Styrränta

Styrränta är en ränta som en centralbank bestämmer som en del av penningpolitiken. Styrräntan påverkar kapitalkostnader i ekonomin och penningmängden, vilket i sin tur påverkar efterfrågan och inflationen.

Olika centralbanker använder olika metoder för att implementera styrräntor. Den grundläggande principen är oftast den ränta övriga banker erhåller eller betalar när de lånar in eller lånar ut till centralbanken.

Sverige

I Sverige utgörs styrräntan av Riksbankens styrränta. Fram till 2022 benämndes styrräntan som reporäntan, vilket ansågs missvisande då namnet reporänta egentligen syftar på det specifika instrumentet penningpolitiska repor som inte hade använts sedan 2008.^[1] Föregångare till Riksbankens reporänta var Riksbankens marginalränta.

Europeiska centralbanken

Till skillnad från Riksbankens enskilda styrränta är använder Europeiska centralbankens tre olika styrräntor: refinansieringsräntan, inlåningsräntan och marginalutlåningsräntan.^[2]^[3]

Federal Reserve System

I USA sätts styrräntan av Federal Reserve System och kallas federal funds rate.^[4]

Källor

^ ”Riksbankens reporänta byter namn till Riksbankens styrränta”. www.riksbank.se. Sveriges Riksbank. 8 juni 2022. https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/2022/riksbankens-reporanta-byter-namn-till-riksbankens-styrranta/. Läst 3 januari 2023.
^ Johan Carlström (16 mars 2023). ””Sverige har större problem än Europa””. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/a/4ora1R/expert-om-ecb-hojning-sverige-har-storre-problem. Läst 21 oktober 2023.
^ ”Monetary policy decisions” (på engelska). Europeiska centralbanken. https://www.ecb.europa.eu/mopo/decisions/html/index.sv.html. Läst 21 oktober 2023.
^ Erik Bergin (14 december 2015). ”Räntehöjning i USA kan skapa problem”. SvD. https://www.svd.se/a/82fab89f-7b27-48d7-900b-da3e7850dd1f/rantehojning-i-usa-kan-skapa-problem. Läst 14 december 2015.