Skogekär Bergbo

Skogekär Bergbo, även stavat Skogekär Bärgbo, är en pseudonym för en svensk 1600-talsdiktare.

Pseudonymen

Vem som låg bakom pseudonymen vet man inte med säkerhet. Uppgifter från slutet av 1600-talet utpekade Gustaf Rosenhane, och den uppgiften var allmänt accepterad tills den 1896 ifrågasattes i en uppsats av Henrik Schück. I den litteraturvetenskapliga debatt som följde föreslogs bland andra Gustafs bror Schering Rosenhane som möjlig författare, av Johan Nordström. Uppfattningen att det sannolikt var Gustaf Rosenhane som var Skogekär Bergbo förblev dock dominerande. Vid en föreläsning i februari 2023 presenterades nya indicier av latinlektorn Anna Blennow vilka pekar mot att det ändå kan ha varit Schering Rosenhane. Indicierna är biografiska, textinterna och bokhistoriska. Litteraturprofessor Anders Cullhed menade efter denna föreläsning att Schering Rosenhane härefter får ses som den mest trolige diktaren bakom pseudonymen tills bevis för motsatsen läggs fram.^[1]

Litterär verksamhet

Skogekär Bergbo verkade liksom många av sina samtida, bland andra Georg Stiernhielm, för en förnyelse av det svenska språket genom att anknyta till den europeiska renässansen och barockens litteratur. Skogekär Bergbos mest kända verk Wenerid, skrivet under 1640-talets senare hälft, i hägn av Kristinahovet, men utgivet först 1680, är till exempel en samling på 101 sonetter i Francesco Petrarcas efterföljd. Även fransmannen Pierre de Ronsard omnämns som ett föredöme i samlingens korta förord.

Om Wenerid och Fyratijo små Wijsor hade tryckts vid sin påstådda tillkomsttid, skulle förmodligen Skogekär Bergbo och inte Stiernhielm ha blivit kallad "den svenska skaldekonstens fader".^[2]

Bibliografi

• Wenerid för mehr än trettio åhr sedan skrifwin, nu mera tryckt. Stockholm. 1680. Libris 11791970. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/Wenerid/info 
• Fyratijo små wijsor til swänska språketz öfningh. Stockholm. 1682. Libris 2519404. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/FyratijoSmaWijsor/info 
• Thet swenska språketz klagemål, at thet, som sigh borde, icke ährat blifwer. Stockholm. 1706. Libris 2428675. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/SwenskaSpraketzKlagemal/info 

Återutgivningar

• Vittra skrifter. Stockholm: Klemming. 1853. Libris 2484815 
• Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 1, G. Stjernhjelm, G. Rosenhane och J. Columbus. Upsala: Hanselli. 1871. Libris 600762. https://runeberg.org/svsf/1/ 
• Venerid / med litografier av Björn Jonson ; inledning och kommentarer av Bertil Sundborg. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 7. Stockholm: Bokvännerna. 1949. Libris 868726 
• Fyratijo små wijsor / inledning och kommentar av Bertil Sundborg. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 25. Stockholm: Sällsk. Bokvännerna. 1955. Libris 1435152 
• Wenerid / utgiven med inledning och kommentarer av Lars Burman. Svenska författare. Ny serie, 1100-729X. Stockholm: Svenska vitterhetssamf. (SVS). 1993. Libris 7626814. ISBN 91-7230-050-7. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/BergboS/titlar/WeneridSVS/info 

Referenser

• Lars Burman: Inledning. Ingår i utgåvan av Wenerid (1993), s. 9-74

Vidare läsning

• Cullhed, Anders (1998). ”Skogekär Bergbo”. Minnesord (Eslöv  : B. Östlings bokförl. Symposion, 1998): sid. 62-66.  Libris 3208373
• Friesen, Otto von (1914). Hvem var Skogekiär Bärgbo?. Libris 10959392 
• Gustafsson, Lars (1995). ”Två barockpoeter”. De andras närvaro (Stockholm  : Natur och kultur, 1995): sid. 124-141.  Libris 2009533
• Källquist, Eskil (1934). Thet swenska språketz klagemål : litteraturhistorisk undersökning jämte text och tolkning. Uppsala: Wretmans boktryckeri. Libris 378858 
• Sundström, Einar (1914). Studier över Skogekär Bärgbo. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 680389 

Externa länkar

• Skogekär Bergbo (1619-1684) hos Litteraturbanken
• Wikisource har verk av eller om Skogekär Bergbo.
  Originalverk