Arvid Mörne

Arvid Mörne
Född6 maj 1876[1][2]
Kuopio[3], Finland
Död15 juni 1946[1][2] (70 år)
Grankulla, Finland
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningÖversättare, poet, författare[4]
MakaSigne Mörne
BarnHåkan Mörne (f. 1900)
Barbro Mörne (f. 1903)
Gudrun Mörne (f. 1905)
Utmärkelser
Tollanderska priset (1931)
De Nios Stora Pris (1940)
Redigera Wikidata

Arvid Mörne, född 6 maj 1876 i Kuopio, död 15 juni 1946 i Grankulla, var en finlandssvensk diktare, författare och folkbildare. Mörnes inspirationskällor var främst Nylands skärgård, men hans texter färgades även av hans politiska övertygelse som socialist.

Biografi

Mörne blev student 1894, filosofie magister 1897 och förestod 1899–1908 Mellersta Nylands fokhögskola. År 1913-43 docent i inhemsk litteratur vid Helsingfors universitet.[5] Han debuterade 1899 med samlingen Rytm och rim, deltog aktivt i kampen mot förryskningspolitiken och intog samtidigt en radikal ståndpunkt i sociala frågor, en inställning som återspeglas i diktsamlingarna Nya sånger (1901) och Ny tid (1903). Mörnes nästa diktsamling Döda år utkom 1910, och under mellantiden hade han ägnat sig åt litteraturhistorien. 1910 blev han filosofie licentiat och publicerade arbeten om Josef Julius Wecksell (1910) och Aleksis Kivi (1911).[6] År 1911 lät Arvid Mörne bygga Villa Granmora i Grankulla, där han bodde till sin död.[7]

Ideologiskt intresserade sig Mörne för tre politiska rörelser, den svenska samlingsrörelsen, den socialdemokratiska arbetarrörelsen och det aktivistiska motståndspartiet. Som ung student kom han i kontakt med fattiga arbetare på landsbygden, vilket ledde till att han stod arbetarrörelsen nära under mer än ett decennium.[5] År 1913 skrev han dramat De sex orden (1913), som var starkt politiskt. Orden som titeln syftade på var "Proletärer i alla länder förenen Eder!” och pjäsen var ämnad för politiskt bruk i svenska arbetarföreningar.[8]

Våldsdåden i samband med novemberstrejken 1917 fick Mörne att ta avstånd från de revolutionära[8] och han tog ställning för den vita sidan när finska inbördeskriget bröt ut 1918.[9] Då var han visserligen inte längre medlem i Finlands Socialdemokratiska Parti utan hade i det närmaste blivit socialliberal.[källa behövs] I början av 1930-talet motsatte han sig offentligt Lapporörelsen. Under andra världskriget gjorde han ingen hemlighet av sin starka avsky för nazism och fascism.

Arvid Mörnes mest kända dikt är den tonsatta Båklandets vackra Maja.

I Brunnsparken i Helsingfors finns en skulptur av Arvid Mörne. Minnesmärket beställdes av Viktor Jansson och blev färdig 1951 till minnet av Mörnes 75-årsjubileum.[10]

Bibliografi

Lyrik
  • 1899Rytm och rim
  • 1901Nya sånger
  • 1903Ny tid
  • 1910Döda år
  • 1910Kantat vid invigningen av Finlands studentkårs nya
    avdelningshus den 26 november 1910
  • 1913Skärgårdens vår
  • 1916Sommarnatten
  • 1918Offer och segrar
  • 1919Höstlig dikt
  • 1924Lyrik
  • 1924Vandringen och vägen
  • 1926Mörkret och lågan
  • 1928Morgonstjärnan
  • 1930Den förborgade källan
  • 1931Det ringer kväll
  • 1933Finsk dikt i svensk tolkning tillsammans med Erik Kihlman
  • 1934Under vintergatan
  • 1935Hjärtat och svärdet
  • 1937Atlantisk bränning
  • 1939Över havet brann Mars
  • 1941Sånger i världsskymning
  • 1942Tysk lyrik i svensk tolkning av Arvid Mörne
  • 1944Sfinxen och pyramiden
  • 1946Solbärgning. Efterlämnade dikter
Lyriksamlingar
  • 1917Valda dikter
  • 1919Samlade dikter I–VIII
  • 1926Dikter i urval
  • 1936Vandringsdagen. Lyrik i urval 1924–35
  • 1947Vårstorm. Lyrik i urval 1899–1919
  • 1947Sista milen. Lyrik i urval 1937–1946
Skådespel
  • 1903Bland bränningarna. Interiör i 2 tablåer
  • 1913De sex orden
  • 1914Ödemarksdramer 1. Den helige Henricus
  • 1918Fädernearvet
  • 1920Solens återkomst
Romaner och noveller
  • 1913Den svenska jorden. En nyländsk novell
  • 1917Strandbyggaröden 1. Den svenska jorden
  • 1917Strandbyggaröden 2. Lotsarnas kamp
  • 1917Strandbyggaröden 3. Från fjärdarna
  • 1917Den röda våren
  • 1921Inför havets anlete (finsk översättning 1921, holländsk översättning 1941)
  • 1921Prosa
  • 1922Kristina Bjur (tysk översättning 1943, fransk översättning 1949)
  • 1923Klas-Kristians julnatt
  • 1925 Ett liv. Stockholm: Bonnier. 1925. Libris 19596282. http://hdl.handle.net/2077/45789 
  • 1928 Någon går förbi på vägen. Stockholm: Bonnier. 1928. Libris 19596370. http://hdl.handle.net/2077/45799 
  • 1945Det förlorade landet och andra berättelser
Uppsatser, essäer, tal med mera
  • 1906Från jul till nyår
  • 1908Militarismen och fredsfrågan
  • 1909Josef Julius Wecksell (akademisk avhandling)
  • 1911Allsvensk ungdom
  • 1911Alexis Kivi och hans roman Seitsemän veljestä
  • 1916Från Saima till Vikingen
  • 1917På trehundraårsdagen av Nystads grundläggning
  • 1918Sverige och det svenska Finland
  • 1918Finlands nyare svenska litteratur
  • 1918Finlandssvenska synpunkter i Ålandsfrågan
    (tillsammans med Bruno Lesch)
  • 1920Nya Wecksellstudier
  • 1924De svenska frågorna och riksdagsvalet
  • 1927På finländsk grund
  • 1927Axel Olof Freudenthal och den finlandssvenska
    nationalitetstanken
  • 1930Till alla svenskar i Nyland
  • 1932Kring Emil von Quantens "Fennomani och
    skandinavism"
  • 1936Axel Olof Freudenthal. Liv och gärning
  • 1939Lyriker och berättare. Finlandssvenska studier
  • 1943Det övergivna samvetet
  • 1952Politiska flyktingar i Kyrkslätt
Översättningar
Digitaliserat material
  • Rytm och rim. Helsingfors: Söderström. 1899. Libris 4fngtpkp2ngmxlqs. http://hdl.handle.net/2077/61613 

Priser och utmärkelser

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Arvid Mörne, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Arvid Mörne, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.vanderkrogt.net .[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] ”Sök - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-MoerneArvid. Läst 6 maj 2020. 
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 629–30 
  7. ^ Olav Eriksson (2019). ”Arvid Mörne -aktivist, författare och naturlyriker”. Hembygden (4): sid. 12–13. 
  8. ^ [a b] *”Mörne, Arvid”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4798-1416928957404 
  9. ^ Ekman, Michel. ”Impuls: Bland dårar, ulvar och nidingar”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/bland-darar-ulvar-och-nidingar/. Läst 6 maj 2020. 
  10. ^ ”Arvid Mörnen muistomerkki : Viktor Jansson”. HAM. Arkiverad från originalet den 29 september 2020. https://web.archive.org/web/20200929224712/https://www.hamhelsinki.fi/sculpture/arvid-mornen-muistomerkki-viktor-jansson/. Läst 6 maj 2020. 

Vidare läsning

Externa länkar

v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 41947795LCCN: n88217459ISNI: 0000 0001 2129 8318GND: 128511826Libris XL: wt79chwf36h2pgg Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 149701225BNF: cb12515853h (data)BIBSYS: 90053679NKC: xx0271422