Spanska självständighetskriget

Spanska självständighetskriget
Del av Napoleonkrigen

Den 2 maj 1808 i Madrid: striden med mamlukerna av Francisco Goya (1814).
Ägde rum 2 maj 1808 (inland 27 oktober 1807[1]) — 17 april 1814[2]
Plats Iberiska halvön, södra Frankrike
Resultat Allierad seger
Freden i Valençay: restaurering av Ferdinand VII;
Stridande
Spanien Spanien
Portugal Portugal
Förenade kungariket Storbritannien och Irland Storbritannien
Frankrike Franska kejsardömet
Befälhavare och ledare
Storbritannien Arthur Wellesley
Storbritannien William Beresford
Storbritannien John Moore  †
Spanien Miguel Álava Esquivel
Spanien Joaquín Blake y Joyes
Spanien Francisco Castaños
Spanien Juan Martín Díez
Spanien José Palafox
Spanien Gregorio de la Cuesta
Portugal Bernardino Freire  †
Portugal Miguel Pereira Forjaz
Frankrike Napoleon I
Spanien Frankrike Joseph Bonaparte
Frankrike Joachim Murat
Frankrike Jean-Andoche Junot
Frankrike Jean de Dieu Soult
Frankrike André Masséna
Frankrike Michel Ney
Frankrike Louis Gabriel Suchet
Frankrike Joseph Mortier
Frankrike Auguste de Marmont
Frankrike Jean-Baptiste Bessières
Frankrike Jean-Baptiste Jourdan
Frankrike Claude Victor-Perrin
v  r
Spanska självständighetskriget
Spanska upproret, 1808

Madrid – Bruch – Alcolea – Cabezón – Gerona I – Gerona II – Saragossa – Medina de Rioseco – Valencia – Cádiz hamn – Bailén – Roliça – Vimeiro

Napoleons fälttåg, 1808–1809

Pancorbo – Valmaseda – Burgos – Rosas – Espinosa – Tudela – Somosierra – Cardadeu – Sahagún – Benavente – Saragossa – Castellón – Mansilla – Corunna

Portugal och norra Spanien, 1809

Villafranca – Braga – Amarante – Lugo – Porto I – Vigo – Grijó – Porto II – San Payo

Kastilien och Andalusien, 1809–1810

Uclés – Yevenes – Ciudad-Real – Medellín – Alcantara – Talavera – Almonacid – Baños – Tamamés – Hostalrich – Ocana – Alba de Tormes – Cádiz

Aragonien och Katalonien, 1809–1814

Valls I – Gerona – Alcañiz – María – Vich – Mollet – Villafranca – Lerida – Tortosa – Valls II – Tarragona I – Figueras – Saguntum – Valencia – Castalla I – Castalla II – Tarragona II – Ordal

Invasionen av Portugal, 1810–1811

Astorga – Ciudad Rodrigo – Barquilla – River Côa – Almeida I – Trants räd – Bussaco – Torres Vedras – Pombal – Redinha – Condeixa – Casal Novo – Foz d'Arunce – Sabugal – Fuentes de Onoro – Almeida II

Belägringen av Cádiz, 1810–1812

Cádiz – Baza – Fuengirola – Barrosa – Tarifa

Kastilien, 1811–1812

Badajoz I (Gebora) – Badajoz II – Campo Maior – Albuera – Usagre – Fuentes de Oñoro – Arroyo dos Molinos – Tarifa – Navas de Membrillo – Orbigo – El Boden – Ciudad Rodrigo – Badajoz III – Villagarcia – Almarez – Maguilla – Salamanca – Garcia Hernandez – Majadahonda – Burgos – Venta del Pozo

Vitoria och Pyrenéerna, 1813–1814

Vitoria – San Sebastián I – Pyrenéerna (Maya – Roncesvalles) – Lizasso – Sorauren – Buenza - San Sebastián II – San Marcial – Bidassoa – Nivelle – Nive – Garris – Orthez – Toulouse – Bayonne

Det spanska självständighetskriget 1808-1814 var ett väpnat uppror mot den franske kejsaren Napoleon I:s anspråk på att installera sin bror Joseph Bonaparte på den spanska tronen och befästa hans makt, i stället för Ferdinand VII av Spanien, och att utveckla en modellstat grundad på de bonapartiska idealen. Detta i kombination med den tidigare franska konfrontationen med de portugisiska och brittiska statsmakterna under Napoleonkrigen, omskakade hela den Iberiska halvön[3] fram till 1814.

Kriget började då franska arméer invaderade Portugal år 1807 och Spanien 1808 och fortsatte tills koalitionen bestående av Kejsardömet Österrike, Preussen, Sverige, Kejsardömet Ryssland, Storbritannien och Rhenförbundet slutligen besegrade Napoleon år 1814.

Med bakgrund av den stora konflikten Napoleonkrigen och krisen i Ancien régime, och förkroppsligad av Karl IV, utvecklades konflikten över ett komplext fält av omfattande sociala och politiska förändringar som drevs på av uppkomsten av en spansk nationell identitet och det inflytande som några av de ideal som fötts i upplysningen och franska revolutionen kom att få på patrioterna på landsbygden, paradoxalt spritt genom eliten av den förfranskade befolkningen[4].

Startskottet till kriget var 2 maj-revolten i Madrid 1808 som riktades mot den franska ockupationen. Händelsen har förevigats i två kända målningar av konstnären Francisco de Goya.[5]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från spanskspråkiga Wikipedia, Guerra de la Independencia Española, 12 januari 2009.

Noter

  1. ^ Glover, Michael (2001) [1974] (på engelska). The Peninsular War 1807–1814: A Concise Military History. Penguin Classic Military History. sid. 45. ISBN 0141390417  Vissa anger den fransk-spanska invasionen av Portugal som början på kriget.
  2. ^ Glover, Michael (2001) [1974] (på engelska). The Peninsular War 1807–1814: A Concise Military History. Penguin Classic Military History. sid. 335. ISBN 0141390417  Anger datumet för den allmänna vapenvilan mellan Frankrike och sjätte koalitionen.
  3. ^ Detta är skälet till att kriget är känt i den portugisiska och brittiska historien som kriget om halvön, även om det i Frankrike också är känt som spanska kriget.
  4. ^ dvs spanska kollaboratörer under den franska ockupationen
  5. ^ 1815idag (19 maj 2019). ”Majupproret i Madrid 1808 – början till slutet för Napoleon”. https://krigetsrester.wordpress.com/2019/05/19/majupproret-i-madrid-1808-borjan-till-slutet-for-napoleon/. Läst 27 maj 2019. 
v  r
Napoleonkrigen
Tredje koalitionen - Fjärde koalitionen - Spanska självständighetskriget - Femte koalitionen - Napoleons ryska fälttåg - Sjätte koalitionen - Sjunde koalitionen
Kombattanter
Frankrike, klientstater
allierade
Koalitionsstyrkorna
Större strider
Franska revolutionen - Första koalitionen - Andra koalitionen - Brumairekuppen - Planerad invasion av Storbritannien - Duc d'Enghiens avrättning - Napoleon I:s kröning
1805
Diamond Rock - Cape Finisterre - Wertingen - Günzburg - Haslach-Jungingen - Elchingen - Ulm - Verona - Trafalgar - Caldiero - Kap Ortegal - Amstetten - Dürenstein - Schöngrabern - Austerlitz
1806
Gaeta - Campo Tenese - Maida - Schleiz - Saalfeld - Jena-Auerstedt - Erfurt - Halle - Magdeburg - Prenzlau - Pasewalk - Stettin - Waren-Nossentin - Lübeck - Upproret i Storpolen - Hameln - Czarnowo - Golymin - Pułtusk
1807
Mohrungen - Stralsund I - Eylau - Ostrołęka - Kolberg - Danzig - Mileto - Guttstadt-Deppen - Heilsberg - Friedland - Invasionen av Portugal
1808
Dos de Mayo - Bruch - Cadiz I - Cabezón - Zaragoza I - Valencia - Medina de Rioseco - Bailén - Roliça - Vimeiro - Pancorbo - Valmaseda - Burgos - Espinosa - Tudela - Somosierra - Zaragoza II - Sahagún - Benavente
1809
Castellón - Uclés - Corunna - Valls - Upproret i Tyrolen - Villafranca - Yevenes/Yébenes - Ciudad Real - Porto I - Medellín - Bergisel - Sacile - Teugen-Hausen - Raszyn - Abensberg - Landshut - Eckmühl - Ratisbon - Neumarkt-Sankt Veit - Fälttåget i Dalmatien - Ebelsberg - Gerona - Piave - Grijó - Porto II - Wörgl - Tarvis - Aspern-Essling - Alcañiz - Sankt Michael - Stralsund II - Raab - María - Graz - Wagram - Korneuburg - Stockerau - Gefrees - Hollabrunn - Schöngrabern - Stilleståndet vidf Znaim - Talavera - Fälttåget i Walcheren - Ölper - Almonacid - Tamames - Ocaña - Alba de Tormes
1810
Cádiz II - Astorga - Ciudad Rodrigo - Barquilla - Côa - Almeida I - Bussaco
1811
Gebora - Barrosa - Pombal - Redinha - Casal Novo - Campo Maior - Sabugal - Almeida II - Fuentes de Oñoro - Tarragona - Albuera - Usagre - Saguntum - Arroyo dos Molinos - Valencia
1812
Ciudad Rodrigo - Badajoz - Villagarcia - Almaraz - Maguilla - Mir - Iecava - Salamanca - Garcia Hernandez - Saltanovka - Ostrovno - Vitebsk - Klyastitsy - Majadahonda - Smolensk - Polotsk I - Valutino - Mesoten - Borodino - Burgos - Tarutino - Polotsk II - Venta del Pozo - Maloyaroslavets - Chashniki - Vyazma - Smoliani - Krasnoi - Berezina
1813
Castalla - Lützen - Bautzen - Tarragona - Luckau - Vitoria - San Sebastián - Pyrenéerna - Sorauren - Großbeeren - Katzbach - Dresden - Kulm I - San Marcial - Dennewitz - Kulm II - Göhrde - Bidassoa - Leipzig - Hanau - Nivelle - Bornhöft - Sehested
1814
Brienne - La Rothière - Mincio - Champaubert - Montmirail - Château-Thierry - Vauchamps - Garris - Mormans - Montereau - Orthez - Bar-sur-Aube - Laon - Reims - Craonne - Arcis-sur-Aube - Fère-Champenoise - Saint-Dizier - Montmartre - Paris - Toulouse - Bayonne
1815
Panaro - Occhiobello - Carpi - Casaglia - Ronco - Cesenatico - Pesaro - Scapezzano - Tolentino - Ancona - Castel di Sangro - San Germano - Gaeta - Quatre Bras - Ligny - Waterloo - Wavre - Rocheserviere - La Suffel - Rocquencourt - Issy
Fransmän och allierade
militära och politiska ledare
Koalitionens
militära och politiska ledare
Relaterade konflikter
Englandskrigen (Kanonbåtskriget, Dansk-svenska kriget) - Pommerska kriget (Fransk-svenska kriget) - Rysk-persiska kriget - Rysk-turkiska kriget - Finska kriget - Anglo-turkiska kriget - Anglo-ryska kriget - Anglo-svenska kriget - 1812 års krig - Svensk-norska kriget
Fredsfördrag
Campo Formio - Lunéville - Amiens - Artlenburg - Pressburg - Finckenstein - Tilsit - Sintra - Schönbrunn - Parisfreden (1810) - Tauroggen - Ried - Chaumont - Kiel - Mantua - Casalanza - Parisfreden (1815)
Övrigt
Bibliografi - Kontinentalsystemet - England expects that every man will do his duty - Förluster - Grande Armée - Longwood House - Bourbonska restaurationen
media