Stadsfiskal

Svenska stadsfiskaler på årsmöte i Stockholm 1925.

Stadsfiskal var fram till 1965 motsvarigheten till dagens chefsåklagare eller polismästare, med ansvar som allmän åklagare samt eventuellt som polischef i särskild stad. Ursprungligen var stadsfiskalstjänsten en kommunal tjänst, medan landsfiskal var en tjänst i staten, och stadsfiskalen anställdes och avskedades då av magistraten i respektive stad. Den 1 januari 1965 ersattes stadsfiskalerna dels med polismyndigheterna i de nybildade polisdistrikten, dels med distriktsåklagare i åklagardistrikt.[1]

Vid tiden strax före stadsfiskalsämbetets avskaffande fanns stadsfiskaler i 51 städer. I de 31 städer som inte hade särskild polismästare var stadsfiskalen även polischef. I flera städer fanns det fler än en stadsfiskal. Stockholm hade ett tiotal stadsfiskaler under ledning av en förste stadsfiskal. Förste stadsfiskal fanns även i Göteborg och Malmö och var jämställd med statsåklagare. I egenskap av åklagare och polischef lydde stadsfiskalen under landsfogden. För att bli stadsfiskal krävdes juris kandidat-examen eller distriktsåklagarexamen samt genomgången polischefsutbildning. I många städer krävdes dock landsfogdekompetens. Stadsfiskalerna tillsattes genom fullmakt av Riksåklagaren.[2][3]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”Lag (1964:323) om fullgörande av vad som åligger landsfogde m.fl.”. Svensk författningssamling. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1964323-om-fullgorande-_sfs-1964-323/. Läst 4 juli 2023. 
  2. ^ Svensk Uppslagsbok: "Stadsfiskal2012-02-14.
  3. ^ SOU 2005:842012-02-14.