Ålborg

Ålborg
Stad
Nytorv, Ålborg.
Nytorv, Ålborg.
Slogan: Vild med verden
Land Danmark Danmark
Region Region Nordjylland
Kommun Ålborgs kommun
Koordinater 57°3′N 9°55′Ö / 57.050°N 9.917°Ö / 57.050; 9.917
Area
 - tätort 139 km²
 - kommun 1 137,76 km²
Folkmängd
 - tätort 142 937 (2021)
 - kommun 219 476 (2021-07-01)
Befolkningstäthet
 - tätort 1 028 invånare/km²
 - kommun 193 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 2624886
Ålborg i Danmark.
Ålborg i Danmark.
Ålborg i Danmark.
Webbplats: http://www.aalborgkommune.dk/
Bibliotek i Ålborg.

Ålborg är en stad på norra Jylland, där Limfjorden är som smalast, och är Danmarks fjärde största stad med 142 937 invånare (2021). Kommunen som blev landets tredje största efter de nationellt införda kommunsammanslagningarna 2007 har 219 487 invånare (2021).

Enligt gammal dansk rättstavning skrivs stadens namn Aalborg. Stadens invånare fortsatte att använda det gamla namnet efter 1948 års danska stavningsreform (där bokstavsformen å infördes) vilket kommunen också officiellt har beslutat. Ålborg sluter sig därmed till en mindre grupp danska ortnamn som oftast skrivs med aa, motsatt till exempel Århus, som snabbt beslöt sig för den moderna stavningen (och bytte tillbaka till Aarhus först på 2000-talet). Enligt auktoriserad dansk rättstavning kan bägge namnformer användas, men formen med å är standard.[1]

I januari 2016 visade en rapport från Europeiska kommissionen att Ålborg är den stad i Europa med den högsta andelen invånare som anser sig vara tillfreds med sina liv.[2]

Historia

Ålborg var en känd handelsplats redan på 1000-talet, redan Hardeknut präglade mynt i staden. Det dröjde dock till 1342 innan Ålborg fick stadsprivilegier av Valdemar Atterdag.

Under grevefejden satt Kristian II fängslad på Sønderborgs slott. Men han hade fortfarande stort stöd bland bönderna som samlades i norra Jylland under ledning av Skipper Clement och lyckades inta Ålborg. Den 18 december 1534 anföll Kristian III:s befälhavare greve Rantzau staden med 4 500 legosoldater. Bondeuppbådet på 800-900 man blev nedhuggna till sista man och legosoldaterna plundrade Ålborg innan de tände eld på det som fanns kvar.

Fram till 1554 hörde Ålborg till Viborgs stift när staden istället blev säte för biskopen i Børglum (biskop i Børglums stift) som så småningom ombildades Ålborgs stift. Tiderna var goda för Ålborg fram till 1700-talet tack vare det goda sillfisket och att staden användes som handelsplats för byarna kring Limfjorden. När sillfisket tog slut och Danmark förlorade Norge blev det början på sämre tider. Fram till mitten av 1800-talet var staden Nordjyllands största stad men blev då överflyglad av Århus. Ålborg och Odense är ungefär lika stora, vilket gör att titeln som "Danmarks tredje största stad" skiftar mellan de båda. Ålborg är en utpräglad industristad och ett starkt fäste för den danska socialdemokratin.

Kyrkor

1116 byggdes Vor Frue Kirke. På 1400-talet byggdes Sankt Budolfi Kirke ("Sankt Budolfi kyrka"), när staden hade blivit större. Denna kyrka uppkallades efter det engelska helgonet Sankt Budolf och blev senare domkyrka i Ålborgs stift (Ålborgs domkyrka).

Etymologi

Stadens namn finns första gången på två mynt präglade under kung Hardeknuts tid, Alabur och Alebu. I Valdemar Sejrs Jordbok kallas staden för Aleburgh. Förmodligen kommer namnet från en kungsgård men vad den första delen av namnet betyder vet man inte. Möjligtvis kommer det från det urnordiska all, ström eller från alak, tempel, men det har inget med ålar att göra.

Klimat

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Ålborg:[3]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 2,4 2,6 5,3 10,0 15,5 18,6 20,7 20,4 16,0 11,5 6,7 3,7
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −2,4 −2,3 −0,7 1,9 6,3 9,8 11,9 11,4 8,5 5,1 1,5 −1,0
 Nederbörd 46 30 38 31 42 56 51 58 71 66 56 53
 Diagram temperaturer i °C • månadsnederbörd i mm
 
 
46
 
2
-2
 
 
30
 
3
-2
 
 
38
 
5
-1
 
 
31
 
10
2
 
 
42
 
16
6
 
 
56
 
19
10
 
 
51
 
21
12
 
 
58
 
20
11
 
 
71
 
16
9
 
 
66
 
12
5
 
 
56
 
7
2
 
 
53
 
4
-1

Ekonomi

Staden är idag känd bland annat för sin snaps-produktion genom De Danske Spritfabrikker som grundades 1881 av C.F. Tietgen och C.A. Olesen. Företaget ingår numera i franska (före detta svenska) V&S Group.

Aalborg Universitet grundades 1974. 2004 hade det 13 324 studenter. Universitetet har även filialer i Esbjerg och Köpenhamn.

Ålborgs flygplats är Danmarks tredje största.

Sevärdheter

I centrum ligger Jens Bangs stenhus från 1600-talet. Köpmannen Jens Bang lät bygga sitt hus större än rådhuset och på husgaveln sitter en figur som räcker ut tungan mot rådhuset vid Gammeltorv. I huset ligger Svaneapoteket från 1661.

Ålborgs domkyrka från 1400-talet har ett klockspel med 48 klockor som spelar varje hel timme. Utanför centrum ligger Danmarks näst största zoo och ett stort Tivoliland.

Nordjyllands Kunstmuseum ligger i Ålborg. I närheten finns också 55 meter höga Ålborgtårnet som har utsikt över staden.

Restauranggatan Jomfru Ane Gade är välkänd i Danmark. Parken Østre Anlæg har vacker utsikt över vattnet mot Sankt Markus kyrka.

Referenser

Fotnoter

  1. ^ ”§ 3. Å og dobbelt-a”. Retskrivningsordbogen. 25 januari 2010. http://sproget.dk/raad-og-regler/retskrivningsregler/retskrivningsregler/a7-1-6/a7-3-a-og-dobbelt-a/. Läst 15 juni 2013. 
  2. ^ ”These are the 19 happiest cities in Europe, according to the people who live there”. Business Insider. http://uk.businessinsider.com/european-commission-data-european-cities-where-most-people-are-very-satisfied-with-their-lives-2016-2. Läst 9 februari 2016. 
  3. ^ ”Vädret i Ålborg”. ResVäder. https://www.resvader.com/Aalborg/per-manad/. 

Externa länkar

  • Aalborg Kommunes netportal
  • Aalborg-portalen med informationer om aktiviteter i byen
  • Aalborg Leksikon - Gadernes historie
  • Wikimedia Commons har media som rör Ålborg.
    Bilder & media
v  r
30 mest befolkade tätorterna i Danmark Danmark
beräknad 1 januari 2018, enligt Danmarks statistik, se tabell BEF44 på statistikbanken.dk.
1.Köpenhamn1,308,893
2.Århus273,077
3.Odense178,210
4.Ålborg114,194
5.Esbjerg72,398
6.Randers62,687
7.Kolding60,508
8.Horsens58,646
9.Vejle56,567
10.Roskilde50,781
11.Hørsholm47,489
12.Helsingör47,364
13.Herning44,557
14.Næstved43,508
15.Silkeborg43,313
16.Fredericia41,044
17.Viborg40,621
18.Køge37,040
19.Holstebro36,199
20.Taastrup34,470
21.Slagelse33,777
22.Hillerød32,698
23.Holbæk28,264
24.Sønderborg27,785
25.Svendborg27,324
26.Hjørring25,994
27.Frederikshavn23,423
28.Nørresundby22,859
29.Ringsted22,657
30.Haderslev21,973
Notering: Befolkningstalet för storstadsområdet Köpenhamn inkluderar Frederiksberg, Albertslund, Brøndby, Gentofte, Gladsaxe, Glostrup, Herlev, Hvidovre, Lyngby-Taarbæk, Rødovre, Tårnby och Vallensbæk kommuner samt delar av Ballerup, Rudersdal, Furesø, Ishøj och Greve Strand.
v  r
50 mest befolkade tätorterna i Norden
Danmark Danmark Finland Finland Island Island Norge Norge Sverige Sverige
1. Sverige Stockholm 1 641 422
2. Danmark Köpenhamn 1 363 296
3. Finland Helsingfors 1 340 363
4. Norge Oslo 1 064 235
5. Sverige Göteborg 620 195
6. Finland Tammerfors 353 704
7. Sverige Malmö 333 199
8. Danmark Århus 290 598
9. Finland Åbo 283 305
10. Norge Bergen 267 117
11. Island Reykjavík 242 995
12. Norge Stavanger/Sandnes 231 693
13. Finland Uleåborg 210 271
14. Norge Trondheim 194 860
15. Danmark Odense 182 387
16. Sverige Uppsala 171 959
17. Sverige Upplands Väsby och Sollentuna 154 261
18. Finland Jyväskylä 131 432
19. Sverige Västerås 130 619
20. Sverige Örebro 126 787
21. Danmark Ålborg 120 914
22. Finland Lahtis 119 731
23. Norge Fredrikstad/Sarpsborg 118 992
24. Sverige Linköping 116 448
25. Sverige Helsingborg 115 626
26. Norge Drammen 111 036
27. Sverige Jönköping 101 656
28. Sverige Norrköping 98 436
29. Sverige Lund 96 062
30. Norge Porsgrunn/Skien 94 709
31. Finland Kuopio 93 872
32. Sverige Umeå 93 460
33. Finland Björneborg 83 206
34. Sverige Gävle 78 931
35. Sverige Södertälje 78 175
36. Sverige Borås 74 124
37. Sverige Växjö 73 080
38. Finland Joensuu 72 950
39. Sverige Halmstad 72 161
40. Danmark Esbjerg 71 921
41. Sverige Eskilstuna 70 742
42. Finland Vasa 68 417
43. Sverige Karlstad 68 314
44. Norge Kristiansand 65 506
45. Danmark Randers 64 057
46. Danmark Horsens 63 162
47. Danmark Kolding 62 338
48. Danmark Vejle 61 310
49. Sverige Sundsvall 58 744
50. Finland Tavastehus 58 274
Referensdatum för tätorternas folkmängd: Finland 2021-12-31 (Statistikcentralen), Norge 2022-01-01 (Statistisk Sentralbyrå), Sverige 2022-12-31 (SCB, 2020 års tätortsgränser), Danmark 2023-01-01 (Danmarks Statistik)