Ungerskt ullsvin

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Ungerskt ullsvin^[1][2] (ungerska mangalica), ungerskt locksvin eller mangalitza^[3] är en gammal ungersk svinras. Rasen är känd för sin unkna lukt och päls.

Historia

Ungerska ullsvinet är framavlat från äldre ungerska svinraser, som Bakonyi och Szalontai, som korsades med Šumadija från Serbien^[4] och senare med andra raser som Alföldi eller kroatiska Šiška och Syrmien.^[5] Framavlingen skedde i Ungern under första halvan av 1800-talet.^[4] Efter andra världskriget, under kommunismen, när de stora statliga kombinaten och jordbrukskollektiven prioriterade stordrift höll rasen på att försvinna. Efter järnridåns fall 1989 har den fått förnyat intresse. Den är även populär i Spanien där den hålls för att producera serranoskinka.

Kännetecken

Det ungerska ullsvinet kännetecknas av sin rikliga och lockiga hårrem, som kan vara svartaktig eller ljusare vetefärgad, i sällsynta fall även något rödaktig. Den kraftiga pälsen skyddar djuren mot vädret och rasen är också mycket härdig för att vara en tamgris. Ullsvinet använder som andra grisar sitt tryne till att böka i jorden.

Griskultingarna är randiga, precis som vildsvinets ungar.^[3]

Referenser