Stefano Garzelli

Stefano Garzelli
Stefano Garzelli en el Giro de Italia 2007.jpg
Stefano Garzelli under Giro d’Italia 2007.
NamnStefano Garzelli
Född16 juli 1973 (50 år)
HemlandItalien Italien
Längd176 cm
Vikt61 kg
DisciplinLandsväg
RollCyklist
Proffsstall
1997–2000
2001–2002
2003–2004
2005–2006
2007–2012
2013
Mercatone Uno
Mapei-Quick Step
Vini Caldirola
Team Liquigas
Acqua & Sapone
Vini Fantini–Selle Italia
Viktiga segrar
Giro d'Italia 2000, samt 9 etappsegrar
Tour de Suisse (1998)
Tirreno-Adriatico (2010)

Stefano Garzelli, född 16 juli 1973 i Varese, är en italiensk före detta professionell tävlingscyklist. Han är en mångsidig cyklist, kapabel både i spurter och i bergen.

Garzellis främsta merit är segern i Giro d'Italia 2000, där han började som en hjälpryttare till Marco Pantani. Men när det tidigt stod klart att "Piraten" var ur form fick Garzelli fria händer. Han vann tävlingen efter en tät kamp med Gilberto Simoni och Francesco Casagrande. Den sistnämnda ledde tävlingen till och med det sista tempoloppet.

Karriär

Garzelli blev professionell med Mercatone Uno 1997. I början hjälpte han Marco Pantani att vinna tävlingar, men visade att han var bättre än så när han vann Giro d'Italia 2000. Inför säsongen 2001 blev italienaren kontrakterad av det stjärnspäckade stallet Mapei. Med det nya stallet vann han etapp 5 på Baskien runt. Han vann också GP Industria e Artigianato di Larciano och den sjunde etappen av Schweiz runt.

Garzelli slutade tvåa i Liège-Bastogne-Liège 2002 bakom stallkamraten Paolo Bettini. Han slutade även tvåa på etapp 3 av Giro del Trentino och trea på etapp 1 av Baskien runt. Garzelli startade Giro d'Italia bra den säsongen genom att vinna den andra och femte etappen. Men italienaren åkte fast för dopning, probenecid, när han ledde det italienska etapploppet.[1][2] Även den ryske cyklisten Faat Zakirov samt italienaren Roberto Sgambelluri lämnade positiva dopningsprov innehållande nesp under tävlingen.

Ett år senare var Stefano Garzelli tillbaka och slutade tvåa på Giro d’Italia 2003 efter landsmannen Gilberto Simoni. Under etapploppet vann han etapperna tre och sju. Samma år vann han också etapp 1 av Giro del Trentino.

Garzelli vann ytterligare en etapp på Giro d'Italia 2004, och tre år senare vann han två etapper på Giro d'Italia. Garzelli vann Vuelta a Aragon sammanlagt 2004. Italienaren vann också Romandiet runts andra etapp det året före Ivan Basso. Säsongen därpå vann han Romandiet runts poängtävling och Tre Valli Varesine.

Under säsongen 2006 vann Garzelli Rund um den Henninger Turm, Tre Valli Varesine, Trofeo Melinda och etapp 4 av Luxemburg runt. Han slutade även tvåa på Clasica San Sebastian efter spanjoren Xavier Florencio.

Garzelli vann två etapper på Giro d'Italia 2007. Samma år vann han också en etapp på Giro del Trentino. Garzelli vann också etapp 2 av Slovenien runt framför Enrico Gasparotto och Paolo Bossoni.

2008

Under säsongen 2008 slutade Garzelli tvåa i Settimana Ciclistica Internazionale Coppi-Bartali. Samma placering som han också fick under det italienska etapploppets andra, tredje och femte etapp. Han slutade också tvåa på den fjärde etappen av Vuelta a Murcia. Garzelli slutade tvåa i tävlingen efter Alejandro Valverde Belmonte.

I april 2008 vann Garzelli den andra etappen av Giro del Trentino. Han slutade tvåa på Trofeo Melinda efter sin landsman Leonardo Bertagnolli i augusti samma år. Garzelli vann även GP Wallonie före Giovanni Visconti och Jérôme Pineau.

2009

I början av säsongen 2009 slutade Garzelli tvåa på etapp 3 av Giro della Provincia di Grosseto bakom Daniele Pietropolli. I tävlingens slutställning slutade han trea bakom Pietropolli och Enrico Gasparotto. I mars slutade Garzelli trea på Clásica de Almería bakom Greg Henderson och Graeme Brown. Senare samma månad slutade han tvåa på etapp 6 av Tirreno-Adriatico bakom landsmannen Michele Scarponi, ett result som ledde till att han också slutade tvåa i tävlingen bakom Scarponi.

I april slutade Garzelli tvåa på etapp 3 av Giro del Trentino bakom sydafrikanen Robert Hunter. En dag senare slutade han på tredje plats på etapp 4 av tävlingen bakom Danilo di Luca och Giampaolo Caruso. Han slutade tävlingen på fjärde plats bakom Ivan Basso, Janez Brajkovic och Przemyslaw Niemiec.

Garzelli slutade tvåa på etapp 4 av Giro d'Italia 2009 bakom landsmannen Danilo di Luca. På etapp 12, ett tufft tempolopp, slutade han trea bakom Denis Mensjov och Levi Leipheimer. På etapp 17 slutade han tvåa, 42 sekunder bakom landsmannen Franco Pellizotti. Garzelli slutade trea på etapp 20 bakom Philippe Gilbert och Thomas Voeckler. Tävlingen slutade han på sjunde plats. Bättre lyckades Garzelli i bergspristävlingen som han vann 16 poäng framför landsmannen Danilo di Luca. Det var även Garzelli som kom över 2009 års Cima Coppi först av alla.

Garzelli slutade på andra plats på Trofeo Melinda bakom Giovanni Visconti. Han slutade även på nionde plats på GP de Wallonie i mitten av september.

Stall

Externa länkar

  • Officiell webbplats

Referenser

  1. ^ Giro d"Italia-ledare fast för dopning Arkiverad 24 september 2006 hämtat från the Wayback Machine., ROM (TT-AFP-REUTER) 2002-05-19 [03:00], st.nu
  2. ^ Stage 6 wrap up, News for May 19, 2002, cyclingnews.com
v  r
Segrare av Giro d’Italia Giro d’Italia
1909: Luigi Ganna
1910: Carlo Galetti
1911: Carlo Galetti
1912: Atala–Dunlop (lagtävling)
1913: Carlo Oriani
1914: Alfonso Calzolari
1915–18
1919: Costante Girardengo
1920: Gaetano Belloni
1921: Giovanni Brunero
1922: Giovanni Brunero
1923: Costante Girardengo
1924: Giuseppe Enrici
1925: Alfredo Binda
1926: Giovanni Brunero
1927: Alfredo Binda
1929: Alfredo Binda
1930: Luigi Marchisio
1931: Francesco Camusso
1932: Antonio Pesenti
1933: Alfredo Binda
1934: Learco Guerra
1935: Vasco Bergamaschi
1936: Gino Bartali
1937: Gino Bartali
1938: Giovanni Valetti
1939: Giovanni Valetti
1940: Fausto Coppi
1941–45
1946: Gino Bartali
1947: Fausto Coppi
1948: Fiorenzo Magni
1949: Fausto Coppi
1950: Hugo Koblet
1951: Fiorenzo Magni
1952: Fausto Coppi
1953: Fausto Coppi
1954: Carlo Clerici
1955: Fiorenzo Magni
1956: Charly Gaul
1957: Gastone Nencini
1958: Ercole Baldini
1959: Charly Gaul
1960: Jacques Anquetil
1961: Arnaldo Pambianco
1962: Franco Balmamion
1963: Franco Balmamion
1964: Jacques Anquetil
1965: Vittorio Adorni
1966: Gianni Motta
1967: Felice Gimondi
1968: Eddy Merckx
1969: Felice Gimondi
1970: Eddy Merckx
1971: Gösta Pettersson
1972: Eddy Merckx
1974: Eddy Merckx
1975: Fausto Bertoglio
1976: Felice Gimondi
1977: Michel Pollentier
1978: Johan De Muynck
1979: Giuseppe Saronni
1980: Bernard Hinault
1981: Giovanni Battaglin
1982: Bernard Hinault
1983: Giuseppe Saronni
1984: Francesco Moser
1985: Bernard Hinault
1986: Roberto Visentini
1987: Stephen Roche
1988: Andy Hampsten
1989: Laurent Fignon
1990: Gianni Bugno
1991: Franco Chioccioli
1992: Miguel Indurain
1993: Miguel Indurain
1994: Evgeni Berzin
1995: Tony Rominger
1996: Pavel Tonkov
1997: Ivan Gotti
1998: Marco Pantani
1999: Ivan Gotti
2000: Stefano Garzelli
2001: Gilberto Simoni
2002: Paolo Savoldelli
2003: Gilberto Simoni
2004: Damiano Cunego
2005: Paolo Savoldelli
2006: Ivan Basso
2007: Danilo Di Luca
2008: Alberto Contador
2009: Denis Menchov
2010: Ivan Basso
2011: Michele Scarponi
2012: Ryder Hesjedal
2013: Vincenzo Nibali
2014: Nairo Quintana
2015: Alberto Contador
2016: Vincenzo Nibali
2017: Tom Dumoulin
2018: Chris Froome
2019: Richard Carapaz
2020: Tao Geoghegan Hart
2021: Egan Bernal
2022: Jai Hindley
2023: Primož Roglič
För komplett lista, se artikel lista över segrare i Giro d’Italia