Bergen

För andra betydelser, se Bergen (olika betydelser).
Bergen
Bjørgvin
Stad
Etymologi: ung ängen mellan bergen
Smeknamn: staden mellan de sju fjällen
Land Norge Norge
Fylke Vestland fylke
Landskap Midthordland
Kommun Bergens kommun
Koordinater 60°23′22″N 5°19′48″Ö / 60.38944°N 5.33000°Ö / 60.38944; 5.33000
Area
 - tätort 90,6 km² (1 jan 2022)[1]
 - kommun 464,77 km² (2013-01-01)[2]
Folkmängd
 - tätort 267 117 (1 jan 2022)[3]
 - kommun 278 556 (2017-01-01)[4]
Befolkningstäthet
 - tätort 2 948 invånare/km²
Grundad 1070
Borgmästare Marte Mjøs Persen (Arbeiderpartiet)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Geonames 3161732
Bergens läge i Hordaland fylke, Norge.
Bergens läge i Hordaland fylke, Norge.
Bergens läge i Hordaland fylke, Norge.
Webbplats: http://www.bergen.kommune.no

Bergen (norskt uttal (info)) är Norges näst största stad med 285 601 invånare 1 januari 2021. Storstadsregionen Bergen hade vid samma tid 430 883 invånare, medan tätorten Bergen hade 259 958 invånare 2020. Bergen är residensstad i Hordaland fylke (Vestland fylke), stiftsstad i Bjørgvin bispedømme inom Norska kyrkan samt säte för Gulating lagmannsrett (motsvarar svensk hovrätt). I Bergen finns Universitetet i Bergen, Norges handelshøyskole samt Høgskulen på Vestlandet med utbildningar för bland annat ingenjörer, lärare och sjuksköterskor.

Staden fungerade fram till och med 1200-talet som residensstad för Norges kungar, innan beslut togs att flytta huvudstaden till kungahusets hemstad Oslo. Bergen är en betydande sjöfartsstad med flera företag inom shipping och oljeindustrin.

Staden är en av Europas regnigaste med omkring 2 250 mm per år, där höstmånaden september oftast är den allra regnigaste.[källa behövs] Området Bryggen (tidigare benämnt Tyskebryggen efter Hansans verksamhet i staden[5]) i stadens centrum präglas av sina trähus och ingår numera i Unescos världsarvslista. Bland övriga sevärdheter märks bergbanan Fløibanen, Edvard Griegs hem Troldhaugen med tillhörande museum samt Fantofts stavkyrka, som är rekonstruerad efter en brand 1992. Stadens mest kända fotbollslag SK Brann har Brann Stadion som hemmaarena med plats för 17 500 åskådare.

Bergen på 1890-talet.
Bryggen i Bergen är ett av världsarven.
Johanneskyrkan.

Bergen ligger på Bergenshalvön i Midhordland, som är ett av de fem distrikten i Hordaland.

Bergen är mycket naturskönt belägen vid slutet av en fjord och mellan ett antal olika höga kullar och bergstoppar. Den skyddade hamnen skapar goda förutsättningar för sjöfart och har möjliggjort Bergens position som hamnstad.

Bergen blev ett eget amt (fylke) 1831 och fortsatte som eget fylke fram till 1972. Då slogs kommunen samman med grannkommunerna Arna, Fana, Laksevåg och Åsane, som hörde till Hordaland fylke, där också den sammanslagna kommunen placerades. Årstads kommun hade redan 1915 gått upp i Bergen.

Bergen har två rådhus, ett gammalt från 1500-talet och ett nytt, Bergen rådhus, som invigdes 1974. Kommunfullmäktige - bystyret- sammanträder fortfarande i samma sal som sedan 1561.

Bergens kommun deltar internationellt i Union of the Baltic Cities och i Organization of World Heritage Cities samt lokalt i Regionrådet Bergen og Omland, som är Norges största räknat i antal invånare.

Karta över kommundelarna i Bergen

Klimat

Bergen har ett ovanligt regnigt klimat. Staden får 2250 mm per år och är därmed en av Europas regnigaste. Klimatet beror på det geografiska läget och närheten till Atlanten. Bergen befinner sig längst åt väster på en landmassa där havsvindarna kommer från sydväst och dessutom är Bergen omgivet av berg som tvingar regnmolnen att stiga så att de kyls av. Temperaturen utjämnas av havet och är för breddgraden ovanligt mild på vintern, med ett genomsnitt på +3 °C på dagen i januari (dygnsmedel +1 °C). På sommaren är det kyligare än i inlandet. I juli är det i genomsnitt +17 °C på dagen (dygnsmedel +14 °C). Temperaturen når sällan under 10 minus på vintern och över 25+ på sommaren.

I augusti 2015 fick Bergen sin första officiella mätstation för solstrålning. Den ligger vid Langevannet, inte långt från landningsbanan på Bergens flygplats, Flesland. Under åren 2016 till 2022 hade stationen i snitt 1 594 soltimmar, enligt seklima.met.no. Maj var den soligaste med 256 timmar, juni och april 221, juli 205, augusti 189, september 132, mars 117, oktober 90, 68 februari, 42 november, 32 januari och 20 december.

Kommundelar

Bergen är indelat i 8 kommundelar (bydeler).

Bergens kommundelar, antal invånare 1 januari 2015.[6]
Arna 13 899
Bergenhus 42 804
Fana 43 557
Fyllingsdalen 30 204
Laksevåg 40 518
Ytrebygda 29 875
Årstad 42 386
Åsane 41 788
Totalt 285 601

Ortnamnet

Namnet Bergen kommer av det äldre namnet Bjørgvin som betyder 'bergsängen'.[7]

Historia

Bryggen, april 1944, efter en stor explosion på Vågen
Statyn av Ludvig Holberg är utförd 1881 av John Börjeson och står på Vågsallmenningen.

Bergen grundades enligt traditionell historiebeskrivning 1070 av kung Olav Kyrre.[8] I samband med det flyttades kungsgården från Aalkestad till Holmen vid Vågens inlopp. Där uppfördes stenbyggnaden Håkonshallen 1247–1261, från 1500-talet en del av fästningen Bergenhus. Bergen var de norska kungarnas främsta residensort fram till omkring 1300.[9][10] Kort efter grundandet blev Bergen även biskopssäte för Västlandet.[11] Under de följande århundradena växte Bergens handel med fisk betydligt, och mestadels exporterades den till England. Inbördeskrigen på 1100-talet innebar ett stort avbräck för Bergen. Magnus Lagaböte gav Bergen dess stadslag. 1250 slöts de första handelsavtalet mellan Norge och Lübeck och redan i början av 1300-talet dominerade hansan stadens handel. Ett hanseatiskt handelskontor inrättades 1360, den tyska inflyttningen var stor och genom Freden i Kalundborg 1376 befästes hansans handelsvälde över staden. 1393-1430 plundrades Bergen flera gånger av vitaliebröderna.[12]

Kristian II bekämpade hanseaterna och försökte bryta det tyska monopolet inom stadens handel, men först länsherrarna Kristofer Walkendorf och Erik Rosenkrantz lyckades bryta deras makt genom Odense recess. Nordlands- och Finnmarkshandeln fick från 1500-talet allt större betydelse.[12] Fram till omkring 1880 hade Bergen återkommande fiskmässor när båtlaster med torkad fisk kom in till staden under för- och sensommaren. Hansekontoret indrogs 1650. På 1600-talet upplevde staden en glanstid, och staden var då Nordens främsta sjöstad. En brand 1702 förstörde nästan hela staden, och det dröjde till slutet av 1700-talet och Napoleonkrigen innan staden fick en ny uppblomstring.[9]

Detta gällde även Bryggen. Endast en fjärdedel av de hus som står där idag är byggda under tiden strax efter 1702, när de äldre förrådshusen längs kajen brann ned. I de andra husen är det bara en del källarvåningar i sten som är äldre än från 1702. Dessa är från 1400-talet.

Vid övergången från segel- till ångfartyg på 1880-talet var Bergen den ledande sjöfartsstaden och hade ännu 1917 mest tonnage i landet.[9] En förödande brand 1916 förstörde stora delar av stadens centrum.[13] Under andra världskriget gick dock hälften av handelsfartygen förlorade. Bergen knöts 1883 samman med Voss och 1909 med Oslo via Bergensbanen. Någon industristad av betydelse blev dock inte Bergen förrän omkring 1900, när den elektrifierades, 1914 uppfördes ett nytt kraftverk i Samnanger, 30 kilometer öster om staden.[9] Under industrialiseringen fick Bergen bland annat textilindustri och mekaniska verkstäder.[11]

Bergen var största stad i Norden på 1500- och 1600-talen och i Norge fram till 1830-talet.

Bland stadens äldre byggnader märks Korskyrkan och Mariakyrkan, båda från 1100-talet samt de i Bergenshus fästning ingående delarna av Håkonshallen från 1200-talet och Rosenkrantztornet från 1500-talet. Domkyrkan, ursprungligen Franciskanerklostrets kyrka, härrör från 1200-talet.[9]

Utsikt mot Bergens centrala delar från sydost. Årstad i förgrunden, Laksevåg till vänster, Askøy i bakgrunden.
Utsikt mot Bergens centrala delar från sydost. Årstad i förgrunden, Laksevåg till vänster, Askøy i bakgrunden.


Stadsvapen

  • Sigill 1299
    Sigill 1299
  • Sigill 1299
    Sigill 1299
  • Sigill 1531
    Sigill 1531
  • Modernt stadsvapen
    Modernt stadsvapen

Bergens stadsvapen är vidareutvecklat från de sigill som staden använt tidigare, åtminstone sedan 1293. Under den epoken visade sigillet ett slott med tre torn ovanför sju klippor på ena sidan, och ett vikingaskepp på den andra. Sigillet var alltså tvåsidigt, vilket var ovanligt. Den latinska inskriptionen «SIGILLVM COMMVNITATIS DE CIVITATE BERGENSI» omger skeppet och «DANT BERGEIS DIGNUM MONS VRBS NAVIS MARE» omger slottet. Från slutet av 1300-talet användes endast sidan med slottet.

År 1531 ändrades sigillet: I den nya varianten har slottet bara ett torn och under slottet finns sju stora cirkelrunda punkter. Bergen var den första staden i Norge att använda ett sigill men trots att Bergen var den viktigaste staden i Skandinavien[källa behövs] var både Köpenhamn (1254) och Stockholm (1281) tidigare.

Det nutida vapnet är en moderniserad version av det första sigillet, med ett slott ovanför sju rundade stenar.

En av stadens sevärdheter är den tremastade barken Statsraad Lehmkuhl med sin hemmahamn i Bergen.

Kända personer från Bergen

Se även

Källor

  1. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 2022.”. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett/aar#relatert-tabell-4. Läst 15 december 2022. 
  2. ^ ”Areal av land og ferskvatn, 1. januar 2013”. Statistisk sentralbyrå. 28 maj 2013. https://www.ssb.no/natur-og-miljo/statistikker/arealdekke/aar/2013-05-28. Läst 13 juli 2013. 
  3. ^ ”Tettsteder. Folkemengde og areal, etter kommune. 2022.”. Statistisk sentralbyrå. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/beftett/aar#relatert-tabell-4. Läst 15 december 2022. 
  4. ^ ”Folkemengde og befolkningsendringar, 1. januar 2017”. Statistisk sentralbyrå. 15 december 2017. https://www.ssb.no/befolkning/statistikker/folkemengde#relatert-tabell-1. Läst 30 december 2017. 
  5. ^ "Bergen". NE.se. Läst 16 juli 2013.
  6. ^ Statistisk sentralbyrå: Statistikkbanken. Folkemengde etter grunnkrets. 1. januar 2015.
  7. ^ Bengt Gauffin Vad betyder 1966, s. 22
  8. ^ Hella, Asle (7 juni 2004). ”Bergens historie må skrives om” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/vestland/bergens-historie-ma-skrives-om-1.201637. Läst 26 september 2022. 
  9. ^ [a b c d e] Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 3 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”1314: Oslo en slags hovedstad” (på nb-NO). Oslohistorie. https://oslohistorie.no/2015/12/22/1314-oslo-en-slags-hovedstad/. Läst 26 september 2022. 
  11. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Bergen)
  12. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 667 
  13. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 665 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Bergen.
  • Brann
v • r
Norges största tätorter
Alla tätorter med över 10 000 invånare. Listan baseras på uppgifter från Statistisk sentralbyrå per 1 jan 2022
   
1.Oslo1 064 235
2.Bergen267 117
3.Stavanger/Sandnes231 693
4.Trondheim194 860
5.Fredrikstad/Sarpsborg118 992
6.Drammen111 036
7.Porsgrunn/Skien94 709
8.Tromsö[a]68 410
9.Kristiansand65 506
10.Ålesund54 983
11.Tønsberg54 580
12.Moss48 477

    

13.Sandefjord45 816
14.Haugesund45 686
15.Arendal44 352
16.Bodø42 662
17.Hamar28 991
18.Larvik26 851
19.Halden25 916
20.Askøy24 110
21.Jessheim22 953
22.Kongsberg22 568
23.Molde21 417
24.Harstad21 132

    

25.Lillehammer21 100
26.Ski20 836
27.Horten20 758
28.Gjøvik20 315
29.Mo i Rana18 864
30.Korsvik18 802
31.Kristiansund18 047
32.Hønefoss16 547
33.Alta15 784
34.Elverum15 432
35.Råholt14 830
36.Askim14 651

    

37.Leirvik14 374
38.Osøyro14 232
39.Narvik14 035
40.Grimstad13 956
41.Drøbak13 675
42.Vennesla13 617
43.Stjørdalshalsen13 378
44.Nesoddtangen13 189
45.Steinkjer12 887
46.Bryne12 774
47.Kongsvinger12 289
48.Knarrevik/Straume12 042

    

49.Ålgård/Figgjo11 679
50.Kopervik11 596
51.Egersund11 511
52.Brumunddal11 127
53.Mandal11 122
54.Ås10 762
55.Søgne10 661
56.Førde10 495
57.Konnerud10 403
58.Levanger10 384

    

  1. ^ Avser summan för tätorterna Tromsø, Tromsdalen och Kvaløysletta
v • r
50 mest befolkade tätorterna i Norden
Danmark Danmark Finland Finland Island Island Norge Norge Sverige Sverige
1. Sverige Stockholm 1 641 422
2. Danmark Köpenhamn 1 363 296
3. Finland Helsingfors 1 340 363
4. Norge Oslo 1 064 235
5. Sverige Göteborg 620 195
6. Finland Tammerfors 353 704
7. Sverige Malmö 333 199
8. Danmark Århus 290 598
9. Finland Åbo 283 305
10. Norge Bergen 267 117
11. Island Reykjavík 242 995
12. Norge Stavanger/Sandnes 231 693
13. Finland Uleåborg 210 271
14. Norge Trondheim 194 860
15. Danmark Odense 182 387
16. Sverige Uppsala 171 959
17. Sverige Upplands Väsby och Sollentuna 154 261
18. Finland Jyväskylä 131 432
19. Sverige Västerås 130 619
20. Sverige Örebro 126 787
21. Danmark Ålborg 120 914
22. Finland Lahtis 119 731
23. Norge Fredrikstad/Sarpsborg 118 992
24. Sverige Linköping 116 448
25. Sverige Helsingborg 115 626
26. Norge Drammen 111 036
27. Sverige Jönköping 101 656
28. Sverige Norrköping 98 436
29. Sverige Lund 96 062
30. Norge Porsgrunn/Skien 94 709
31. Finland Kuopio 93 872
32. Sverige Umeå 93 460
33. Finland Björneborg 83 206
34. Sverige Gävle 78 931
35. Sverige Södertälje 78 175
36. Sverige Borås 74 124
37. Sverige Växjö 73 080
38. Finland Joensuu 72 950
39. Sverige Halmstad 72 161
40. Danmark Esbjerg 71 921
41. Sverige Eskilstuna 70 742
42. Finland Vasa 68 417
43. Sverige Karlstad 68 314
44. Norge Kristiansand 65 506
45. Danmark Randers 64 057
46. Danmark Horsens 63 162
47. Danmark Kolding 62 338
48. Danmark Vejle 61 310
49. Sverige Sundsvall 58 744
50. Finland Tavastehus 58 274
Referensdatum för tätorternas folkmängd: Finland 2021-12-31 (Statistikcentralen), Norge 2022-01-01 (Statistisk Sentralbyrå), Sverige 2022-12-31 (SCB, 2020 års tätortsgränser), Danmark 2023-01-01 (Danmarks Statistik)
v • r
Norge Städer i Norge
Status före 1996
Arendal · Bergen · Bodø · Brevik · Brønnøysund · Drammen · Drøbak · Egersund · Farsund · Flekkefjord · Florø · Fredrikstad · Gjøvik · Grimstad · Halden · Hamar · Hammerfest · Harstad · Haugesund · Holmestrand · Horten · Hønefoss · Kongsberg · Kongsvinger · Kopervik · Kragerø · Kristiansand · Kristiansund · Langesund · Larvik · Levanger · Lillehammer · Lillesand · Mandal · Mo i Rana · Molde · Mosjøen · Moss · Namsos · Narvik · Notodden · Oslo · Porsgrunn · Risør · Røros · Sandefjord · Sandnes · Sarpsborg · Skien · Skudeneshamn · Stathelle · Stavanger · Stavern · Steinkjer · Svelvik · Svolvær · Tromsö · Trondheim · Tvedestrand · Tønsberg · Vadsø · Vardø · Ålesund · Åsgårdstrand
Norge
Status efter 1996
Tidigare status