Skaraborgs försvarsområde

Skaraborgs försvarsområde
(Fo 35)
Vapen för Skaraborgs regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnSkaraborgs försvarsområde
Datum1942–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
Del avSkaraborgs regemente [a]
EfterföljareVästra Götalands försvarsområde
StorlekRegemente
HögkvarterSkövde garnison
FörläggningsortSkövde
Befälhavare
FörsvarsområdesbefälhavareArne Hedman [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1963
Förbandstecken m/1960

Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) var ett svenskt försvarsområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1942–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Skövde garnison i Skövde.[1]

Historia

Skaraborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Skövde försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet.[1]

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, sammanslogs Skaraborgs regemente med Skövde försvarsområde (Fo 35), som med sammanslagningen bytte namn till Skaraborgs försvarsområde. Från den 1 juli 1974 bildades försvarsområdesregementet P 4/Fo 35. Detta medförde att inom Skaraborgs försvarsområde blev Skaraborgs regemente ett A-förband (försvarsområdesregemente), Göta trängregemente blev ett B-förband (utbildningsförband) och Livregementets husarer (K 3) blev ett C-förband. Skaraborgs regemente fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet, och B- och C-förbanden svarade endast som ett utbildningsförband.[2]

Inför försvarsbeslutet 1996, etapp 2, föreslog regeringen för riksdagen att reducera antalet försvarsområdesstaber från 24 till 16 staber. Bland annat föreslogs att Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) skulle upplösas och avvecklas.[3] Och i regeringens budgetproposition 1997/98:1 föreslog regeringen även att Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) med stab i Skövde skulle upplösas och avvecklas. Det med bakgrund till att Västra Götalands län därmed skulle bilda ett försvarsområde, Västra Götalands försvarsområde, med försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens marinkommando.[4] I dess ställe för de två före detta försvarsområdesstaberna i Borås och Skövde bildades Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen. Som ett vidare beslut i försvarsbeslutet 1996 kom även Öresunds marindistrikt föreslogs även att skulle inordnas i Västkustens marinkommando. Den nya organisationen, vilken riksdagen antog vid två tillfällen, kom att gälla från den 1 januari 1998, där Västkustens marinkommando fick det lite ovanligt långa namnet "Västkustens marinkommando inklusive Öresunds marindistrikt samt Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32)".[3]

Förläggningar och övningsplatser

När försvarsområdet bildades förlades dess stab till Kyrkogatan 2 i Skövde. Från den 17 mars 1954 förlades staben till Torggatan 23 och den 12 oktober 1956 till Kanikegränd (tidigare Munkvägen 1). Från den 1 juli 1974 samlokaliserades staben med Skaraborgs regemente på Heden, där staben verkade fram till att den avvecklades.[1]

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden och var tillika regementschef.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Skövde försvarsområde 1942-10-01 1974-06-30
Skaraborgs försvarsområde 1974-07-01 1997-12-31
Beteckningar
Fo 34 1942-10-01 1997-12-31
Förläggningsorter
Skövde garnison (F) 1942-10-01 1997-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1974 chefen för Västra militärområdet, åren 1974–1997 chefen för Skaraborgs regemente.
  2. ^ Arne Hedman blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

Noter

  1. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 73
  2. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1973:75”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FW0375. Läst 13 juli 2019. 
  3. ^ [a b] ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019. 

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
v  r
Svenska försvarsområden
Försvarsområden
Götaland
Svealand
Norrland
v  r
Försvarsmakten
Ledning
Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)
Försvarsmaktens heraldiska vapen
Försvarsgrenar
Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)
Stridskraft logistik (LOG)
Försvarsmaktens specialförband
EU:s stridsgrupper
Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor
Försvarsmaktens gemensamma centra
Utbildning
Försvarsmaktens militärhögskolor
Försvarsmaktens stridsskolor
Försvarsmaktens övriga funktionsskolor
Försvarsmaktens funktionsenheter
Försvarsmaktsgemensamma förband
Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar
Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)