Wayne Rooney

Wayne Rooney
Rooney, 2016.
Rooney, 2016.
Personlig information
Fullständigt namnWayne Mark Rooney[1]
SmeknamnWazza, White Pele
Födelsedatum24 oktober 1985 (38 år)
FödelseortEngland Liverpool, England
Längd176 cm
PositionAnfallare/Offensiv mittfältare
Juniorlag
1996–2002 England Everton
Seniorlag*
År
2002–2004
2004–2017
2017–2018
2018–2019
2020–2021
Totalt
Klubb
England Everton
England Manchester United
England Everton
USA DC United
England Derby County
SM (GM)
67 0(15)
393 (183)
31 (10)
48 (23)
30 0(6)
569 (237)
Landslag
År
2000–2001
2001–2002
2002–2003
2003–2018
Landslag
 England U15
 England U17
 England U19
 England
SM (GM)
4 0(2)
12 0(7)
1 0(0)
120 (53)
Uppdrag som tränare
2020–2022
2022–2023
2023–2024
England Derby County
USA DC United
England Birmingham City
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Wayne Mark Rooney, född 24 oktober 1985 i Liverpool, är en engelsk före detta fotbollsspelare och tränare. Han spelade för Englands landslag från 2003 till 2018. Rooney gjorde sitt första Premier League-mål som 16-åring för Everton i en match mot Arsenal 2002. Under EM 2004 i Portugal gjorde han fyra mål på fyra matcher för England. Han är den spelare som gjort flest mål för Manchester United genom tiderna.[2]

Uppväxt

Wayne Rooney växte upp i Croxteth, en socialt utsatt och mindre bemedlad förort till Liverpool. Han är äldst av tre bröder, och hans föräldrar var båda tonåringar när Wayne föddes. Han har irländskt påbrå. Fadern Wayne sr, som är en f.d. boxare, var periodvis arbetslös och familjen försörjdes av modern Jeanette som var skolmåltidsbiträde och städerska. Han växte upp som supporter till Everton.[3][4]

Klubblagskarriär

Everton

Rooney kom till Everton vid tio års ålder.[5] Han spelade i ungdomslaget och efter att ha gjort mål i en FA-cupmatch för ungdomar visade han en t-shirt under sin tröja med texten "Once a Blue, always a Blue" (svenska: "en gång blå, alltid blå", syftande på färgen på Evertons matchställ). Eftersom han vid denna tidpunkt var minderårig och inte kunde erbjudas ett professionellt kontrakt spelade han för 80 pund i veckan och levde enkelt tillsammans med sin familj, och cyklade till och från träningarna.

Den 19 oktober 2002, fem dagar innan sin sjuttonde födelsedag, gjorde Rooney det matchvinnande målet mot de regerande ligamästarna Arsenal FC. Förutom att han satte stopp för Arsenals svit som obesegrade blev han den yngste målgöraren i Premier Leagues historia, ett rekord som sedan dess har överträffats av James Milner och som för närvarande innehas av James Vaughan. Rooney blev även utnämnd till "årets unga personlighet" av BBC Sports.[6]

Manchester United

Den 31 augusti 2004 skrev Rooney på för Manchester United. Övergångssumman uppgick till 27 miljoner pund.[7] Han lämnade då Everton, klubben som han spelat i sedan barnsben. Anledningen var att han ansåg att han behövde spela i de europeiska cuperna för att kunna bli ordinarie i landslaget. Han debuterade för United den 28 september 2004 i en 6–2-vinst mot Fenerbahçe SK i Champions League-gruppspelet, där han gjorde ett hat trick och en assist.[8]

Under första halvan av säsongen 2006/2007 avslutade Rooney en tio matcher lång måltorka med ett hattrick mot Bolton Wanderers och han förlängde sitt kontrakt med United till år 2012. Hans två mål i kvartsfinalvinsten mot Roma och de ytterligare två i semifinalen mot AC Milan gjorde att han slutade säsongen med totalt 23 gjorda mål, lika många som Cristiano Ronaldo. När säsongen 2007/08 sparkades igång bytte Rooney tröjnummer från nummer 8 till nummer 10. Just det tröjnumret är känt för att stora namn som Denis Law och Ruud van Nistelrooy har burit det.[9]

Den 12 augusti 2007 skadade Rooney sin vänstra mellanfot i en oavgjord match för United mot Reading FC.[10] Han hade dragit på sig samma skada på sin högra fot år 2004.[11] Efter att ha varit borta i sex veckor återvände han inför Uniteds 1–0-vinst mot Roma i Champions League-gruppspelet den 2 oktober. Det var Rooney som gjorde matchens enda mål. Knappt en månad efter sin återkomst skadade han olyckligt sin vrist under en träning den 9 november och kom då att missa ytterligare två veckor. Hans första match då han kom tillbaka var mot Fulham FC den 3 december. Rooney missade totalt tio matcher och slutade säsongen 2007/2008 med 18 mål då United vann både ligan och Champions League, där de besegrade rivalerna Chelsea i turneringens första hel-engelska final.

I mars 2009 skapade Rooney rubriker då han gick ut offentligt och uttryckte sitt hat mot Liverpool FC:

Jag växte upp som ett Everton-fan, hela min familj är Everton-fans
och jag växte upp med att hata Liverpool – och det har inte förändrats.[12]

Den 23 januari 2010 gjorde Rooney samtliga fyra mål då Manchester United besegrade Hull med 4–0 i Premier League, de tre sista målen gjordes inom 11 minuter.[13]

Den 19 oktober 2010 meddelade Manchester Uniteds manager Alex Ferguson att Rooney inte ville skriva på ett nytt kontrakt och att han ville lämna klubben.[14] Några dagar senare, den 22 oktober, skrev Rooney dock på ett nytt femårskontrakt med klubben som sträckte sig fram till 2015.[15]

Rooney gjorde Manchester Uniteds enda mål i finalen av UEFA Champions League 2010/2011 som man förlorade med 3–1 mot FC BarcelonaWembley Stadium.

Återkomst till Everton

Efter mycket spekulation bekräftades det den 9 juli 2017 att Rooney återvände till sin barndomsklubb Everton genom ett tvåårigt kontrakt efter att Manchester United hade tillåtit honom att lämna som free agent. Den 10 maj 2018 blev det klart att Wayne Rooney skrivit på för MLS-klubben DC United[16]

DC United

Den 28 juni 2018 värvades Rooney av DC United, där han skrev på ett 3,5-årskontrakt.[17]

Derby County

Från januari 2020 spelade Rooney för Derby County men ingick också i klubbens ledarstab.[18] Den 15 januari 2021 meddelade Rooney att han avslutar karriären som spelare.[19]

Landslagskarriär

Rooney spelande för England i EM 2012.

Rooney blev den yngste spelaren någonsin att spela för Englands landslag när han gjorde sin första landskamp mot Australien den 12 februari 2003, vid sjutton års ålder. Vid samma ålder blev han också Englands yngste målskytt någonsin. Arsenals anfallare Theo Walcott bröt Rooneys rekord som yngste spelare med 36 dagar i juni 2006.

Hans första turnering var EM 2004, i vilken han den 17 juni 2004 blev den yngste målgöraren i turneringens historia när han gjorde två mål mot Schweiz. Detta rekord bröts dock av den schweiziske mittfältaren Johan Vonlanthen fyra dagar senare. Rooney drog på sig en skada i kvartsfinalen mot hemmalaget Portugal när England slogs ut på straffar.

I början av VM 2006 var Rooney skadad, han gjorde dock debut mot Sverige i gruppspelet. I kvartsfinalen mot Portugal blev Rooney utvisad efter att ha stampat den portugisiska backen Ricardo Carvalho mellan benen, England åkte sedan ut på straffar. Rooney deltog även i VM i Sydafrika 2010.

Den 12 maj 2014 blev Rooney uttagen i Englands trupp till fotbolls-VM 2014 av förbundskaptenen Roy Hodgson.[20]

Privatliv

Rooney är sedan 12 juni 2008 gift med Coleen, född McLoughlin.[21] Tillsammans har de fyra söner.[22]

Utöver Everton, är Rooney Celtic-supporter.[23] Han är också supporter till rugby league-klubben Leeds Rhinos.[24]

Meriter

England

Källor

  1. ^ ”Premier League clubs submit squad lists” (PDF). Premier League. 2 februari 2012. 23. Arkiverad från originalet den 27 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120227041058/http://www.premierleague.com/content/dam/premierleague/site-content/News/publications/squad-lists/squad-lists-february-2012.pdf. Läst 2 februari 2012.  Arkiverad 27 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120227041058/http://www.premierleague.com/content/dam/premierleague/site-content/News/publications/squad-lists/squad-lists-february-2012.pdf. Läst 10 juli 2017. 
  2. ^ ”Legends”. Manchester United. http://www.manutd.com/en/History/Legends.aspx?sortOrder=appearances. Läst 22 januari 2017. 
  3. ^ https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/6n8BJr/varlden-wayne-rooney-lamnade-bakom-sig
  4. ^ ”Han äter precis allt på menyn” Aftonbladet 24 juni 2004
  5. ^ Rooney at 21 Arkiverad 10 december 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska) Publicerat på The Independent den 24 oktober 2006.
  6. ^ BBC Sports
  7. ^ Manchester United plc Report & Accounts 2005 Arkiverad 26 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine. (PDF) (engelska) Hämtat den 16 november 2008.
  8. ^ Rooney's debut hat-trick against Fenerbahçe (engelska) Publicerat på BBC Sport den 28 september 2004.
  9. ^ Rooney delighted with new number (engelska) Publicerat på manutd.com den 30 juni 2007.
  10. ^ Rooney's broken foot adds to England injury crisis (engelska) Publicerat på Reuters UK den 13 augusti 2007.
  11. ^ Rooney faces two months out (engelska) Publicerat på BBC Sport den 26 juni 2004.
  12. ^ ”I hate Liverpool, blasts Rooney”. Manchester Evening News. 13 mars 2009. http://www.manchestereveningnews.co.uk/sport/football/manchester_united/s/1102271_i_hate_liverpool_blasts_rooney. Läst 11 april 2009. 
  13. ^ ”Man Utd 4 - 0 Hull”. BBC Sport. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/eng_prem/8472354.stm. Läst 25 januari 2010. 
  14. ^ ”Ferguson confirms Rooney wants out”. espn.com. http://soccernet.espn.go.com/news/story?id=833731&sec=uefachampionsleague&cc=5739. Läst 25 oktober 2010. 
  15. ^ ”Wayne Rooney signs five-year Manchester United deal”. bbc.co.uk. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/teams/m/man_utd/9118602.stm. Läst 25 oktober 2010. 
  16. ^ ”Wayne Rooney: Everton re-sign striker after 13 years at Manchester United”. Wayne Rooney: Everton re-sign striker after 13 years at Manchester United. BBC Sport. 9 juli 2017. http://www.bbc.co.uk/sport/football/40510938. Läst 9 juli 2017. 
  17. ^ ”Officiellt: Wayne Rooney klar för DC United”. fotbolltransfers.com. 28 juni 2018. http://fotbolltransfers.com/site/news/94980. Läst 28 juni 2018. 
  18. ^ ”Rooney siktar högt: "Min ambition är att ta Derby till Premier League"”. fotbollskanalen. https://www.fotbollskanalen.se/england/rooney-siktar-hogt-min-ambition-ar-att-ta-derby-till-premier-league/. Läst 20 december 2019. 
  19. ^ https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/lE4p5M/wayne-rooney-slutar-spela--blir-permanent-huvudtranare-istallet
  20. ^ ”Roy Hodgson names his squad for 2014 FIFA World Cup” (på engelska). thefa.com. 12 maj 2014. http://www.thefa.com/news/england/2014/may/england-world-cup-squad-2014-confirmed. Läst 12 maj 2014. 
  21. ^ ”Rooney wedding: Wayne and Coleen tie the knot”. theguardian.com. 12 juni 2008. http://www.theguardian.com/uk/2008/jun/12/celebrity. Läst 8 april 2014. 
  22. ^ ”Wayne Rooney's wife Coleen gives birth to baby boy”. theguardian.com. 2 november 2009. http://www.theguardian.com/football/2009/nov/02/wayne-rooney-father. Läst 8 april 2014. 
  23. ^ ”Rooney finally apologises to fans and says he would never have joined” (på engelska). The Independent. 26 november 2010. https://www.independent.co.uk/sport/football/premier-league/rooney-finally-apologises-to-fans-and-says-he-would-never-have-joined-city-2143920.html. Läst 24 juni 2022. 
  24. ^ ”Wayne Rooney backs Leeds Rhinos to defend Super League title ahead of World Club Challenge”. www.telegraph.co.uk. https://www.telegraph.co.uk/sport/rugbyleague/9082559/Wayne-Rooney-backs-Leeds-Rhinos-to-defend-Super-League-title-ahead-of-World-Club-Challenge.html. Läst 24 juni 2022. 
  25. ^ Brännström, Daniel (20 juni 2012). ”Rooneys klättring mot toppen”. webbsporten.se. Arkiverad från originalet den 2 september 2013. https://web.archive.org/web/20130902034559/http://www.webbsporten.se/bloggar/em-bloggen/rooneys-klattring-mot-toppen-2012-06-20-212925.htm. Läst 8 april 2014. 
  26. ^ ”PFA pays tribute to Wayne Rooney and James Milner”. givemefootball.com. Arkiverad från originalet den 29 april 2010. https://web.archive.org/web/20100429090345/http://www.givemefootball.com/pfa/pfa-pays-tribute-to-wayne-rooney-and-james-milner. Läst 26 april 2010. 

Se även

  • Wikimedia Commons har media som rör Wayne Rooney.
    Bilder & media
v  r
000Englands trupp – EM i fotboll 2004000
England
v  r
000Englands trupp – VM i fotboll 2006000
England
v  r
000Englands trupp – VM i fotboll 2010000
England
v  r
000Englands trupp – EM i fotboll 2012000
England
v  r
000Englands trupp – VM i fotboll 2014000
England
v  r
000Englands trupp – EM i fotboll 2016000
England
v  r
Årets fotbollsspelare i Premier League
1995: Shearer • 1996: Schmeichel • 1997: Juninho • 1998: Owen • 1999: Yorke • 2000: Phillips • 2001: Vieira • 2002: Ljungberg • 2003: Van Nistelrooy • 2004: Henry • 2005: Lampard • 2006: Henry • 2007: Ronaldo • 2008: Ronaldo • 2009: Vidić • 2010: Rooney • 2011: Vidić • 2012: Kompany • 2013: Bale • 2014: Suárez • 2015: Hazard • 2016: Vardy • 2017: Kanté • 2018: Salah • 2019: van Dijk • 2020: De Bruyne • 2021: Dias