Vetenskapsåret 1834

Humaniora och kultur
Vetenskapsåret 1834

1833 · 1834 · 1835
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

Hermann Helmholtz menar att solens energikälla är gravitationskollaps.
Johann Heinrich von Mädler och Wilhelm Beer publicerar Mappa Selenographica, dåtidens mest detaljerade karta över månen.
Thomas Henderson utnämns till kunglig astronom för Skottland.
James Paget upptäcker parasitmasken som orsakar trikinos i människans muskler.
Félix Dujardin menar att encelliga djur tillhör en egen grupp.
Friedrich August von Alberti ger namn åt den geologiska tidsperioden trias.
Carl Gustav Jakob Jacobi upptäcker den roterande självgraviterande ellipsoiden.
John Scott Russell observerar en solitär våg (soliton) i Union Canal nära Edinburgh och studerar fenomenet i en vattentank.
Émile Clapeyron formulerar termodynamikens andra sats.
Heinrich Lenz upptäcker Lenz lag.
Jean Peltier upptäcker Peltiereffekten.
Michael Faraday publicerar uppsatsen "On Electrical Decomposition", vari elektrod, anod, katod, anjon, katjon, elektrolyt och elektrolys får sina namn.

Mars - William Whewell blir (anonymt) först att publicera begreppet scientist (engelska för "vetenskapsman") i Quarterly Review, men noterar att det inte är "allmänt passande".^[1]

Okänt datum - Charles Babbage påbörjar bygget av "den analytiska maskinen", en mekanisk föregångare till den moderna datorn. Den kommer dock inte byggas under hans livstid.^[2]^[3]^[4]

7 januari – Johann Philipp Reis (död 1874), tysk fysiker och uppfinnare.
15 januari - Frederick DuCane Godman (död 1919), brittisk entomolog och ornitolog.
17 januari - August Weismann (död 1914), tysk biolog.
7 februari – Dmitrij Mendelejev (död 1907), rysk kemist.
16 februari – Ernst Haeckel (död 1919), tysk zoolog.
17 mars - Gottlieb Daimler (död 1900), tysk ingenjör och bilpionjär.
30 april - John Lubbock (död 1913), brittisk biolog och arkeolog.
5 augusti – Ewald Hering (död 1918), tysk fysiolog.
22 augusti – Samuel Pierpont Langley (död 1906), amerikansk astronom.
15 december – Charles Augustus Young (död 1908), amerikansk astronom.

16 februari – Lionel Lukin (född 1742), brittisk uppfinnare.
26 februari – Alois Senefelder (född 1771), österrikisk uppfinnare.
7 augusti – Joseph Marie Jacquard (född 1752), fransk uppfinnare.
10 oktober – Thomas Say (född 1787), amerikansk biolog.
27 november - Rosalie de Constant (född 1758), schweizisk naturalist och illustratör.

^ ”scientist, n.”. Oxford English Dictionary online version. Oxford University Press. March 2011. http://www.oed.com:80/Entry/172698. Läst 5 april 2011. (Prenumeration eller UK public library-medlemskap krävs)
^ Hyman, Anthony (1982). Charles Babbage: pioneer of the computer. Oxford University Press. ISBN 0-19-858170-X
^ ”Babbage's Analytical Engine, 1834-1871 (Trial model)”. Science Museum (London). Arkiverad från originalet den 20 september 2010. https://web.archive.org/web/20100920230519/http://www.sciencemuseum.org.uk/objects/computing_and_data_processing/1878-3.aspx. Läst 1 oktober 2010.
^ Palmer, Alan; Veronica (1992). The Chronology of British History. London: Century Ltd. sid. 259–260. ISBN 0-7126-5616-2
^ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605101422/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/society/history/page5538.html. Läst 13 april 2011.