Protaktinium |
Nummer 91 | Tecken Pa | Grupp N/A | Period 7 | Block f | |
---|
Pr ↑ Pa ↓ Uqt | Torium ← Protaktinium → Uran | | Emissionsspektrum |
Generella egenskaper |
---|
Relativ atommassa | 231,03588 u |
---|
Utseende | Ljus, silvrigt glänsande |
---|
Fysikaliska egenskaper |
---|
Densitet | 15 370 kg/m³ (273 K) |
---|
Aggregationstillstånd | Fast |
---|
Smältpunkt | 2 113 K (1 840 °C) |
---|
Kokpunkt | 4 300 K (4027 °C) |
---|
Molvolym | 15,18 × 10-6 m³/mol |
---|
Smältvärme | 15 kJ/mol |
---|
Ångbildningsvärme | 470 kJ/mol |
---|
|
Atomära egenskaper |
---|
Atomradie | 180 pm |
---|
Jonisationspotential | Första: 568 kJ/mol (Lista) |
---|
Elektronkonfiguration |
---|
Elektronkonfiguration | [Rn] 5f2 6d1 7s2 |
---|
e− per skal | 2, 8, 18, 32, 20, 9, 2 |
---|
|
Kemiska egenskaper |
---|
Oxidationstillstånd | 5 (svag bas) |
---|
Elektronegativitet | 1,5 (Paulingskalan) |
---|
Diverse |
---|
Elektrisk konduktivitet | 5,29·106 A/(V × m) |
---|
Identifikation |
---|
Historia |
---|
Stabilaste isotoper |
---|
- Huvudartikel: Protaktiniumisotoper
Nuklid | NF | t1/2 | ST | SE (MeV) | SP | 230Pa | {syn.} | 17,4 dagar | β- ε | 0,563 1,310 | 230U 230Th | 231Pa | {syn.} | 32 760 år | α | 5,149 | 227Ac | 233Pa | {syn.} | 26,967 dagar | β- | 0,571 | 233U | 234Pa | | 6,75 timmar | β- | 2,95 | 234U | 234mPa | | 1,17 minuter | β- | 2,29 | 234Pa | |
Säkerhetsinformation |
---|
|
SI-enheter och STP används om inget annat anges. |
Protaktinium är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna. Ämnet bildas ur uran och övergår i aktinium.
Historik
Protaktinium identifierades för första gången 1913, då Kasimir Fajans och Oswald Helmuth Göhring upptäckte den kortlivade isotopen Pa-234m (halveringstid omkring 1,17 minuter) under sina studier av sönderfallet av U-238. De gav det nya grundämnet namnet brevium, vilket 1918 ändrades till protoaktinium då två forskargrupper (ledda av Otto Hahn och Lise Meitner i Tyskland respektive Frederick Soddy och John Cranston i Storbritannien) oberoende av varandra upptäckte Pa-231. Namnet blev 1949 slutligen protaktinium.
Egenskaper
Av protaktinium finns 15 kända isotoper med masstal från 225 till 238 och halveringstider mellan 2 sekunder och 32 500 år. Rent protaktium är en gråvit, glänsande metall som inte oxideras i luft. Den är hälsovådlig och saknar teknisk betydelse.[1]
Förekomst
Protaktinium finns i mycket små mängder i jordskorpan, huvudsakligen i pechblände där det bildas genom radioaktivt sönderfall av uran 235.[1]
Källor