Villastad

En villastad är en benämning på ett område av villakvarter (villaområden) i utkanten eller närheten av större städer[1][2]. Villabyggnaderna består av fristående boningshus i öppet byggnadssätt, för en eller flera familjer avsett boningshus, vanligtvis indraget från angränsande gata[3], med en anlagd förgård mellan hus och gata. Efter 1930-talet började nya villaområden ibland benämnas trädgårdsstäder.

Trädgårdsstäderna var ofta hårt reglerade genom ny lagstiftning[4][5], där lagstiftarna och stadsarkitekterna förutsett att trädgårdsstäderna i framtiden skulle ge plats för tätare bebyggelse och därför, i enlighet med den tidens stadsplaneideal infört avsevärda markreservationer för blivande vägar, liksom nya begränsningar för vad enskilda markägare eller tomtinnehavare fick bygga på sin mark.

Några exempel på villastäder nära centrum av Stockholm är Villastaden, Lärkstaden och Diplomatstaden. Inom Stockholms kommun men utanför innerstaden finns bland annat Örby villastad samt Kungsholms villastad. Utanför Stockholms kommun kan nämnas Djursholm, Enebyberg och Saltsjöbaden. Lorensbergs villastad och Örgryte i Göteborg och Kåbo i Uppsala är exempel på villastäder utanför Stockholmsområdet. I vissa ortnamn blev ordet villastad en del, såsom i Hässelby villastad, som numera är en stadsdel i Stockholms kommun. Flera svenska villastäder blev så småningom egna kommuner, men har sedermera genom kommunreformer lagts samman med andra samhällen till större kommuner.

Galleri

Arkitekten Per Olof Hallman var tongivande i skapandet av flera av dessa områden.

Några svenska villastäder (urval)

Referenser

  1. ^ ”Stockholms läns museum villor och egnahem 1890-1910-tal”. http://old.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/villor-och-egnahem-1890-1910-tal/. Läst 14 december 2015. 
  2. ^ ”Villor och egnahem 1890 - 1910-tal”. Stockholms Läns Museum. Arkiverad från originalet den 4 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100504171102/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/villor-och-egnahem-1890-1910-tal/. Läst 22 oktober 2009. 
  3. ^ ”1874 års Byggnadsstadga och Brandstadga för rikets städer”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222111951/http://www.boverket.se/contentassets/22140678c50841128f99d542d6ab2eb7/1874-byggnadsstadga-brandstadga.pdf. Läst 14 december 2015. 
  4. ^ ”1931 års Stadsplanelag”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222120337/http://www.boverket.se/contentassets/22140678c50841128f99d542d6ab2eb7/1931-stadsplanelag.pdf. Läst 14 december 2015. 
  5. ^ ”1931 års Byggnadsstadga”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222080118/http://www.boverket.se/contentassets/22140678c50841128f99d542d6ab2eb7/1931-byggnadsstadga.pdf. Läst 14 december 2015. 
  • ”Mera om villastadens tillkommande av länsmuseum”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090322165720/http://www.lansmuseum.a.se/byggnadsvard/byggvillor.cfm?in_idnr=201. Läst 6 november 2007. 
v  r
Stadsplanering
Akademiska discipliner
Stadsplaneringselement
Befattningar
Globalt kända projekt
Stadsdelen Byker (Newcastle) · Europacity (Berlin) · HafenCity (Hamburg) · Ville nouvelle (Frankrike) · Vita staden (Tel Aviv)
Lagrum och organisationer
Städer
Kända svenska projekt