1954

1954 – MCMLIV 70 år sedan
År 1951 | 1952 | 1953 1954 1955 | 1956 | 1957
Årtionde 1930-talet  | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1954 MCMLIV
Ab urbe condita	2706
Armeniska kalendern	1403 ԹՎ ՌՆԳ
Assyriska kalendern	6704
Bahaikalendern	110–111
Bengaliska kalendern	1361
Berberkalendern	2904
Brittiskt regeringsår	2 Eliz. 2 – 3 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2498
Burmesiska kalendern	1316
Bysantinska kalendern	7462–7463
Koptiska kalendern	1670–1671
Erianska kalendern	3120
Etiopiska kalendern	1946–1947
Judiska kalendern	5714–5715
Vikram Samvat	2010–2011
Sakakalendern	1876–1877
Kaliyuga	5055–5056
Holocen kalender	11954
Nri-Igbo	954–955
Persiska kalendern	1332–1333
Muslimska kalendern	1373–1374
Nengō (Japan)	Shōwa 29 (昭和29年)
Nordkoreanska kalendern	43
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4287
Minguokalendern	ROC 43 民國43年
Thailändsk kalender	2497
Unixtid

1954 (MCMLIV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• Januari – Cirka 18 miljoner kubikmeter skog i Sverige fälls av fyra kraftiga oväder, ett med orkanstyrka ^[1].
• 1 januari – Sverige förbjuder bruttoprissättning i lag, så att fabrikanter inte längre kan fastställa pris utan bara rekommendera ett pris som försäljaren fritt kan över- eller underskrida ^[2]. Riktpriser införs, vilket innebär fri prissättning i affärerna ^[3].
• 3 januari – Första numret av svenska tonåringarnas favorittidning Bildjournalen utkommer ^[4].
• 9 januari – Ångaren Nedjan av Simrishamn går under i svår storm utanför Eggegrund i Sverige. Hela besättningen på 26 man omkommer.
• 12 januari – Över 200 personer omkommer vid lavinkatastrof i Österrike ^[1].
• 21 januari
  • USS Nautilus, den första ubåten framdriven med kärnkraft, sjösätts ^[4] i Groton, Connecticut i USA.
  • Det största lotteri som dittills förekommit i Sverige anordnas för ombyggnad av Dramaten. Totala vinstsumman är tio miljoner kronor.
• 24 januari – I sitt radioprogram Karusellen anordnar Lennart Hyland Frufridagen - en dag då alla svenska fruar får vara lediga ^[2].
• 25 januari – Den amerikanska filmen "Prinsessa på vift" med Audrey Hepburn och Gregory Peck i huvudrollerna har premiär på Sagabiografen i Stockholm. Andrey Hepburn får med filmen sitt genombrott, och hennes frisyr och klädstil blir mode världen över ^[2].
• 30 januari – Den första transistorradion i Sverige demonstreras ^[5].

Februari

• 2 februari – Ett nytt handelsavtal undertecknas mellan Sverige och Sovjetunionen, vilket fördubblar handelsutbytet länderna emellan.
• 23 februari – Ett nytt vaccin mot polio presenteras i USA.
• 25 februari – Överstelöjtnant Gamal Abdel Nasser blir Egyptens premiärminister.

Mars

• 1 mars – USA spränger sin dittills starkaste vätebomb på Eniwetokatollen i Marshallöarna i Stilla havet ^[6].
• 7 mars – Debuterande Sovjetunionen blir i Stockholm världsmästare i ishockey genom att slå Kanada med 7-2 ^[4].
• 4 mars – Den första framgångsrika njurtransplantationen i världen utförs i Boston, Massachusetts i USA.
• 13 mars – Efter drygt en månads belägring anfaller Vietminh den franska fästningen Dien Bien Phu ^[7].
• 25 mars – Svenska experiment med färgtelevision visas hos AGA i deras laboratorium på Lidingö av teknologie licentiat Hans Werthén ^[5].

April

• 1 april – Det nya poliovaccinet börjar prövas i Sverige.
• 12 april – I en studio i New York spelar Bill Haley och hans band "Bill Haley & His Comets" in rocklåten "Rock Around the Clock", genrens första stora hitlåt ^[4].
• 14 april
  • Mjölk börjar säljas i Tetra Pak istället för flaska i Lund ^[2].
  • Sverige får en bordtennisframgång då 36-årige Tage Flisberg tar silver vid världsmästerskapen i London.
  • Den svenska riksdagen sänker värnpliktsåldern till 18 år.
• 26 april–21 juli – Fredsförhandlingarna om Indokina i inleds ^[8].

Maj

• 6 maj – Oxfordstudenten Roger Bannister blir först i världen med att springa en engelsk mil under fyra minuter, då han med tiden 3.59.4 avverkar "drömmilen" ^[4].
• 7 maj – Frankrike förlorar mot Vietminh i slaget vid Dien Bien Phu vid djungelbefästningen ^[4].
• 8 maj – Den svenska riksdagen tillerkänner författarna ersättning för boklån i biblioteken.
• 17 maj
  • I USA fastslår USA:s högsta domstol att segregerade skolor strider mot USA:s konstitution ^[4].
  • En veckas provsändningar med television inleds från Tekniska högskolan i Stockholm. Trafikkaos i Stockholm då människor trängs i butiker ^[5].
• 21 maj – Den svenska riksdagen beslutar att avskaffa motboken från och med 1 oktober 1955 ^[5].
• 30 maj – Gais vinner fotbollsallsvenskan och blir därmed svenska mästare.

Juni

• Juni – Frankrike går med på att ge Vietnam självstyrelse ^[7].
• 4 juni - Styckmordet i Bagarmossen
• 9 juni – Hökmarkmeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige
• 2 juni – Volvo presenterar sin första sportbilsmodell i Göteborg, Sverige, den heter "Volvo Sport" ^[4].
• 4 juni – 45-åriga riksdagsledamoten Ulla Lindström blir konsultativt statsråd med ansvar för bland annat familjepolitik och konsumentfrågor ^[4]. Hon blir därmed den tredje kvinnan som tagit säte i Sveriges regering.
• 15 juni – Det europeiska fotbollsförbundet Uefa bildas i Basel.
• 26 april – Brittiska myndigheter i Kenya sätter 10 000 medlemmar av Kikuyufolket i läger under kampen mot Mau-Mau-rörelsen, som vill ha bort de vita ^[7].
• 30 juni – En total solförmörkelse inträffade över södra och mellersta Sverige och förloppet beskådas av hundratusentals människor genom sotade glasbitar ^[4]. I Sverige är det bara idealväder på Gotland ^[2], och förmörkelsen varar i 151 sekunder. Nästa gång i Sverige blir år 2126.

Juli

• 1 juli
  • Norden blir en gemensam arbetsmarknad där det varken krävs uppehålls- eller arbetstillstånd för arbete i ett annat nordiskt land^[5].
  • Göteborgs högskola blir universitet.
• 4 juli – Västtyskland vinner sensationellt med 3-2 mot Ungern vid VM-finalen i fotboll i Bern^[4].
• 5 juli – Elvis Presley skivdebuterar hos Sun Records i Memphis, Tennessee med låten That's all right.
• 13 juli – Den första svenska atomreaktorn, R1, börjar provköras fyra våningar under jord vid Tekniska högskolan i Stockholm ^[5].
• 21 juli – Vid en konferens i Genève beslutas att Vietnam skall delas i två delar vid 17:e breddgraden. I norr styr kommunisterna ledda av Ho Chi Minh ^[7]. Laos och Kambodja blir också självständiga stater^[8].

Augusti

• 24 augusti – Brasiliens sittande president, Getúlio Vargas, begår självmord.
• 29 augusti – Den svenske höjdhopparen Bengt Nilsson blir Europamästare i höjdhopp för herrar på 2,02 ^[7].

September

• September – CERN grundas av 12 europeiska stater.^[9]
• 4 september – Den svenska polisen börjar med flygövervakning.
• 6 september – Vid en tågolycka i Rörvik utanför Sävsjö omkommer sex personer och ett femtiotal skadas då nattsnälltåget Malmö-Stockholm spårar ur på grund av för hög hastighet ^[10]..
• 8 september – Den sydostasiatiska försvarspakten SEATO bildas.
• 9 september – 1 500 personer omkommer vid en jordbävning i Algeriet ^[1].
• 10 september – Larm slås om främmande ubåtar i Stockholms skärgård ^[5].
• 15 september – Boken Barn – Serier – Samhälle av läkaren Nils Bejerot väcker långvarig debatt i Sverige om seriemagasinens skadlighet ^[5].
• 18 september – Federico Fellinis film "La Strada" har biopremiär i Italien ^[4].
• 26 september – 2 000 personer dödas vid en orkan i Japan ^[1].
• 29 september – Filmen En stjärna föds med Judy Garland och James Mason har amerikansk premiär.

Oktober

• 2 oktober – Västtyskland går med i NATO ^[8].
• 12 oktober – Stig Trenters detektivroman Roparen utkommer ^[5].
• 13 oktober – Ett jaktplan av typen J 33 Venom störtar strax utanför Västerås och två piloter omkommer.
• 19 oktober – Berget Cho Oyu bestigs första gången av en österrikisk expedition.
• 29 oktober – Radiotjänst börjar regelbundna försökssändningar med television i Sverige ^[5]. På tablån finns "Vädret inför veckoslutet" och "Utkik: Veckans journal" ^[2]. Första programmet är En skål för televisionen.

November

• 1 november
  • En serie attentat genomförs i Algeriet, av en rörelse ledd av Ahmed Ben Bella. Frankrike skickar fallskärmsjägare ^[7].
  • Sveriges ÖB Nils Swedlund vill få till stånd en utredning om svenska kärnvapen ^[5].
• 8 november – Den svenska televisionsutredningen föreslår att rikstelevision inrättas, finansierad med licenser ^[5].
• 14 november
  • Egyptens regeringschef Gamal Abdel Nasser störtar president Muhammad Naguib ^[7].
  • Sveriges första moderna förort, Vällingby som började byggas 1952, invigs, något som blir en stor folkfest ^[4]. 40 000 personer samlas vid invigningen ^[5] i västra delen av staden ^[2].
• 16 november – Efter fem månaders polisjakt grips inbrottstjuven Tumba-Tarzan i Stockholm ^[7].

December

• 2 december
  • Den amerikanske kommunistjägaren Joseph McCarthy, som har letat möjliga kommunistsympatisörer inom statliga organ, försvaret, nöjesbranschen etcetera i USA. får sina befogenheter fråntagna av USA:s senat då han beskyllt militären för högförräderi. Senaten uttalar sitt fördömande av hans uppträdande, som drar vanära över senaten.^[7]
  • Taiwan och USA undertecknar ett ömsesidigt försvarsfördrag.^[11]
• 5 december – En ishockeymatch mellan Svenska landslaget och ett engelskt lag blir det första sportevenemanget som sänds i svensk TV ^[5].
• 8 december – Den svenska riksdagen förkortar läkarutbildningen från åtta till sex och ett halvt år.
• 10 december
  • Ernest Hemingway, årets nobelpristagare i litteratur, uteblir från prisutdelningen ^[7].
  • En folkräkning av alla romer i Sverige genomförs denna dag av en statlig utredning, som finner c:a 740 individer, varav 235 var bofasta och något över 500 bodde i tält och husvagnar, därav 165 enbart i tält även vintertid.^[12]
• 20 december
  • Frankrike erkänner Kambodja ^[13].
  • Barnserien Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner med Thomas Funck börjar sändas i SR, och blir populär även bland vuxna med barnasinnet i behåll ^[4].
• December – Den svenska utredningen om prissättning på jordbruksprodukter lämnar sin rapport.

Okänt datum

• USA:s flotta evakuerar amerikansk civil och militär personal från kinesiska Tachenöarna för att skydda USA:s generalkonsul ^[14].
• Det svenska företaget AB Felix börjar sälja potatismospulver ^[7].
• Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om att använda Trondheim som svensk inskeppningshamn.
• En författningsutredning tillsätts för att arbeta med en ny svensk grundlag. En majoritet förordar en enkammarriksdag.
• SAF framlägger ett förslag om frivillig tjänstepension, avtalsvägen.
• Allmän linje införs på gymnasiet i Sverige. Den är treårig och leder liksom de övriga till studentexamen.
• Den förordning som sedan 1914 har förbjudit romer att flytta till Sverige avskaffas.
• En nordisk tullunion föreslås men fälls av Norge.
• Sverige inleder sin utrikespolitiskt aktiva politik genom att protestera mot fransmännens behandling av algerier i Algerkriget.
• Medelhavsmuseet i Stockholm invigs.
• Den svenske läkaren Bengt Lambert presenterar en papperssäck, som alternativ till soptunnan, så att den som ska tömma den slipper komma i direktkontakt med avfallet.
• Storbritannien börjar bygga det nya militära radiolänknätet Backbone.

Födda

• 1 januari – Richard Gibson, brittisk skådespelare.
• 6 januari – Anthony Minghella, brittisk filmregissör och manusförfattare.
• 12 januari – Howard Stern, amerikansk komiker
• 19 januari
  • Katey Sagal, amerikansk skådespelare.
  • Cindy Sherman, amerikansk fotograf och konstnär.
  • Katharina Thalbach, tysk skådespelare.
• 20 januari – Markku Salo, finländsk industriformgivare och glaskonstnär.
• 29 januari
  • Terry Kinney, amerikansk skådespelare.
  • Oprah Winfrey, amerikansk TV-programledare och skådespelare.
• 2 februari – Christie Brinkley, amerikansk fotomodell.
• 4 februari – Stephan Larsen, svensk litteraturforskare.
• 6 februari – Victoria Kahn, svensk skådespelare, mimare, sångare, koreograf och teaterregissör.
• 7 februari – Dieter Bohlen, tysk musiker.
• 10 februari – Fatou Lamin Faye, gambisk politiker.
• 14 februari – Nils Chöler, svensk journalist och programledare.
• 15 februari
  • Matt Groening, amerikansk TV-producent och skapare av bland annat Simpsons.
  • Brad Little, amerikansk republikansk politiker.
• 17 februari
  • Rene Russo, amerikansk skådespelare.
  • Bill Sali, amerikansk republikansk politiker.
• 18 februari – John Travolta, amerikansk skådespelare.
• 19 februari – Sócrates, brasiliansk fotbollsspelare.
• 20 februari – Patty Hearst, miljonärsdotter som var kidnappad av Symbiotiska befrielsearmén (SLA).
• 23 februari
  • György Gerendás, ungersk vattenpolospelare.
  • Viktor Jusjtjenko, ukrainsk politiker, president 2005-2010.
• 24 februari – Jim Borgman, amerikansk serietecknare.
• 26 februari
  • Ernst August, prins av Hannover.
  • Stina Ekblad, finlandssvensk skådespelare.
  • Recep Tayyip Erdoğan, Turkiets premiärminister 2003-2014 och president från 2014.
• 1 mars – Ron Howard, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent.
• 4 mars – Catherine O'Hara, kanadensisk skådespelare.
• 11 mars – David Newman, amerikansk kompositör av framför allt filmmusik.
• 12 mars – Rolf Sohlman, svensk skådespelare, regissör, filmproducent och manusförfattare.
• 14 mars – Claes Ljungmark, svensk skådespelare.
• 15 mars – Craig Wasson, amerikansk skådespelare.
• 16 mars – Nancy Wilson, amerikansk sångerska.
• 16 mars – Jimmy Nail, brittisk musiker.
• 17 mars – Stig Hansén, svensk författare och journalist.
• 18 mars – Manfred Lütz, tysk katolsk läkare, teolog och författare.
• 23 mars – Thomas Svanfeldt, svensk skådespelare.
• 24 mars – Robert Carradine, amerikansk skådespelare.
• 1 april – Mats Ronander, svensk musiker.
• 5 april
  • Anna-Lotta Larsson, svensk sångerska och skådespelare.
  • David Edward Maust, amerikansk seriemördare.
• 7 april – Jackie Chan, kinesisk skådespelare.
• 8 april – Börje Hansson, svensk producent och manusförfattare.
• 9 april – Dennis Quaid, amerikansk skådespelare.
• 11 april – Attila Sudár, ungersk vattenpolospelare.
• 13 april – Lars Åby Hermansen, svensk scenchef, scenbyggare och skådespelare
• 15 april – Mari Molander, svensk skådespelare, dansös och regissör.
• 16 april – Ellen Barkin, amerikansk skådespelare.
• 17 april
  • DeWayne "Blackbyrd" McKnight, musiker (Parliament-Funkadelic, The Headhunters).
  • Riccardo Patrese, italiensk racerförare.
• 18 april – Rick Moranis, kanadensisk skådespelare.
• 22 april – Joseph Bottoms, amerikansk skådespelare.
• 23 april
  • Mumia Abu-Jamal, amerikansk författare, anklagad för polismord.
  • Michael Moore, amerikansk dokumentärfilmare
• 29 april
  • Mo Brooks, amerikansk republikansk politiker.
  • Gavan O'Herlihy, irländsk skådespelare.
  • Jerry Seinfeld, amerikansk skådespelare.
• 30 april – Jane Campion, nyzeeländsk regissör och manusförfattare.
• 1 maj – Ma Oftedal, svensk präst och författare.
• 7 maj
  • Amy Heckerling, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.
  • Candice Miller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
  • Mikael Strandberg, svensk skådespelare, teaterledare och regissör.
  • Bo Raattamaa, VD för den svenska delen av GS1.
• 13 maj
  • Crister Olsson (skådespelare), svensk skådespelare.
  • Johnny Logan, irländsk sångare och kompositör av populärmusik
• 19 maj – Phil Rudd, australiensisk musiker, trummis i AC/DC.
• 20 maj – Esko Aho, finländsk politiker, statsminister 1991–1995.
• 22 maj – Galina Amelkina, rysk kosmonaut.
• 23 maj – Anja Snellman, finländsk författare.
• 24 maj
  • Doug Lamborn, amerikansk republikansk politiker.
  • Göran Thorell, svensk skådespelare.
• 25 maj – Urban Bäckström, svensk nationalekonom och moderat politiker.
• 26 maj – Anette Norberg, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 29 maj – Jerry Moran, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997-.
• 30 maj – Johan Ulveson, svensk skådespelare.
• 2 juni – Dennis Haysbert, amerikansk skådespelare.
• 3 juni – Monica Törnell, svensk sångerska.
• 15 juni
  • Jim Belushi, amerikansk skådespelare.
  • Bob McDonnell, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Virginia 2010-2014.
• 16 juni – Bill White, amerikansk demokratisk politiker.
• 18 juni
  • Magnus Uggla, svensk rocksångare.
  • Tinna Gunnlaugsdóttir, isländsk skådespelare.
• 19 juni – Kathleen Turner, amerikansk skådespelare.
• 20 juni
  • Michael Anthony, amerikansk basist, medlem i Van Halen.
  • Ilan Ramon, israelisk astronaut.
• 21 juni
  • Dan Hylander, svensk kompositör, textförfattare, gitarrist och sångare.
  • Augustus Pablo, jamaicansk musiker.
  • Robert Pastorelli, amerikansk skådespelare.
• 22 juni – Freddie Prinze, amerikansk skådespelare.
• 26 juni – Robert Davi, amerikansk skådespelare.
• 27 juni – Ron Kirk, amerikansk demokratisk politiker.
• 1 juli – György Horkai, ungersk vattenpolospelare.
• 6 juli – Anders Nilsson, svensk tonsättare.
• 12 juli
  • Marika Lagercrantz, svensk skådespelare.
  • Betty McCollum, amerikansk demokratisk politiker.
• 17 juli
  • Angela Merkel, tysk politiker.
  • J. Michael Straczynski, amerikansk författare och TV-producent.
  • Torbjörn Jansson, svensk travkusk och fd. travtränare
• 19 juli
  • Jim Cooper, amerikansk demokratisk politiker.
  • Cecilie Ore, norsk tonsättare.
• 20 juli – John Davis, amerikansk filmproducent.
• 22 juli – Steve LaTourette, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-2013.
• 23 juli
  • Annie Sprinkle, amerikansk porrskådespelare, strippa, programledare, konstnär och författare.
  • Philip Zandén, svensk regissör och skådespelare.
• 28 juli – Hugo Chávez, Venezuelas president 1999-2013.
• 30 juli – Ken Olin, amerikansk regissör och skådespelare.
• 8 augusti – Richard Sseruwagi, svensk skådespelare och sångare.
• 10 augusti – Michèle Bjørn-Andersen, dansk skådespelare.
• 12 augusti – Anthony David Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2010.
• 13 augusti – Lincoln Díaz-Balart, kubansk-amerikansk politiker.
• 15 augusti
  • Stieg Larsson, svensk journalist och författare, chefredaktör för Expo och en av stiftelsens grundare.
  • Jegor Borisov, regeringschef i den ryska republiken Sakha.
• 16 augusti – James Cameron, kanadensisk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 17 augusti – Anatolij Kudrjavitskij, rysk-irländsk författare.
• 18 augusti – Anki Larsson, svensk skådespelare.
• 23 augusti – Charles Busch, amerikansk skådespelare.
• 25 augusti – Elvis Costello, brittisk sångare, låtskrivare och gitarrist.
• 30 augusti – Aleksander Lukasjenko, president och diktator i Belarus från 1994.
• 31 augusti – Jan Westerlund, svensk fotbollstränare.
• 1 september – Richard Burden, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 2 september – Andrew Dismore, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2010.
• 4 september – José Castro, svensk skådespelare.
• 9 september – Jeffrey Combs, amerikansk skådespelare.
• 10 september – Cynthia Lummis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009-2017.
• 14 september – David Wojnarowicz, amerikansk konstnär och författare.
• 22 september – Shari Belafonte, amerikansk skådespelare.
• 28 september – Margot Wallström, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat EU-kommissionär 1999-2009.
• 2 oktober – Lorraine Bracco, amerikansk skådespelare.
• 8 oktober – Tom Price, amerikansk republikansk politiker.
• 9 oktober – Johan Hedenberg, skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 10 oktober
  • David Lee Roth, amerikansk musiker, sångare i Van Halen.
  • Rekha, indisk skådespelare.
• 11 oktober
  • Marsha Singh, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2012.
  • Vojislav Šešelj, serbisk politiker.
• 13 oktober – Mordechai Vanunu, israelisk kärnfysiker som avslöjade Israels kärnvapeninnehav.
• 15 oktober – Tanya Roberts, amerikansk skådespelare.
• 23 oktober
  • Ang Lee, taiwanesisk-amerikansk filmregissör.
  • Mats Lindblom, svensk skådespelare, sångare och regissör.
• 24 oktober – Brad Sherman, amerikansk demokratisk politiker.
• 29 oktober – Alois Estermann, kommendant för schweizergardet.
• 31 oktober – Gojko Jankovic, bosnienserbisk milisman, krigsförbrytare.
• 3 november
  • Adam Ant, brittisk musiker, sångare i gruppen Adam & the Ants.
  • Kevin P. Chilton, amerikansk astronaut och fyrstjärnig flygvapengeneral.
• 6 november – Karin Fossum, norsk författare
• 7 november – Kamal Hassan, indisk skådespelare.
• 13 november – Whoopi Goldberg, amerikansk skådespelare.
• 14 november
  • Bernard Hinault, fransk cyklist.
  • Condoleezza Rice, amerikansk republikansk politiker, utrikesminister 2005-2009.
  • Yanni, grekisk pianist och kompositör.
• 15 november – Alexander Kwasniewski, polsk politiker, president 1995-2005.
• 17 november – Mark "Chopper" Read, australisk förbrytare, kallad Australiens farligaste man.
• 20 november – Berit Andnor, svensk socialdemokratisk politiker, socialminister från 2004 till 2006.
• 23 november – Ross Brawn, f.d. brittisk teknisk direktör i Ferrari.
• 26 november – Velupillai Prabhakaran, ledare för Tamilska tigrarna på Sri Lanka.
• 27 november– Patricia McPherson, amerikansk skådespelare.
• 29 november – Joel Coen, amerikansk regissör, filmproducent och manusförfattare.
• 30 november – Suzanne Ernrup, svensk skådespelare.
• 5 december – Katarina Hultling, svensk programledare och sportreporter.
• 9 december – Mary Fallin, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Oklahoma 2011-.
• 10 december – Frank Senger, amerikansk skådespelare.
• 11 december
  • Gabriel Costa, regeringschef på São Tomé och Príncipe 2002 samt 2012-2014.
  • Jermaine Jackson, amerikansk sångare och basist, en av medlemmarna i The Jackson 5.
• 12 december
  • Eva Axén, svensk skådespelare.
  • Göran Hansson, svensk skådespelare
• 14 december – Eva Mattes, tysk skådespelare.
• 15 december – Mark Warner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 2002–2006, senator 2009-.
• 20 december – Michael Badalucco, amerikansk skådespelare.
• 23 december – Helen Brinton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2005.
• 24 december – José María Figueres, costaricansk politiker, president 1994–1998.
• 25 december
  • Robin Campbell, brittisk musiker, gitarrist och sångare i UB40.
  • Annie Lennox, brittisk musiker, sångerska i Eurythmics.
• 28 december – Denzel Washington, amerikansk skådespelare.
• 31 december – Alex Salmond, brittisk politiker, ledare för Scottish National Party 1990–2000 och 2004-2014.

Avlidna

• 11 januari – Oscar Straus, österrikisk operettkompositör.
• 26 januari – Carl Eldh, svensk skulptör ^[5].
• 29 januari – Ole H. Olson, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1934–1935.
• 4 februari
  • Billy Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1927–1933.
  • Ragnar Widestedt, svensk skådespelare, sångare, kompositör och regissör.
• 19 februari – Axel Pehrsson-Bramstorp, svensk politiker, partiledare för Bondeförbundet 1934–1949, Sveriges statsminister från 19 juni till 28 september 1936 ^[5].
• 24 februari – Millan Fjellström, svensk skådespelare.
• 11 mars – Bertil Brusewitz, svensk skådespelare.
• 30 mars – Pauline Brunius, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och teaterchef för Dramaten ^[5].
• 5 april – Märtha, svenskfödd norsk kronprinsessa, gift med norske kronprinsen Olav.
• 10 april – Auguste Lumière, fransk uppfinnare.
• 12 april – Dwight Griswold, amerikansk republikansk politiker.
• 17 april – Georg Enders, svensk filmmusikkompositör.
• 27 april – Henrik Jaenzon, svensk fotograf och filmfotograf.
• 5 maj – Henri Laurens, fransk skulptör och grafiker.
• 12 maj – Clyde R. Hoey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1954.
• 14 maj – Heinz Guderian, tysk generalöverste under andra världskriget som skapade pansartrupperna som eget truppslag.
• 19 maj – Charles Ives, amerikansk kompositör.
• 21 maj – Anton de Verdier, svensk skådespelare.
• 25 maj – Robert Capa, ungersk fotograf.
• 1 juni – Martin Andersen Nexø, dansk författare.
• 7 juni – Alan Turing, engelsk matematiker.
• 10 juni – Gustaf Edgren, svensk regissör, manusförfattare och producent.
• 15 juni – Helfrid Lambert, svensk skådespelare och operettsångerska.
• 13 juli
  • Bennett Champ Clark, amerikansk demokratisk politiker, jurist och militär, senator 1933–1945.
  • Frida Kahlo, mexikansk konstnär.
• 14 juli – Jacinto Benavente, spansk författare, nobelpriset 1922.
• 14 augusti – Hugo Eckener, tysk ingenjör.
• 24 augusti – Getúlio Vargas, Brasiliens president.
• 28 augusti – Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
• 12 september – Sigrid Boo, norsk författare.
• 27 september
  • Alexander Abasheli, georgisk poet, prosaförfattare och science fiction-författare.
  • Maximilian Weichs, tysk generalfältmarskalk.
• 28 september – Pat McCarran, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1954.
• 9 oktober – Robert H. Jackson, amerikansk jurist och politiker.
• 25 oktober – Marika Stiernstedt, svensk författare.
• 3 november – Henri Matisse, fransk målare.
• 4 november – Stig Dagerman, 31, svensk författare (självmord) ^[4], hittad död i garaget i koldioxidförgiftning ^[2].
• 7 november – William B. Umstead, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1953–1954.
• 13 november – Jacques Fath, fransk modeskapare.
• 13 eller 16 november – Ewald von Kleist, tysk generalfältmarskalk.
• 29 november – Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare (cancer).
• 30 november – Wilhelm Furtwängler, tysk dirigent.
• 3 december – Helge Karlsson, svensk skådespelare och teaterledare.
• 5 december – Dagmar Ebbesen, svensk skådespelare.
• 14 december – Fred R. Zimmerman, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1927–1929.
• 17 december – Olga Hellquist, svensk skådespelare.
• 19 december
  • Frans G. Bengtsson, svensk författare ^[5].
  • Viktor Abakumov, sovjetisk polischef och politiker.
• 23 december – Georg Fernquist, svensk teaterkamrer och skådespelare.
• 28 december – Martin Ekström, svensk militär och nazistisk politiker.
• 30 december – Sölve Cederstrand, svensk journalist, manusförfattare och regissör.

Nobelpris ^[15]

• Fysik
  • Max Born, Storbritannien
  • Walther Bothe, Västtyskland
• Kemi – Linus Pauling, USA
• Medicin
  • John F Enders, USA
  • Thomas H Weller, USA
  • Frederick C Robbins, USA
• Litteratur – Ernest Hemingway, USA
• Fred – Förenta Nationernas flyktingkommissariat, UNHCR

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1954.
  Bilder & media