Skylab

Skylab
Skylab_Patch.png
NSSDC-ID1973-027A[1]
LandUSA USA
AnropSkylab
Besättning3 st
Antal besökare9 st
Bemannad171 dagar
I omloppsbana2 249 dagar
Återinträde11 juli 1979
16:37:00 UTC
nära Perth, Australien
Uppskjutning
RaketSaturn V
UppskjutningsrampPad 39A vid Kennedy Space Center i Florida
Uppskjutning14 maj 1973
17:30:00 UTC
Mått
Längd25,1 m
Diameter6,6 m
Bredd17,0 m
Höjd11,1 m
Massa77 088 kg
Beboelig volym351,6 m³
Omloppsbanans egenskaper
Banlutning50°
Apoapsis442 km
Periapsis434 km
Varv34 981 st

Skylab var en amerikansk rymdstation och laboratorium. Den skickades upp 14 maj 1973 och var bemannad i totalt 171 dagar och 13 timmar av tre olika tremannalag. Sedan manskapet lämnat rymdstationen brann större delen av den upp vid återinträdet i jordens atmosfär över Indiska oceanen 11 juli 1979, och några delar föll ner i det glest befolkade västra Australien.

Konstruktion

Skylab i omloppsbana runt jorden
Besättningen på Skylab 2 intar en tyngdlös måltid

Skylab var USA:s första bemannade rymdstation, byggd av S-IVB-steget till en Saturn IB-raket (Skylab 1). Stegets bränsletank hade byggts om till utrymmen för besättningen. På nedervåningen fanns sjukvårdsrum, sovutrymmen och toalett- och tvättrum. På våningen ovanför låg själva arbetsutrymmena, med laboratorium och panel för att manövrera solobservatoriet.

På utsidan av stationen fanns stora solfångare, vilka var hopfällda under uppskjutningen. Längst fram i arbetsutrymmet fanns en luftsluss och dockningsmodulen för de Apollo farkoster som förde besättningarna till och från stationen. Ovanpå stationen fanns det s.k. Apolloteleskopet (ATM) avsett för solobservationer, och som kom att användas för att studera kometen Kohoutek.

Den totala trycksatta volymen var cirka 368 , med Apollo farkost dockad.

Vatten, mat och kläder för alla nio besättningsmedlemmar fanns ombord redan vid uppskjutningen av Skylab 1, förpackat i speciella containrar.

Uppskjutningen

Då rymdstationen den 14 maj 1973 skickades upp i omloppsbana med hjälp av en tvåstegs Saturn V-raket var den obemannad. 63 sekunder efter starten slets en del av stationens skyddssköld av och slet loss en av dess två solpaneler. Det visade sig att även den andra solpanelen skadats under uppskjutningen. Som tur var solobservatoriet utrustat med fyra egna solpaneler och man kunde ta hjälp av dessa för att försörja själva stationen med ström. Dock producerade dessa alldeles för lite ström och stationen hade problem med att hålla temperaturen nere.

Skylabs räddning

Den 25 maj lyfte den första besättningen i sin apolloraket. Efter att de ankommit till Skylab gjordes det en rundflygning för att inspektera dess skador, och man kunde konstatera att en solpanel saknades helt medan den andra kilats fast av en del från skölden som lossnat under uppskjutningen. Efter att man ordnat ett problem med dockningsmekanismen kunde man till sist docka apollokapseln med Skylab.

En av de första sakerna de fick göra var att fälla ut ett slags parasoll för att få ner temperaturen. Den 7 juni gjorde två av astronauterna en 3,5 timmar lång rymdpromenad för att få loss den kvarvarande solpanelen så den skulle kunna fällas ut och utföra vad den var avsedd för.

Med den extra eltillförseln kunde besättningen äntligen påbörja sina egentliga uppgifter.

Livet ombord på Skylab

Dagarna ombord på rymdstationen började kl. 6 (Houstontid) och pågick till 10-tiden på kvällen. Det första astronauterna skulle göra om morgonen var att kontrollera telexmaskinen om det kommit några nya order för den aktuella dagen från rymdkontrollen. Sedan var det dags att göra sin morgontoalett, väga sig och äta frukost.

Efter frukost var det dags att börja arbeta, man turades om att vara på de olika arbetsstationerna ombord. Ena dagen fick man agera försökskanin, nästa fick man vara den som utförde experiment på någon av sina kollegor och den tredje fick man kanske sköta observatoriet.

Mellan 8 och 10 på kvällen hade man fritid och fick göra vad man ville. Ofta satt man bara och tittade ut genom fönstret eller så fortsatte man arbeta med något experiment.

Skylabs slut

Efter att den sista besättningen lämnat Skylab tidigt 1974 var det tänkt att stationen skulle fortsätta cirkulera runt jorden fram till början av 1980-talet, någon gång under 1979 skulle man sedan skicka upp en rymdfärja som skulle knuffa Skylab till en högre bana, men rymdfärjeprogrammet blev försenat. Dessutom ökade solaktiviteten vilket ledde till att jordens atmosfär expanderade och Skylabs bana sjönk snabbare än beräknat. Den 11 juli 1979 störtade stationen.

De olika Skylab-uppdragen

Skylab 1 var uppskjutningen av själva rymdstationen
Uppdrag Från Till Total tid Besättning Forskningsuppgifter
Skylab 2
24 maj
1973
28 juni
1973
28 dagar,
50 minuter
Charles Conrad
Paul J. Weitz
Joseph P. Kerwin
Solobservationer
Jordfotografering
Biomedicinska experiment
Skylab 3
28 juli
1973
25 september
1973
49 dagar,
11 timmar
Alan Bean
Jack R. Lousma
Owen K. Garriott
Biologiska experiment
Rymdmedicin
Solfysik
Astrofysik
Jordobservationer
Teknologi
Skylab 4
16 november
1973
8 februari
1974
84 dagar,
1 timme
Gerald P. Carr
William R. Pogue
Edward G. Gibson
Biologiska experiment
Rymdmedicin
Solfysik
Astrofysik
Jordobservationer
Teknologi

Källor och referenser

  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1973-027A. Läst 27 mars 2020. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Skylab.
    Bilder & media
v  r
USA Skylab
Rymdstation
Skylab
Flygningar
Farkoster
Flögs ej
Skylab Rescue Teleoperator Retrieval System Skylab 5 Skylab B
Övrigt
Apollo Telescope Mount
NASA
v  r
Rymdstationer
Aktiva
     Internationell
Kina
Planerade
     Internationell
Privat
Axiom Station, Bigelow Commercial Space Station
Ryssland
Avvecklade
Sovjet/Ryssland
Saljut (Saljut 1 • DOS-2† • Saljut 2† • Kosmos 557† • Saljut 3Saljut 4Saljut 5Saljut 6Saljut 7)Mir
USA
Skylab
Kina
Privat
Genesis Io • Genesis IIo
Nedlagda projekt
Kina
Tiangong 3
Sovjet/Ryssland
Mir 2i
USA
MOL† • Skylab B • Freedomi
Privat
Galaxy
Noter: †Aldrig besökt pga fel vid uppskjutning eller vid ankomst till omloppsbana, o Aldrig besökt pga avsaknad av dockningsmekanism, i Inkorporerad i ISS
v  r
Rymdfart
Allmänt
Asiatiska rymdkapplöpningen  · Celest mekanik  · Historia  · Rekord  · Rymdkapplöpningen  · Tidslinje
Lagar och fördrag
Månfördraget  · Privat rymdfart  · Registreringskonvention  · Rymdlagstiftning  · Rymdfördraget  · Rymdansvarskonventionen  · Räddningsavtal
Rymdvetenskap
Jordresurssatellit (Fjärranalys  · Satellitbild  · Spionsatellit  · Vädersatellit)  · Kommunikationssatellit (Internet  · Radio  · Telefon  · Television)  · Militarisering av rymden  · Rymdarkitektur  · Rymdforskning  · Rymdteleskop  · Rymdväder  · Satellitnavigation  · Utforskning
Människor i rymden
Allmänt
Program
Apollo  · Apollo–Sojuz  · Gemini  · Internationella rymdstationen  · Mercury  · Mir  · Rymdfärjan  · Rymdmedicin  · Shenzhou  · Shuttle–Mir  · Skylab  · Sojuz  · Tiangong  · Voschod  · Vostok
Rymdfarkost
Elektriskt rymdskepp  · Framdrivning (Gravitationsslunga  · Raketmotor  · Solsegel)  · Landare  · Raket  · Robotiska rymdfarkoster  · Rover  · Rymdflygplan  · Rymdraket  · Rymdsond  · Självreplikerande rymdfarkost  · Satellit (Satellitplattform)
Destinationer
Rymduppskjutning
Direkt uppstigning  · Flykthastighet  · Rymdbas  · Startplatta
Marksegmentet
Flygledning  · Markstation (Pass)  · Uppdragskontrollcenter
Rymdstyrelser
Algeriet ASAL  · Argentina CoNAE  · Australien ASA  · Brasilien AEB  · Kanada CSA  · Kina CNSA  · Europeiska unionen ESA  · Frankrike CNES  · Tyskland DLR  · Indien ISRO  · Indonesien LAPAN  · Iran ISA  · Israel ISA  · Italien ASI  · Japan JAXA  · Nordkorea NADA  · Sydkorea KARI  · Pakistan SUPARCO  · Ryssland Roskosmos  · Sverige SNSA  · Ukraina DKAU  · Storbritannien UKSA  · USA NASA
Rymdprogram
Europeiska unionen  · Indien  · Japan  · Kina  · Ryssland  · Sovjetunionen  · USA