Torne älv
| Torne älv | |
| Älv | |
 Kukkolaforsen | |
| Länder | Sverige, Finland |
|---|---|
| Källa | Torne träsk |
| - höjdläge | 341 m ö.h. |
| Mynning | Bottenviken |
| Längd | 520 km |
| Flodbäcken | 40 157 km² |
| Vattenföring | |
| - medel | 388 m³/s |
| Geonames | 634092 |
Torne älv eller Torneälven (nordsamiska Duortnoseatnu, finska Tornionjoki, meänkieli Tornionväylä) är en av Sveriges nationalälvar. Den är Norrbottens läns längsta älv, 520 km lång, och räknat i medelvattenföring näst största, efter Lule älv. Den rinner upp i Torne träsk 341 meter över havet. Avrinningsområdet är 40 157 km²,[1] beläget i både Sverige och Finland. Största biflöden är Rautasälven, Vittangiälven, Lainioälven och Muonioälven. Vid Junosuando förloras över hälften av vattenmängden till Kalixälven genom den s.k. bifurkationen Tärendö älv. Det område som omger älven upp till Kurravaara och biflöden kallas Tornedalen. Torne älvs avrinningsområde räknas till ett av Sveriges huvudavrinningsområden (nummer 1).
Torne älv utgör gränsen mellan Sverige och Finland[2] i 19 mil, från cirka 1 km öster om Kengis till strax norr om Torneå där gränsen i 4,03 km följer gränsmarkeringar. Gränsen följer enligt 1809 års fredsavtal älvens djupfåra. Vart 25:e år (senaste gången 2006) görs en kontroll av djupfåran och gränsen har flyttats flera gånger. Närmast Haparanda är gränsen fastställd med gränsmärken på land.[3][4][5] Det finns 13 broar över Torne älv, i Jukkasjärvi, Vittangi, Kuoksu, Junosuando, Anttis, Pajala (2 stycken), Pello, Övertorneå (Matarenki)–Aavasaksa och Torneå (4 stycken).
Torne älv har i årtusenden lockat människor. Älvens rika tillgång på fisk, och dess säregna utformning har gjort att man utvecklat speciella och effektiva fångstmetoder. Sikfisket vid Kukkolaforsen är ett levande exempel på detta. Järnbruket Kengis bruk som anlades på 1600-talet med en betydande vallonsk och svensk invandring till trakten är ett exempel där älven och den omgivande naturen erbjudit förhållandevis goda levnadsvillkor. Tornedalen är en smältdegel av olika kulturer och språk. Här samsas idag finska, meänkieli, svenska och samiska. Traditionellt har befolkningen på båda sidor av gränsen talat finska. De flesta ortnamnen är fortfarande finska. I modern tid har dock svenskan tagit över som dominant förstaspråk på den svenska sidan av älven.
Älvens betydelse som transportled har varit stor inte minst under flottningsepoken.
Orter vid Torne älv
- Kurravaara, Kiruna kommun
- Oinakka, Kiruna kommun
- Laxforsen, Kiruna kommun
- Jukkasjärvi/Poikkijärvi, Kiruna kommun
- Paksuniemi, Kiruna kommun
- Vittangi, Kiruna kommun
- Kuoksu, Kiruna kommun
- Nurmasuanto, Kiruna kommun
- Kurkkio, Pajala kommun
- Junosuando, Pajala kommun
- Tornefors, Pajala kommun
- Lovikka, Pajala kommun
- Anttis, Pajala kommun
- Peräjävaara, Pajala kommun
- Juhonpieti, Pajala kommun
- Erkheikki, Pajala kommun
- Autio, Pajala kommun
- Mukkakangas, Pajala kommun
- Pajala, Pajala kommun
- Kengis/Köngänen, Pajala kommun
- Kassa, Pajala kommun
- Kardis, Pajala kommun
- Jarhois, Pajala kommun
- Pello kyrkoby, Pello kommun
- Pello, Övertorneå kommun (Sverige)
- Svanstein, Övertorneå kommun (Sverige)
- Turtola, Pello kommun
- Juoksengi, Övertorneå kommun (Sverige)
- Juoksenki, Pello kommun
- Niskanpää, Övertorneå kommun (Sverige)
- Kaulinranta, Övertorneå kommun (Finland)
- Kuivakangas, Övertorneå kommun (Sverige)
- Kuivakangas, Övertorneå kommun (Finland)
- Aavasaksa/Närkki, Övertorneå kommun (Finland)
- Övertorneå/Matarenki, Övertorneå kommun (Sverige)
- Övertorneå/Ylitornio/Alkkula, Övertorneå kommun (Finland)
- Niemis/Niemis/Joenkylä, Övertorneå kommun (Sverige)
- Kainuunkylä/Hälsingbyn/Helsingbyn, Övertorneå kommun (Finland)
- Hedenäset/Koivukylä, Övertorneå kommun (Sverige)
- Bäckesta/Päkkilä, Övertorneå kommun (Sverige)
- Pekanpää, Övertorneå kommun (Finland)
- Risudden/Vitsaniemi, Övertorneå kommun (Sverige)
- Korpikylä, Haparanda kommun
- Korpikylä, Torneå stad
- Karungi, Haparanda kommun
- Karunki, Torneå stad
- Kukkola, Haparanda kommun
- Kukkola, Torneå stad
- Vojakkala, Haparanda kommun
- Vojakkala, Torneå stad
- Mattila, Haparanda kommun
- Haparanda/Haaparanta, Haparanda kommun
- Torneå/Tornio, Torneå stad
Se även
Referenser
- ^ ”Län och huvudavrinningsområden i Sverige” (pdf). SMHI. november 2002. Arkiverad från originalet den 28 september 2018. https://web.archive.org/web/20180928202529/http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/lan_haro_huvud.pdf. Läst 2 september 2007.
- ^ Herman Lindqvist (23 augusti 2009). ”Dagen då Sverige blev av med finska halvan av landet”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article11968032.ab. Läst 18 september 2016.
- ^ ”RP 128/2007 rd, Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av vissa ändringar av gränslinjen som konstaterats vid 2006 års översyn av riksgränsen mellan Finland och Sverige” (pdf). 26 oktober 2007. http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2007/20070128.pdf.
- ^ https://web.archive.org/web/20080102020713/http://lantmateriet.se/templates/LMV_NewsPage.aspx?id=10556
- ^ ”Torneälven - Vattendrag - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige”. www.viss.lansstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222101957/http://www.viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterEUID=SE739989-185170. Läst 14 december 2015.
Vidare läsning
- Bergquist, Mats (1993). ”Torne älv: älven mellan älvarna”. Norrbottens natur : årsskrift 1993(49),: sid. 83-88 : ill.. Libris 10933656
- Furmark, Ola (1993). ”Från kålkelag till gränsälvskonvention: ett bidrag till historien om en urgammal fisketradition, som hotas av utplåning”. Norrbottens natur : årsskrift 1993(49),: sid. 89-99 : ill.. Libris 10933662
- Lassinantti, Ragnar (1976). ”Torneälven som gammal trafikled mellan Ishavet och Bottenhavet”. Maritimhistoriskt symposium : Luleå 1976 : rapport (1976): sid. 12-25. Libris 11711255
- Lundholm, Kjell (1988). "Fram till Kukkola gick floden": bosättning, fisk och fiske vid Torne älv (2., rev. uppl.). Luleå: Norrbottens museum. Libris 7748079. ISBN 91-85336-58-0
- Nilsson, Christer (1987). ”Europas sista orörda älvar”. Sveriges natur (Tidskrift) 1987(78): nr 5,: sid. 2-9. 0039-6974. ISSN 0039-6974. Libris 11218306
- Pohjanen, Bengt (1992). ”Torneälven: förenar mer än skiljer”. Norrlandsälvar (1992) 1993,: sid. [8]-25 : färgill.. Libris 9467551
- Sundfeldt, Jan; Geijerstam Bengt af (1980). Än strömmar Torne älv. Stockholm: Prisma. Libris 7406843. ISBN 91-518-1331-9 (inb.)
- Torne älv inom Kiruna kommun: naturinventering : inventering av objekt i fysiska riksplanen. Planeringsavdelningens rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0348-8810 ; 1980:9. Luleå: Naturvårdsenheten, Länsstyr. i Norrbottens län. 1980. Libris 8850992
- Torne älv inom Pajala kommun: naturinventering. Planeringsavdelningens rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0348-8810 ; 1982:10. Luleå: Länsstyr. i Norrbottens län, Naturvårdsenheten. 1982. Libris 801925
- Torne älv inom Övertorneå och Haparanda kommun: naturinventering. Planeringsavdelningens rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0348-8810 ; 1982:9. Luleå: Länsstyr. i Norrbottens län, Naturvårdsenheten. 1982. Libris 801924
- Torne älvdal.. Norrbottens natur, 0345-861X ; 1993. Malmberget. 1993. Libris 1788718
- Tornionjoki: vesistön tila ja kuormitus = Torne älv : tillstånd och belastning. Alueelliset ympäristöjulkaisut, 1238-8610 ; 95Rapportserie / Länsstyrelsen i Norrbottens län, 0283-9636; 2001:3. Rovaniemi: Lapin ympäristökeskus. 2001. Libris 8404249. ISBN 952-11-0377-9
- Westrin, Gunnar (2000). ”Gränslöst fiske i midnattssolens land”. Sportfiske 2001,: sid. 49-57 : ill.. 0347-9420. ISSN 0347-9420. Libris 9457364
- Winsa, Birger (1998). ”Från ett Vi till ett Vi och Dom: Torne älv som kulturgräns”. Tornionlaakson vuosikirja 1998,: sid. 55-71. 0787-197X. ISSN 0787-197X. Libris 3059470
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Torne älv.Bilder & media- Länsstyrelsen Norrbotten m.fl.: Torne älvs avrinningsområde
| |||||||||||||||||
