebyggande-tandvard-innan-halet-slar-rot/. Läst 30 mars 2020. 
Auktoritetsdata
LCCN: sh85106598