Hagar Olsson

Hagar Olsson
Hagar Olsson
Född	16 september 1893 Gustavs, Finland
Död	21 februari 1978 (84 år) Helsingfors, Finland
Yrke	Författare, dramatiker, översättare
Nationalitet	Finland
Språk	svenska[1]

Alli Hagar Olsson, född 16 september 1893 i Gustavs i Egentliga Finland, död 21 februari 1978 i Helsingfors, var en finländsk författare, litteraturkritiker, dramatiker och översättare.

Biografi

Olsson föddes i Gustavs, i norra Åboland, där hennes far Karl Sixtus Olsson tjänstgjorde som kyrkoherde 1889–1893. Familjen flyttade redan samma år till Föglö och vid 13 års ålder flyttade hon till Räisälä på Karelska näset, där hennes far fått tjänsten som kyrkoherde. Hon gick i skola i Viborg vid Fruntimmersskolan och blev student 1913. Efter examen vid Högre svenska handelsläroverket i Helsingfors inledde hon 1914 studier i nordisk och finsk filologi vid Helsingfors universitet.^[2]

Hon gjorde sin litterära debut 1916 med romanen Lars Thorman och döden.^[2]

Hon var kritiker i bland annat Dagens Press och Svenska Pressen. Tillsammans med några andra skribenter var Olsson, som då var omkring 25 år gammal, en av de första i Finland som skrev om modern litteratur, och hon blev ganska snabbt namnkunnig.^[2]

Hagar Olsson dokumenterade tidigt sitt intresse för Eric Hermelins tolkningar av persisk litteratur och var en av de första som uppmärksammade hans litterära gärning.^[3] I Arbetare i natten (1935) har hon också en essay om Hermelins arbete.

Relation till Edith Södergran

I januari 1919 skrev Olsson en recension av Edith Södergrans diktsamling Septemberlyran, där hon inte minst kritiserade Södergrans sätt att lägga sig i debatten innan den ens hade börjat, men också visade prov på att ha uppskattat de nietzscheanska och modernistiska dragen, vilket fick Södergran att skriva ett både passionerat och ilsket brev till henne. Det blev starten för en livslång vänskap och allians.^[2] Olssons yrkesliv har dock under många år hamnat i skuggan av vänskapen med Södergran.^[4] I Södergrans diktsamling Rosenaltaret, 1919, är flera av dikterna riktade till henne där hon kallas min syster. 1940 gav hon ut Edith Södergrans Dikter med en inledande essä.

Det fanns många likheter mellan Södergran och Olsson:

• de var födda med ungefär ett års mellanrum
• de kom från mindre orter på den finska delen av Karelska näset
• deras sociala bakgrund och bildningsnivå var likartad
• de var båda nyfikna världsmedborgare som talade flera språk
• båda var fascinerade av Friedrich Nietzsche och intresserade av modernismen
• de ifrågasatte de traditionella manliga maktstrukturerna och ville föra fram "den nya kvinnan".

Till skillnad från Olsson hade Södergran dock rest runt mer i Europa och kände till mer om den samtida ryska poesin. Olsson däremot hade en bredare intressesfär och lönearbetade.^[2]

Redan i februari samma år träffades väninnorna för första gången, när Olsson besökte Raivola under några dagar. Sammanlagt skulle de komma att träffas fem gånger.^[5] Under de närmaste fyra åren fram till Södergrans död skickade hon över 90 brev till Olsson (av de 250 som finns bevarade).^[2] Dessa brev är den huvudsakliga källan till kunskap om Södergrans liv under drygt tre år, vilket är problematiskt eftersom Södergran enbart sällan beskriver sitt liv och i de fall hon gör det är mån om att visa upp en bild som en skapande konstnär.^[2] I början av brevkontakten är tonen i Södergrans brev översvallande positiv, men när Olsson visar prov på att ha ett socialt liv utanför sin relation med Södergran blir poeten alltmer irriterad och till och med svartsjuk.^[2] Olsson innebar en förändring för Södergran som i egenskap av ensambarn varit avgudad av modern och ofta fått sin vilja igenom.^[6] Olssons brev ger en nyanserad bild av Södergran som en ibland ganska besvärlig och krävande vän.^[7]

1955 gav Olsson ut delar av brevväxlingen mellan henne och Södergran, kommenterade av Olsson.^[6] Olssons brev har dock inte blivit bevarade, och det gör att hennes del i relationen är "konstruerad" i efterhand.^[2] Det var också Olsson som redigerade diktsamlingen Rosenaltaret och satte Södergran i kontakt med Elmer Diktonius i mars 1922, vilket i viss mån blev en avlastning för Hagar Olsson som intellektuell sparringpartner till Södergran.^[8]

Mot slutet av Södergrans liv gled vännerna isär och kontakten kom att handla mest om Södergrans översättningsarbete, men ett av Södergrans sista brev var till Olsson.^[8]

Privatliv

Hagar Olsson hade ett förhållande med Kylli Siegberg (1895–1931) och under en tid levde de tillsammans.^[2]

Författarskap

Med essäsamlingen Ny generation (1925) och Arbetare i natten (1935) blev Olsson en av 1920-talsmodernisternas viktigaste introduktörer i Finland. Hennes romaner och skådespel ger uttryck åt en radikal och kosmopolitisk livssyn – Själarnas ansikten (1917) m. fl. I senare verk som Träsnidaren och döden (1940) är hon mera vänd mot en folklig fromhet. ^[9]

Bibliografi

• Lars Thorman och döden. Borgå: Schildt. 1916. Libris 19527462. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/LarsThorman/info 
• Själarnas ansikten. Helsingfors: Schildt. 1917. Libris 19942127. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/SjalarnasAnsikten/info 
• Kvinnan och nåden. Helsingfors: Schildt. 1919. Libris 19527461. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/KvinnanOchNaden/info 
• Ny generation. Helsingfors: Schildt. 1925. Libris 19527465. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/NyGeneration/info 
• Mr Jeremias söker en illusion. Helsingfors: Schildt. 1926. Libris 19527464. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/MrJeremias/info 
• S O S : Save our souls : drama i fyra akter jämte mellanspel. Helsingfors: Schildt. 1928. Libris 446393 
• På Kanaanexpressen. Helsingfors: Schildt. 1929. Libris 19942125. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/PaKanaanexpressen/info 
• Det blåser upp till storm : roman. Stockholm: Natur o. kultur. 1930. Libris 19942110. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/DetBlaserUppTillStorm/info 
• Det blåa undret : skådespel. Helsingfors. 1932. Libris 446274 
• Chitambo : roman. Helsingfors. 1933. Libris 19942129. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/Chitambo/info 
• Arbetare i natten. Helsingfors: Schildt. 1935. Libris 628805 
• Träsnidaren och döden : berättelse från Karelen. Helsingfors: Schildt. 1940. Libris 8394613 
  • (på engelska) The woodcarver and death = Träsnidaren och döden. Nordic translation series. Madison: University of Wisconsin Press. 1965. Libris 10692579 
• Rövaren och jungfrun : skådespel. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1944. Libris 1403764 
  • Rövaren och jungfrun / radiobearbetning av Olof Molander ; inledning av Ragnar Oldberg. Radiotjänsts teaterbibliotek, 99-0529631-X ; 109Bondedramat. Stockholm: Radiotjänst. 1952. Libris 1446011 
• (på finska) Hurskaat herjaajat : esseitä. Helsinki: Tammi. 1946. Libris 3334401 
• Jag lever. Stockholm: Natur och kultur. 1948. Libris 380105 
• Kinesisk utflykt. Helsingfors: Schildt. 1949. Libris 2203861 
  • (på estniska) Siidimaal : Kojutulek. Loomingu raamatukogu, 99-0525708-X ; 1987:22. Tallinn: Perioodika. 1987. Libris 655015 
• Kärlekens död : [skådespel]. Stockholm: Natur o. kultur. 1952. Libris 1445270 
• Tidiga fanfarer och annan dagskritik. Stockholm: Natur och kultur. 1953. Libris 19527466. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/TidigaFanfarer/info 
• Hemkomst : tre berättelser. Stockholm: Natur och kultur. 1961. Libris 539494 
• Möte med kära gestalter. [Helsingfors]: H. Schildt. 1963. Libris 12190451 
• Drömmar : [noveller]. Helsingfors. 1966. Libris 2656369 
• Ridturen och andra berättelser. Stockholm: Natur o. kultur. 1968. Libris 1391717 
• Hitchcock kommer på besök. [Helsingfors]: [Yleisradio]. 1987. Libris 743229 

Samlade upplagor och urval

• Tidig dramatik. Stockholm: Natur o. kultur. 1962. Libris 19942122. http://litteraturbanken.se/forfattare/OlssonHagar/titlar/TidigDramatik/info  - Innehåll: Hjärtats pantomim ; S.O.S. ; Det blåa undret ; [Ett stycke historia / av Jörn Donner].
• Tidig prosa. Stockholm: Natur och kultur. 1963. Libris 1804922  - Innehåll: Lars Thorman och döden ; Själarnas ansikten ; Kvinnan och nåden ; [ Med Ett stycke liv / av Jörn Donner].

Översättningar (urval)

• L. Onerva: Jungfru Marias gåva (Schildt, 1918)
• Johannes Linnankoski: Simson och Delila (Simson ja Delila) (Bonnier, 1919)
• Frans Eemil Sillanpää: Det fromma eländet: ett avslutat finskt livsöde (Hurskas kurjuus) (Svenska andelsförlaget, 1920)
• Juhani Aho: Järnvägen (Rautatie) (Bonnier, 1920)
• Maila Talvio: Tranorna (Bonnier, 1921)

Priser och utmärkelser

• 1950 – Tollanderska priset
• 1965 – Eino Leino-priset
• 1966 – Svenska Akademiens Finlandspris
• 1968 – Pro Finlandia-medaljen^[10]

Vidare läsning

• Jörn Donner (1962). "Ett stycke historia", Tidig dramatik. Natur & Kultur
• Olof Enckell (1949), Den unga Hagar Olsson : studier i finlandssvensk modernism. 2 / Olof Enckell., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113526419, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022391 
• Fagerholm, Monika (2000). ”Litteraturen och världen”. Finlands svenska litteraturhistoria. Andra delen: 1900-talet. Uppslagsdel / Clas Zilliacus (utg.). Helsingfors / Stockholm: Svenska litteratursällskapet i Finland / Atlantis. sid. 177-184. Libris 2772714. ISBN 9174868934 
• Lena Fridell (1973). Hagar Olsson och den nya teatern: teatersynen speglad i teaterkritiken 1918-1929 och i Hjärtats pantomim. Diss. Göteborgs universitet.
• Författare om författare: 24 finlandssvenska författarporträtt (Rabén & Sjögren, 1981)
• Roger Holmström: Hagar Olssons manuskript: kommenterad förteckning (Åbo akademis bibliotek, 1989)
• Roger Holmström: Hagar Olsson och den öppna horisonten: liv och diktning 1920-1945 (Schildt, 1993)
• Roger Holmström (1995). Hagar Olsson och den växande melankolin
• Holmström, Roger (1999). ”Innerlighetens färdvägar. Hagar Olsson och det bysantinska”. Historiska och litteraturhistoriska studier 74. SSLS 618. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 85-103. Libris 3441938. ISBN 9515830508. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/2654029?page=1 
• Eva Kuhlefelt: »SKRIV! – Om kärleksromanen Ediths brev (1955)», På fria villkor. Edith Södergran studier (Svenska litteratursällskapet i Finland, Atlantis, 2011)
• Kuhlefelt, Eva (2016). ”Queera Hagar”, Källan 2016:1
• Kuhlefelt, Eva (2018). Dekadens och queer i Hagar Olssons tidiga prosa. Diss. Helsingfors: Helsingfors universitet. ISBN 978-951-51-4515-4. http://hdl.handle.net/10138/253488 
• Långbacka, Ralf (2000). ”Teater och drama före krigen”. Finlands svenska litteraturhistoria. Andra delen: 1900-talet. Uppslagsdel / Clas Zilliacus (utg.). Helsingfors / Stockholm: Svenska litteratursällskapet i Finland / Atlantis. sid. 185-199. Libris 2772714. ISBN 9174868934 
• Merete Mazzarella: "Mellan jagiskhet och självuppgivelse". I Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen (1985)
• Meurer, Judith (2008). ”Utopiskt tänkande i Hagar Olssons kritiska och skönlitterära texter”, Källan 2008:2
• Judith Meurer-Bongardt (2011). "'Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld'. Ungdom och utopi hos Hagar Olsson och Edith Södergran", På fria villkor. Edith Södergran studier. Arne Toftegaard Pedersen (red.). SSLS 751. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, Stockholm: Atlantis.
• Judith Meurer-Bongardt: Wo Atlantis am Horizont leuchtet oder eine Reise zum Mittelpunkt des Menschen: utopisches Denken in den Schriften Hagar Olssons (2011)
• Birgitta Svanberg (1996). "Med ansvar för hela mänskligheten. Om Hagar Olsson», Nordisk kvinnolitteraturhistoria 3. Vida Världen. 1900–1960. Bokförlaget Bra Böcker AB.
• Svanberg, Birgitta (1995). ”Hagar Olsson, döden och friheten”. Historiska och litteraturhistoriska studier 70. SSLS 590. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 195-219. Libris 3441934. ISBN 9515830133. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/2653382?page=1 
• Maria Wegelius: Civilisation kontra inre människa: en studie i "Jag lever" med utgångspunkt i Hagar Olssons 40-tal (Åbo akademi, 1991)
• Östh Gustafsson, Hampus (2018). ”Den nya generationens svek. Modernismens självrannsakan och Hagar Olssons essäer vid tiderna kring två världskrig”. Historiska och litteraturhistoriska studier 93. SSLS 824. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 181-204. Libris dnsqpmzvb1232j0r. ISBN 9789515834348. https://hls.journal.fi/article/view/75476 

Källor

Externa länkar

• ”Olsson, Hagar”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5012-1416928957618 
• Olsson, Hagar i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
• Hagar Olssons samling på Åbo Akademis bibliotek.
• Hagar Olsson (1893–1978) på Litteraturbanken.
• I Svenska litteratursällskapet i Finlands arkiv:
  • SLSA 774 Södergranmaterial ur Hagar Olssons kvarlåtenskap (1872–1949)
  • SLSA 783 Brev till Hagar Olsson (1915–1939)
  • SLSA 1135 Inga-Britt Wiks arkiv (1934–2008)
  • SLSA 843 J. O. Tallqvists arkiv (1924–1976)
• Hagar Olsson i Nordisk kvinnolitteraturhistoria