Roslagens örlogsbasavdelning

Roslagens örlogsbasavdelning
(ÖrlBavd Ro)
Vapen för Svenska flottan tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnRoslagens örlogsbasavdelning
Datum1966–1983
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypÖrlogsbasavdelning
RollSjöbevakning
Del avÖstra militärområdet
StorlekStab
HögkvarterUppsala garnison
FörläggningsortUppsala
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Roslagens örlogsbasavdelning (ÖrlBavd Ro) var ett sjöbevakningsförband inom svenska marinen som verkade åren 1966–1983. Förbandsledningen var förlagd i Uppsala garnison i Uppsala.[1]

Historik

Inför att försvarets omorganisation 1966 förordade regeringen att chefen för Stockholms kustartilleriförsvar skulle biträdas av en direkt underställd örlogsbasavdelning. Chefen för örlogsbasavdelningen skulle utgöras av en äldre regementsofficer ur flottan, krigsplacerad som örlogsbaschef. Förbandsledningen för örlogsbasavdelningen skulle grupperas till Uppsala garnison, för att där samlokaliseras i fred med Upplands flygflottilj (F 16).[2][3]

Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog överbefälhavaren kostnadsreduceringar och personalminskningar för marinens organisation på ostkusten. Vilket skulle genomföras genom en ökad samordning mellan verksamheten vid Ostkustens örlogsbas (ÖrlB O) och Berga örlogsskolor (BÖS). Vidare skulle Roslagens örlogsbasavdelning i Uppsala omlokaliseras till Muskö, för att där uppgå i Ostkustens örlogsbas.[4] Roslagens örlogsbasavdelning upphörde den 30 juni 1983, då verksamheten uppgick och omlokaliserades den 1 juli 1983 till Ostkustens örlogsbas vid Muskö örlogsbas.[5]

Verksamhet

Roslagens örlogsbasavdelning bestod av en relativt liten personalstab vilka arbetade med mobiliserings- och krigsplanläggning för Nordostkustens örlogsbas. Nordostkustens örlogsbas var ett krigsförband med ansvar för sjöstridskrafter inom ett geografiskt område som sträckte sig från Söderhamn i norr till Yxlan/Blidö i söder. Sjöstridskrafterna skulle enligt plan skulle ledas från en sjöstridsledningscentral i Uppsala, vilken tidigare utgjorde luftförsvarscentralen "LFC Räven" inom flygvapnet. Staben bestod av en kommendörkapten (som var chef), två sektionschefer, en mobiliseringsofficer, en expeditionsföreståndare samt en sekreterare.[1]

Förläggningar och övningsplatser

Roslagens örlogsbasavdelning var samlokaliserad med Upplands flygflottilj (F 16) inom Ärna flygplats i Uppsala garnison och hade sin stab i en barack mellan flygflottiljens kanslihus samt den så kallade Bärbymässen. Vidare hade örlogsbasavdelning sin ledningscentral placerad inom flygplatsområdet. Efter att örlogsbasavdelning avvecklades övertogs baracken av Flygbefälsskolan (FBS).[1]

Heraldik och traditioner

På höjden framför flygflottiljens kanslihus fanns tidigare ett stort stockankare som ett minne över Roslagens örlogsbasavdelning. Vilket ursprungligen låg placerat intill gaveln till stabens förläggningsbyggnad. Då örlogsbasavdelning låg på ett område som förvaltades av flygvapnet, råkade örlogsbasavdelning ut för en del spex. Bland annat placerade två anställda vid flygflottiljen en förtöjd flatbottnad eka framför stabsbyggnaden, då de tyckte staben saknade egna fartyg. Även en tunna målad i Vaxholmsbolagets färger placerades på stabsbyggnadens tak som ett spex.[1]

Förbandschefer

  • 1966–1970: Kommendörkapten Bertil Åhlund [1]
  • 1970–197?: Kommendörkapten Gunnar Hallin [6]
  • 197?–1977: ???
  • 1977–1979: Kommendörkapten Jasper Hein [7]
  • 1979–198?: Kommendörkapten L Ihrfors [8]
  • 198?–1983: Kommendörkapten Henrik Breide [1]

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Roslagens bevakningsområde 1942-??-?? 1966-09-30
Roslagens örlogsbasavdelning 1966-10-01 1983-06-30
Beteckningar
Bo 6 1942-??-?? 1966-09-30
ÖrlBavd Ro 1966-10-01 1983-06-30
Förläggningsorter
Uppsala garnison (F) 19??-??-?? 1983-06-30

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Regefalk (1993), s. 160-161
  2. ^ ”Maj.ts proposition nr 109 år 1964”. kb.se. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1964/web_prop_1964____109/prop_1964____109.pdf. Läst 23 augusti 2018. 
  3. ^ ”Totalförsvarets ledning under kalla kriget”. fokk.eu. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180804014621/http://fokk.eu/files/2017/11/39-Totalfo%CC%88rsvarets-ledning-under-kalla-kriget.pdf. Läst 23 augusti 2018. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1981/82:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-sakerhets--och-forsvarspolitiken-samt_G503102/html. Läst 24 augusti 2018. 
  5. ^ Försvarsstaben (1982/1983), s. 17
  6. ^ Roslagens örlogsbasavdelning i Sveriges statskalender 1970
  7. ^ Roslagens örlogsbasavdelning i Sveriges statskalender 1978
  8. ^ ”Motion 1979/80:619”. data.riksdagen.se. http://data.riksdagen.se/dokument/G302619. Läst 23 augusti 2018. 

Tryckta källor

  • Militära fakta med totalförsvarsfakta (1982/1983). Stockholm: Försvarsstaben. M7749-706704 
  • Regefalk, Egon (1993). Vingar över Uppland: Ett halvsekel med Ärnaflyget: F 16 1943–1993. Västerås: Upplands flygflottilj. ISBN 91-630-1597-8 
v  r
Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor
Högre ledning
Staber
Regional ledning
Kustartilleriförsvar
Försvarsgrens-
gemensamma enheter
Centrum
Skolor
Flottan
Flottstyrkor
Göteborgseskadern Göteborgsavdelningen Härnösandsavdelningen Karlskronaavdelningen Norrköpingsavdelningen Norrlandsavdelningen Stockholmsavdelningen Väneravdelningen Visbyavdelningen Ålandshavseskadern
Divisioner
5. patrullbåtsdivisionen 18. patrullbåtsdivisionen 23. patrullbåtsdivisionen 31. korvettdivisionen 33. minröjningsdivisionen 34. underhållsdivisionen 34. robotbåtsdivisionen 36. patrullbåtsdivisionen 41. minröjningsdivisionen 42. minröjningsdivisionen 43. underhållsdivisionen 44. röjdykardivisionen 46. patrullbåtsdivisionen 48. patrullbåtsdivisionen Skonertdivisionen
Skolor
Örlogshamnar
Operationsbaser
Hemsöbasen Gräddöbasen Saxarfjärdsbasen Södertörnsbasen Orrfjärdsbasen Fårsösundsbasen Stockholmsbasen Järnaviksbasen Blekingebasen Grebbestadsbasen Gullmarsbasen Marstrandsbasen
Stationer och depåer
Kustartilleriet
Regementen
Brigader
Centrum och Skolor
Amfibiekåren
Regementen
Bataljoner
1. amfibiebataljonen 2. amfibiebataljonen 3. amfibiebataljonen 4. amfibiebataljonen 5. amfibiebataljonen 6. amfibiebataljonen
Skolor
Marinflyget
Ledning
Förband
Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum
v  r
Försvarsmakten
Ledning
Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)
Försvarsmaktens heraldiska vapen
Försvarsgrenar
Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)
Stridskraft logistik (LOG)
Försvarsmaktens specialförband
EU:s stridsgrupper
Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor
Försvarsmaktens gemensamma centra
Utbildning
Försvarsmaktens militärhögskolor
Försvarsmaktens stridsskolor
Försvarsmaktens övriga funktionsskolor
Försvarsmaktens funktionsenheter
Försvarsmaktsgemensamma förband
Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar
Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)