Ryska avantgardet

Det ryska avantgardet var en stor inflytelserik strömning inom den avantgardistiska moderna konsten som förekom i kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen, ungefär från 1890 till 1930, men det har även hävdats att den började så tidigt som 1850 och avslutades först kring 1960. Begreppet omfattar många separata, men oupplösligt sammanflätade konströrelser från tiden, som suprematism, konstruktivism, futurism, kubofuturism, Zaum och neoprimitivism. Eftersom flera av konstnärerna, som ofta omfattas av begreppet var födda och uppvuxna i dagens Ukraina och Vitryssland, så som Kazimir Malevitj, Alexandra Exter, Vladimir Tatlin, Vasilij Kandinskij, David Burljuk, Alexander Archipenko), förekommer även begreppet ukrainskt avantgarde.

Den ryska avantgardet nådde sin kreativa höjdpunkt mellan ryska revolutionen 1917 och 1932, då avantgardets idéer kolliderade med den nya statligt understödda konstriktningen socialistisk realism.

Konstnärer och formgivare

Framstående personer under perioden inkluderar:

Tidskrifter

• LEF
• Mir iskusstva

Filmskapare

• Grigorij Aleksandrov
• Boris Barnet
• Aleksandr Dovzjenko
• Sergej Eisenstein
• Lev Kulesjov
• Jakov Protazanov
• Vsevolod Pudovkin
• Dziga Vertov

Författare

• Andrej Belyj
• Jelena Guro
• Velimir Chlebnikov
• Daniil Charms
• Aleksej Krutjonych
• Vladimir Majakovskij
• Viktor Sjklovskij
• Sergei Tretyakov
• Marina Tsvetajeva
• Sergej Jesenin
• Ilia Zdanevitch

Teaterregissörer

• Vsevolod Meyerhold
• Nikolaj Jevreinov
• Jevgenij Vachtangov
• Sergej Eisenstein

Arkitekter

• Jakov Tjernichov
• Moisej Ginzburg
• Ilja Golosov
• Ivan Leonidov
• Konstantin Melnikov
• Vladimir Sjuchov
• Aleksandr Vesnin

Kompositörer

• Samuil Feinberg
• Arthur Lourié
• Michail Matiusjin
• Nikolaj Medtner
• Aleksandr Mosolov
• Nikolaj Mjaskovskij
• Nikolaj Obuchov
• Gavriil Popov
• Sergej Prokofjev
• Nikolaj Roslavets
• Leonid Sabaneïev
• Aleksandr Skrjabin
• Vissarion Sjebalin
• Dmitrij Sjostakovitj

Bildgalleri

• 
  Proletkult. El Lissitzky, Klinom krasnym bej belych, (Клином красным бей белых, 'Besegra de vita med den röda kilen'), 1919.
• 
  Konstruktivistisk arkitektur. Vladimir Tatlin, Monument för den tredje internationalen, 1919.
• 
  Konstruktivistisk arkitektur. Vladimir Sjuchov, Sjuchovtornet, 1922.
• 
  Konstruktivism. Aleksandr Rodtjenko, Sjachmatnyj stol' (Шахматный стол, 'Schackbord'), 1925.
• 
  Konstruktivism. Ilja Golosov, Dom kultury imeni X.M.Zueva (Дом культуры имени С.М.Зуева, 'Kulturhuset S.M. Zuev'), 1926.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 22 mars 2017.

• Friedman, Julia. Beyond Symbolism and Surrealism: Alexei Remizov's Synthetic Art, Northwestern University Press, 2010. ISBN 0-8101-2617-6 (Trade Cloth)
• [1] på Youtube - video
• Kovalenko, G.F. (ed.) The Russian Avant-Garde of 1910-1920 and Issues of Expressionism. Moscow: Nauka, 2003.
• Shishanov V.A. Vitebsk Museum of Modern Art: a history of creation and a collection. 1918-1941. - Minsk: Medisont, 2007. - 144 p.[2]
• “Encyclopedia of Russian Avangard. Fine Art. Architecture Vol.1 A-K, Vol.2 L-Z Biography”; Rakitin V.I., Sarab’yanov A.D., Mosсow, 2013
• Judah L. Magnes Museum (2004) Surviving Suprematism - Lazar Khidekel., Berkeley CA

Externa länkar

• Why did Soviet Photographic Avant-garde decline?
• The Russian Avant-garde Foundation
• Thessaloniki State Museum of Contemporary Art - Costakis Collection
• Yiddish Book Collection of the Russian Avant-Garde at the Beinecke Rare Book and Manuscript Library at Yale University
• International campaign to save the Shukhov Tower in Moscow
• Masters of Russian Avant-garde
• Masters of Russian Avant-garde from the collection of the M.T. Abraham Foundation