1878

1878 – MDCCCLXXVIII 146 år sedan
År 1875 | 1876 | 1877 1878 1879 | 1880 | 1881
Årtionde 1850-talet  | 1860-talet 1870-talet 1880-talet | 1890-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1878 MDCCCLXXVIII
Ab urbe condita	2630
Armeniska kalendern	1327 ԹՎ ՌՅԻԷ
Assyriska kalendern	6628
Bahaikalendern	34–35
Bengaliska kalendern	1285
Berberkalendern	2828
Brittiskt regeringsår	41 Vict. 1 – 42 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2422
Burmesiska kalendern	1240
Bysantinska kalendern	7386–7387
Koptiska kalendern	1594–1595
Erianska kalendern	3044
Etiopiska kalendern	1870–1871
Judiska kalendern	5638–5639
Vikram Samvat	1934–1935
Sakakalendern	1800–1801
Kaliyuga	4979–4980
Holocen kalender	11878
Nri-Igbo	878–879
Persiska kalendern	1256–1257
Muslimska kalendern	1294–1296
Nengō (Japan)	Meiji 11 (明治11年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4211
Minguokalendern	34 före ROC 民前34年
Thailändsk kalender	2421
Unixtid

1878 (MDCCCLXXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

• 5 januari
  • Dimmalætting blir officiell tidning på Färöarna.
  • Sveriges nationalbibliotek, Kongl. Biblioteket, får egen byggnad i Humlegården i Stockholm.^[1]

Februari

• 20 februari – Sedan Pius IX har avlidit den 7 februari väljs Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci till påve och tar namnet Leo XIII.

Mars

• 16 mars – Ön Saint-Barthélemy, Sveriges sista koloni, som Gustav III förvärvade 1784, säljs tillbaka till Frankrike.^[2]

Maj

• 2 maj – En ny omgång smeder utvandrar från Degerfors till svenskkolonin i Uralbergen, som bildats två år tidigare.

Juni

• 13 juni–13 juli – Berlinkongressen reglerar stormakternas förhållanden i östra Europa.

Juli

• 21 juli – Vegaexpeditionen under Adolf Erik Nordenskiöld med fartyget Vega startar för att finna Nordostpassagen.
• 22 juli – En rysk beskickning anländer till Kabul.

Augusti

• 7 augusti – Frälsningsarméns handlingsdokument skrivs under.^[3]
• 14 augusti – Storbritannien begär att få skicka en beskickning till Kabul, men nekas, vilket utlöser andra afghankriget, som varar till 1880.
• 20 augusti – Nordenskiölds expedition ankrar vid Kap Tjeljuskin, den eurasiska kontinentens nordligaste udde.
• Augusti – Svenska missionsförbundet bildas som en utbrytning ur Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.

September

• 26 september – Båten Vega fryser fast i isen under Vegaexpeditionen.

Oktober

• 4 oktober – Vislanda-Bolmens Järnväg (ViBJ) invigs och öppnas för trafik.
• 11 oktober – Den senaste (och sista?) av Svenska kyrkans officiellt fastställda "katekesutvecklingar", långkatekesen, ges ut.^[4]
• 14 oktober – Stockholms högskola grundas i Sverige efter en insamling bland allmänheten och ett tidsbegränsat bidrag från Stockholms stad.^[5]
• 21 oktober – Tidningen Bohusläningen grundas av Ture Malmgren i Uddevalla, Sverige.^[6]

• 31 oktober – Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm, Sverige härjas av en våldsam eldsvåda i "århundradets brand". "När Eldkvarn brann" blir ett talesätt i Stockholm.

November

• 1 november – I Sverige införs en läroverksstadga som delar in läroverksstadierna i "högre allmänna läroverket" med 9-årig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med 3- eller 5-årig studiegång och utan slutexamen.
• 22 november – Metersystemet införs officiellt i Sverige ^[7].

December

• 6 december – På Hotell Witt i Kalmar förevisas fonografen för första gången i Sverige.

Okänt datum

• Gustaf de Laval uppfinner separatorn, som snabbt kan separera grädden från mjölken, och grundar AB Separator.
• Ericsson börjar tillverka bordstelefonen, men eftersom telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, har patent på telefonen, kan bellkoncernen blockera den svenska marknaden.
• Slåttermaskinen konstrueras av uppfinnaren Helge Palmcrantz.
• Universitetshusen i Uppsala och Lund börjar uppföras under ledning av H.T. Holmgren respektive Helgo Zettervall.
• Bestuzjevkurserna för kvinnor öppnar i St Petersburg i Ryssland.
• Den berömda leksaksaffären Claestorpsboden grundas i gamla operahuset i Stockholm och kommer att existera till 1973.
• Brännvinskungen Lars Olsson Smith arrangerar en alkoholkongress i Paris, där finkelspritens skadlighet vetenskapligt bevisas.
• Sveriges första läroplan för folkskolan, en så kallad "Normalplan för undervisningen i folkskolor och småskolor", antas.
• Thomas Edison konstruerar glödlampan.
• Fotbollsklubben Manchester United FC bildas.
• Tyska ersätter franska som andraspråk vid svenska läroverk.^[8]
• Svenska Federationen grundas för att avskaffa den så kallade reglementeringen av prostituerade.
• Nuvarande Pågen grundas i Malmö under namnet A. Påhlssons bageri.

Födda

Första kvartalet

• 4 januari – Rosa Grünberg, svensk skådespelare och opera- och operettsångerska.
• 6 januari – Carl Sandburg, amerikansk författare av svenskt ursprung.
• 12 januari – Ferenc Molnár, ungersk dramatiker.
• 25 januari
  • Ernst Alexanderson, svensk ingenjör.
  • Harry L. Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1921–1923.
• 26 januari – Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
• 29 januari – Walter F. George, amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1957.
• 8 februari – Martin Buber, österrikisk judisk religionsfilosof och professor.
• 15 februari – John W. Björling, svensk skådespelare, bryggeriarbetare och timmerman.
• 19 februari – Harriet Bosse, norsk-svensk skådespelare.
• 26 februari – Kazimir Malevitj, rysk målare, grundare av suprematismen.
• 4 mars – Tyra Leijman-Uppström, svensk skådespelare.
• 5 mars – Ellen Trotzig, svensk konstnär.
• 8 mars – Cyrus Locher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1928.
• 12 mars – Gemma Galgani, italiensk jungfru och mystiker; helgon.
• 16 mars
  • Clemens August von Galen, tysk romersk-katolsk biskop och kardinal, saligförklarad.
  • Reza Pahlavi, iransk militär och shah 1926–1941.

Andra kvartalet

• 7 april – Ivar Tengbom, svensk arkitekt och professor.
• 17 april – Per Jonas Edberg, svensk hemmansägare och politiker (bondeförbundet).
• 26 april – Rafael Guízar Valencia, mexikansk romersk-katolsk biskop, helgon.
• 4 maj – William M. Whittington, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1925–1951.
• 5 maj – Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.
• 10 maj – Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.
• 21 maj – Glenn Curtiss, amerikansk flygpionjär.
• 26 maj – Thomas H. Moodie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.
• 2 juni – Tyra Dörum, svensk skådespelare.
• 3 juni – Thomas Jefferson Lilly, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
• 4 juni – Thomas D. Schall, amerikansk republikansk politiker.
• 5 juni – Pancho Villa, mexikansk general och revolutionär.
• 15 juni – Wollmar Boström, svensk kammarherre, diplomat, kabinettssekreterare och tennisspelare.

Tredje kvartalet

• 1 juli – Joseph Maréchal, belgisk jesuit och filosof.
• 22 juli – Janusz Korczak, polsk läkare, författare och barnpedagog.
• 27 juli – Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
• 28 juli – Wilhelm Prentzel, tysk sjömilitär, amiral 1941.
• 29 juli – James M. Slattery, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1940.
• 2 augusti – Ingeborg av Danmark, svensk prinsessa.
• 12 augusti – Robert D. Carey, amerikansk republikansk politiker, senator 1930–1937.
• 23 augusti – Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.
• 14 augusti – Anton de Verdier, svensk skådespelare.
• 2 september – Maurice René Fréchet, fransk matematiker.
• 8 september – James V. McClintic, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1935.
• 20 september – Upton Sinclair, amerikansk författare.
• 24 september – Ivan Bratt, svensk läkare, alkoholpolitiker och entreprenör.
• 26 september – Kurt von Hammerstein-Equord, tysk general.

Fjärde kvartalet

• 9 oktober – Erland Colliander, svensk skådespelare.
• 16 oktober – Sam Ask, svensk manusförfattare och skådespelare.
• 22 oktober – Erik Forslund, svensk skådespelare.
• 7 november – Lise Meitner, österrikisk-judisk fysiker.
• 12 november – John Lindlöf, svensk skådespelare och regissör.
• 14 november – Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
• 20 november – Albert W. Hawkes, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1943–1949.
• 21 november – Ibra Charles Blackwood, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1931–1935.
• 22 november – Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
• 23 november – Ernest King, amerikansk amiral.
• 18 december – Josef Stalin, sovjetisk politiker, statschef (diktator) 1924–1953.
• 22 december – Knut Frankman, svensk skådespelare.
• 25 december – Louis Chevrolet, amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

• 9 januari – Viktor Emanuel II, 57, kung av Sardinien 1849–1861, det enade Italiens förste kung 1861–1878.
• 27 januari – John Bozman Kerr, 68, amerikansk diplomat och politiker.

Februari

• 7 februari – Pius IX, 85, född Giovanni Maria Mastai-Ferretti, påve sedan 1846.
• 8 februari – Elias Fries, 83, svensk botaniker och professor, ledamot av Svenska Akademien 1847–1878.
• 12 februari – Alexander Duff, 71, skotsk missionär i Indien.
• 26 februari – Angelo Secchi, 59, italiensk astronom.

Mars

• 6 mars – Asa Biggs, 67, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

Andra kvartalet

April

• 1 april – Madame Restell, 66, amerikansk abortör.
• 9 april – Edward J. Masterson, 25, amerikansk sheriff, mördad.

Maj

• 17 maj – Eric Gustaf Lilliehöök, 70, svensk militär och riksdagsman.
• 28 maj – Lord John Russell, 85, brittisk statsman, premiärminister.

Juni

• 6 juni – Robert Stirling, 87, skotsk präst och uppfinnare av stirlingmotorn.
• 13 juni – Carl Stål, 45, svensk entomolog.
• 27 juni – Sidney Breese, 77, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.

Tredje kvartalet

Juli

• 17 juli – Aleardo Aleardi, 65, italiensk diktare.
• 21 juli – Sam Bass, 27, amerikansk tågrånare och western-ikon.
• 23 juli – Carl von Rokitansky, 74, österrikisk anatom.

Augusti

• 23 augusti – Adolf Fredrik Lindblad, 77, svensk kompositör.

September

• 22 september – Wilhelm Zimmermann, 71, tysk författare och politiker.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 11 oktober – William P. Longley, 27, amerikansk bandit.
• 24 oktober – John S. Carlile, 60, amerikansk politiker, senator 1861–1865.

November

• 16 november – Đura Jakšić, 46, serbisk konstnär och poet.
• 17 november – Karl Theodor Keim, 52, tysk protestantisk teolog.

December

• 14 december – Alice av Storbritannien, 35, brittisk prinsessa, storhertiginna av Hessen, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.
• 29 december – Onslow Stearns, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871.

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1878.
  Bilder & media