Rail Baltica

Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Helsingfors–Tallinn-tunneln (2023-01) (Diskussion)

Denna artikel eller sektion behandlar ett pågående byggprojekt. (2023-01) Artikeln kan innehålla information som kan ändras snabbt allteftersom projektet fortskrider och mer information blir tillgänglig.

Rail Baltica
Planerad sträckning för Rail Baltica.
Allmänt
Plats	Litauen, Lettland, Estland
Sträcka	Polsk/Litauiska gränsen - Kaunas - Riga - Tallinn
Anslutande linjer	Warszawa-Litauen, Kaunas - Vilnius, Tallinn (- Helsingfors)
Organisation
Invigd	planerad, under byggnad
Tekniska fakta
Antal spår	dubbelspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 ton
ATC	ERTMS L2
Högsta hastighet	240 km/h
Elektrifierad	25kV AC

Rail Baltica är en planerad normalspårig höghastighetsjärnväg mellan Warszawa och Tallinn genom Baltikum, med eventuell förlängning till Helsingfors genom undervattenstunnel i Finska viken.^[1][2]

Bakgrund och Projekt

Baltikums järnvägar under 1900-talet

Före andra världskriget hade de baltiska ländernas järnvägar normalspår som dock byggdes om till bredspår i Sovjetunionen. En viktig uppgift för järnvägarna var godstransport från Ryssland till hamnarna i Ventspils och Klaipeda, så östvästliga järnvägar prioriterades. Den internationella linjen Vilnius–Warszawa gick genom Vitryssland och Kaunas/Riga–Elbląg via Kaliningrad. Efter 1991 försvårade allt detta järnvägstrafiken mellan de baltiska länderna och Polen. Över den polsk-litauiska gränsen fanns bara en obetydlig krokig järnväg med spårviddsbyte. Över de andra gränserna gick också järnvägar i omvägar och sämre skick. Buss och flyg tog över kollektivtrafiken över gränserna.

I Europeiska unionen

Redan 1994 planerades en nord-sydlig höghastighetsjärnväg mellan de baltiska staterna och år 2004 tog Europeiska unionen upp järnvägen i TEN-T:s prioriterade lista.^[3] Processen försenades dock av den ekonomiska krisen i Baltikum 2008-9.^[4]

Beslut och planering

Sedan de tre baltiska länderna enats om att stödja en tilläggsbana Kaunas−Vilnius ratificerades järnvägsavtalet år 2017 av parlamenten i de tre baltiska staterna.^[5]

Rail Baltica I

Hittills har endast sträckan mellan polsk-litauiska gränsen och Kaunas (kallad Rail Baltica I) öppnats, utan elektrifiering. Den trafikeras av dieseldrivna tåg på sträckan Bialystok-Kaunas.^{[källa behövs]}

Tunnel i Finska viken

Sedan mitten av 1990-talet har förslag framlagts på en undervattenstunnel i Finska viken mellan Tallinn och Helsingfors, som då binder samman Finland med Rail Baltica och beräknas kosta omkring hundrafemtio miljarder svenska kronor.^[6] En förutsättning för tunneln är dock så kallad variabel spårvidd (som ger hjulaxeln möjlighet att anpassa spårvidden vid spårviddsbyte) med hänsyn till bredspåret som används på järnväg i Finland (liksom i Ryssland), alternativt ombyggnad av finska järnvägen från bredspår till normalspår (på i vart fall de banor som förväntas trafikeras av normalspåriga tåg).

Tekniska data

Den normalspåriga järnvägen blir 870 km lång och byggs för både person- och godstrafik. Den kommer att vara dubbelspårig och elektrifierad med 25 kV AC och ha en maximal hastighet för persontrafik på 240 km/h.^[1]

Källor

Noter