Spacex Dragon

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-01)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Spacex Dragon
SpaceX Dragon.jpg
StatusAktiv
LandUSA USA
TillverkareSpacex
BesättningNej
RaketFalcon 9
Uppskjutning
Första8 december 2010
Mått
Diameter3,7 m
Höjd6,1 m
Trycksatt volym11 m³[1]
Solpaneler2 st
Effekt4 kW
Lastförmåga
Last upp3 310–6 000 kg[1]
Last ner3 310 kg

Spacex Dragon (stiliserat som SpaceX Dragon), är en rymdkapsel som utvecklas av det privatägda företaget Spacex. Den är konstruerad för att vara återanvändbar.

Den första kapseln sköts upp med Spacexs egen Falcon 9-raket den 8 december 2010, den kretsade två varv kring jorden och landade i Stilla havet[2].

Den 25 maj 2012 dockade en Dragonkapsel med Internationella rymdstationen och blev därmed den första privata rymdfarkosten att docka med en rymdstation[3].

Den 3 juni 2017 gjordes den första flygningen med en kapsel som redan gjort en annan flygning[4].

Undertiden som Spacex har genomfört uppdrag till ISS har Spacex fortsatt att utveckla en ny version som heter Dragon 2, som kommer att innehålla en besättning variant. Planerad första uppskjutning, den 16 September 2018.

Namngivning

Spacexs vd, Elon Musk, namngav rymdfarkosten efter 1963-låten "Puff, Magic Dragon" av Peter, Paul and Mary, enligt uppgift som ett svar på kritiker som ansåg hans rymdflödesprojekt omöjliga.

Historia

Spacex började utveckla Dragon rymdfarkosten i slutet av 2004, och offentliggjorde 2006 med en plan för tjänstgöring under 2009. Även 2006 vann Spacex ett kontrakt för att använda Dragon rymdfarkoster för kommersiellt levererade till den internationella rymdstationen för amerikanska federala rymdbyrån, NASA.

Dragonlab

När den används för icke-NASA, icke-ISS-kommersiella flygningar, kallas den obemandade versionen av Dragon Spacecraft Dragonlab[5]. Den är återanvändbar och frittflygande och kan bära tryck och trycktrycksbelastad nyttolast. Delsystemen omfattar framdrivnings-, kraft-, värme- och miljökontroll, avionik, kommunikation, värmebeskyttelse, flygprogram, vägledning och navigationssystem samt inresa, nedstigning, landning och återvinningsutrustning[6]. Den har en sammanlagd sammanlagd massa på 6 000 kg vid uppskjutning och en maximal retur nyttolastmassa på 3 000 kg när den återvänder till jorden[6]. I november 2014 fanns två Dragonlab-uppdrag listade på Spacex-lanseringsmanifestet: ett år 2016 och ett annat år 2018. Emellertid avlägsnades dessa uppdrag från manifestet i början av 2017, utan officiellt SpaceX-uttalande[7]. De amerikanska biosatelliterna utförde en gång liknande oskyddade nyttolastningsfunktioner, och de ryska bionsatelliterna fortsätter fortfarande att göra det.

Specifikationer

Följande specifikationer publiceras av Spacex för icke-NASA, icke-ISS kommersiella flygningar av de renoverade Dragon-kapslarna, listade som Dragonlab-flygningar på Spacex-manifestet. Specifikationerna för den NASA-kontraktade Dragon Cargo ingår inte i Dragonlab-databladet för 2009 [6].

  • Bemannade och obemannade flygningar
  • Max 6 000 kg nyttolastmassa i en 25 m³ lastytrymme vi uppskjutning. Max 3 000 kg retur nyttolastmassa i en 11 m³ lastytrymme.
  • Kunna återvända till jorden med material.
  • Klara en landning i vatten.
  • Återinträde i jordens atmosfär med låga g-krafter
  • Landa med precision
  • Klara två år i omloppsbana.
Trycksatt kabin[6]
  • 10m³ interiörtryck, miljöstyrd, nyttolastvolym.
  • Ombordmiljö: 10–46 ° C; relativ fuktighet 25 ~ 75%; 13,9 ~ 14,9 psia lufttryck (958,4 ~ 1027 hPa)
Återvinningsbar nyttolast icke-trycksatt lastutrymme(instrument/sensorfack).[6]
  • 0,1 m³ icke-trycksatt nyttolastvolym.
  • Sensorluckans lucka öppnas efter frakosten lagts sig i omloppsbana för att ge fullständig sensoråtkomst till yttre rymdmiljön och stänger före återinträde i jordatmosfären.
icke-trycksatt lastutrymmena(icke återvinnings)[6]
  • 14 m³ nyttolastvolym i 2,3m bagage, bakom tryckkabin värmesköld, med valfri bagageutrymmena upp till 4,3m³ totallängd, volymen ökar till 34 m³.
  • Stöder sensorer och yttre rymdmiljön upp till 3,5 m i diameter.
Kraft-, kommunikations- och kommandosystem[6]
  • Effekt: dubbla solpaneler som ger 1,500 W genomsnitt, 4 000 W topp, vid 28 och 120 VDC
  • Rymdfarkostkommunikation: kommersiell standard RS-422 och militär standard 1553 seriell I/O, plus Ethernet-kommunikation för IP-adresserbar standard nyttolast.
  • Kommando upplänk: 300 kbps
  • Telemetri/data nerlänk: 300 Mbit/s standard, feltoleranta S-band telemetri och videosändare.

Källor

Fotnoter

  1. ^ [a b] Dragons officiella hemsida Arkiverad 12 april 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 16 augusti 2016.
  2. ^ ”Mission accomplished! SpaceX Dragon becomes the first privately funded spaceship launched into orbit and guided back to earth”. Mail Online. http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-1336868/SpaceX-Dragon-privately-funded-spaceship-launched-orbit.html. Läst 1 juli 2018. 
  3. ^ ”SpaceX’s Dragon berthed on the ISS to complete historic arrival – NASASpaceFlight.com” (på amerikansk engelska). www.nasaspaceflight.com. https://www.nasaspaceflight.com/2012/05/spacexs-dragon-historic-attempt-berth-with-iss/. Läst 1 juli 2018. 
  4. ^ ”SpaceX Advances Space Hardware Reuse With Latest Flight” (på engelska). aviationweek.com. http://aviationweek.com/space/spacex-advances-space-hardware-reuse-latest-flight. Läst 1 juli 2018. 
  5. ^ ”Dragon”. Spasex.com. Arkiverad från originalet den 12 april 2017. https://web.archive.org/web/20170412113142/http://www.spacex.com/dragon. Läst 11 februari 2016. 
  6. ^ [a b c d e f g] Dragonlab-datasheet officiella, läst den 1 juli 2018.
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200509232105/http://www.spacex.com/missions. Läst 1 juli 2018. 
v  r
Spacex
Raketer
Avvecklade
Falcon 1 Falcon 9 v1.0 Falcon 9 v1.1 Falcon 9 v1.2 Falcon 9 Block 4
Aktiv
Falcon 9 Block 5 Falcon Heavy
Framtida
Avbrutna
Spacex


Dragons

BFR
Farkoster
Dragon Dragon 2
Testfarkoster
Grasshopper F9R Dev1 Dragonfly Red Dragon Starship hopper
Raketmotorer
Merlin (1A, 1B, 1C, 1D, Vacuum) Kestrel Draco (Super Draco) Raptor
Startplatser
Landningsplatser
Uppskjutningar
Falcon 1
Falcon 9/Dragon
(obemannad)
Falcon 9/Dragon 2
(obemannad)
SpX-DM1 CRS‑21 CRS‑22 CRS‑23 CRS‑24 CRS‑25 CRS‑26 CRS‑27 CRS‑28 CRS‑29 CRS‑30 CRS‑31 CRS‑32 CRS‑33 CRS‑34 CRS‑35
Falcon 9/Dragon 2
(bemannad)
SpX-DM2 SpX Crew-1 SpX Crew-2 Inspiration4 SpX Crew-3 Ax-1 SpX Crew-4 SpX Crew-5 SpX Crew-6 Polaris Dawn Ax-2 Ax-3 Ax-4 SpX Crew-7 SpX Crew-8 SpX Crew-9 SpX Crew-10 SpX Crew-11 SpX Crew-12 SpX Crew-13 SpX Crew-14
Listor
Personer
Övrigt
v  r
Obemannade lastrymdskepp
Avvecklad
ATV Dragon HTV TKS
Progress
Aktiva
Cygnus Progress Dragon 2 Tianzhou
Under utveckling
Nedlagd
ARCTUS Kistler K-1 Andrews Cargo Module