Valentinianus III

Valentinianus III
Kejsare av västromerska riket
Solidus av Valentinianus III.
Regeringstid 23 oktober 425 till 16 mars 455
Företrädare Honorius
Efterträdare Petronius Maximus
Personnamn Flavius Placidius Valentinianus
Född 2 juli 419 i Ravenna
Död 16 mars 455 (35 år) i Rom
En solidus som avbildar Valentinianus och hans bröllop.

Valentinianus III, Flavius Placidus Valentinianus, född 2 juli 419 i Ravenna, död 16 mars 455 i Rom, var västromersk kejsare från 425 till 455.[1] Valentinianus regeringstid karaktäriserades av att Västrom förlorade stora delar av sitt territorium. Vid hans död hade i stort sett hela Nordafrika, hela västra delen av Spanien och huvuddelen av Gallien förlorats.

Han var son till Constantius III (medkejsare till Honorius) och Galla Placidia. Han var därmed barnbarnsbarn till Valentinianus I och den siste kejsaren av Valentinianska dynastin. Han gifte sig med Licinia Eudoxia år 437.

Efter kejsare Honorius död 423 var Joannes västromersk kejsare tills han 425 störtades från makten genom hjälp från Östrom.[1] Den unge Valentinianus blev då västromersk kejsare, men det var modern som utövade hans styre. Under denna tid konkurrerade två fältherrar, Bonifatius och Aëtius, om att utöva den faktiska makten. Aëtius intriger fick Bonifatius att göra uppror mot Rom, genom att vägra lämna sitt befäl i Afrika och eventuellt ha sökt stöd från vandalerna som invaderat Afrika. Bonifatius kallades senare hem av hovet men dog 432 efter att ha skadas i ett slag mot Aëtius. Därefter utövade Aëtius makten vid hovet sedan han tvingat till sig sin ställning genom stöd från barbarer. Aëtius försvarade det västromerska riket med skicklighet och kraft försvara riket, inte minst genom att på ett förnuftigt sätt behandlade de olika barbarfolken och upprätthöll förbindelser med dem. 450 dog Placidia och Valentinianus III, som nu hade eunucken Heraclius som rådgivare, försökte då göra sig oberoende av Aëtius. Dock gjorde Aëtius en ny insats för riket då han 451 besegrade Attila i slaget vid Katalauniska fälten. Valentinianus III dödade dock själv Aëtius år 454. 455 blev Valentinianus mördad av vänner till Aëtius, något som förmodligen arrangerades av senatorn Petronius Maximus, som han svårt förolämpat.[2]

Referenser

  1. ^ [a b] Valentinianus, 3. V. III i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  2. ^ Maximus, 4. Petronius i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Valentinianus III.
    Bilder & media
Företrädare:
Honorius
Västromersk kejsare
425–455
Efterträdare:
Petronius Maximus
v  r
Romerska kejsare
Principatet
27 f.Kr.–235 e.Kr.
Romerska rikets flagga.
Krisperioden
235–284
Dominatet
284–395
Västromerska riket
395–480
Honorius · Constantius III · Joannes · Valentinianus III · Petronius Maximus · Avitus · Majorianus · Libius Severus · Anthemius · Olybrius · Glycerius · Julius Nepos · Romulus Augustulus
Östrom/
Bysantinska riket
395–1204
Arcadius · Theodosius II · Marcianus · Leo I · Leo II · Zeno · Basiliscus · Anastasios I · Justinus I · Justinianus I · Justinus II · Tiberios II · Maurikios · Fokas · Herakleios · Konstantin III · Heraklonas · Konstans II · Konstantin IV · Justinianus II · Leontios · Tiberios III · Filippikos · Anastasios II · Theodosius III · Leo III · Konstantin V · Artabasdos · Leo IV · Konstantin VI · Irene · Nikeforos I · Staurakios · Mikael I Rangabe · Leo V · Mikael II · Theofilos · Mikael III · Basileios I · Leo VI · Alexander · Konstantin VII · Romanos I Lekapenos · Romanos II · Nikeforos II Fokas · Johannes I Tzimiskes · Basileios II · Konstantin VIII · Zoë Porphyrogenita · Romanos III Argyros · Mikael IV · Mikael V · Konstantin IX Monomachos · Theodora Porphyrogenita · Mikael VI · Isak I Komnenos · Konstantin X · Mikael VII Ducas · Romanos IV Diogenes · Nikeforos III · Alexios I Komnenos · Johannes II Komnenos · Manuel I Komnenos · Alexios II Komnenos · Andronikos I Komnenos · Isaac II Angelos · Alexios III Angelos · Alexios IV Angelos · Nikolaos Kanabos · Alexios V Dukas
Kejsardömet Nicaea
1204–1261
Östrom/
Bysantinska riket
1261–1453