Bengt von Törne

Bengt von Törne
Bengt von Törne.
Född22 november 1891[1][2][3]
Helsingfors
Död4 maj 1967[1] (75 år)
Helsingfors
Medborgare iFinland
SysselsättningKompositör[4]
Utmärkelser
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1961)
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1964)
Redigera Wikidata
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Bengt Axel von Törne, född 22 november 1891 i Helsingfors, död där 4 maj 1967, var en finlandssvensk tonsättare, konstexpert och essäist.

Biografi

von Törne blev kompositionselev till Jean Sibelius på 1910-talet och skrev en bok om sin lärare. (Sibelius: a close-up. Publicerad i London.) Han översatte den själv till svenska, och den kom ut under titeln "Sibelius i närbild och samtal". Bland hans kompositioner märks flera symfonier och ett antal kammarmusikverk.

Bengt von Törne kom att resa mycket runtom i Europa och bodde också i flera huvudstäder och på olika andra platser för att hämta intryck till sina prisbelönta essäböcker. 1964 blev han hedersdoktor vid Helsingfors universitet. Hans bror var professorn i historia vid Åbo Akademi Per Olof von Törne. Båda bröderna besatt stor bildning och båda hade det italienska renässansidealet uomo universale (den universella människan) som eftersträvansvärt mål.

Bibliografi (urval)

  • 1935 – Från Domitianus till Gustav III: Ett romerskt kejsarstadions öden genom tiderna
  • 1937 – Sibelius: a close-up
  • 1938 – Tonkonst och bildkonst
  • 1942 – Där murarna tala: strövtåg i gamla kulturstäder
  • 1943 – Italienska krigsdagrar
  • 1962 – Två världars möte – spanska ledmotiv under storhetstiden
  • 1967 – Renässansgestalter

Källor

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Musicalics, Bengt von Torne.[källa från Wikidata]
  4. ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]

Externa länkar

v  r
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris av Svenska litteratursällskapet i Finland
1920-1939
1920: Gunnar Castrén · 1921: Rolf Witting · 1922: Jarl Wasastjerna · 1923: Erik Nordenskiöld · 1923: Hjalmar Tallqvist · 1924: Tor Karsten · 1925: Albert Lilius · 1926: Magnus Hammarström · 1927: Carl Axel Nordman · 1927: Ossian Aschan · 1928: Hugo Pipping · 1929: Yrjö Hirn · 1930: Ragnar Hemmer · 1931: Väinö Tanner · 1932: K. J. Hartman · 1933: Karl Lindman · 1934: Gabriel Nikander · 1935: Ragnar Granit · 1936: Eirik Hornborg · 1937: Hans Ruin · 1938: Eric Anthoni · 1939: Johannes Wahlberg
1940-1959
1940: Rafael Karsten · 1941: Lars-Ivar Ringbom · 1942: E. N. Tigerstedt · 1943: Bruno Lesch · 1944: Nils Cleve · 1945: Erik Ekelund · 1946: Bertel Hintze · 1947: Kurt Buch · 1948: Gunvor Kerkkonen · 1949: Olav Ahlbäck · 1950: Göran Schildt · 1951: Jacobus Sundman · 1952: Carl-Eric Thors · 1953: Jan-Magnus Jansson · 1954: Gunnar Fougstedt · 1955: Erik Stenius · 1956: Hans Blomberg · 1957: Lars Wahlbeck · 1958: Åke Granlund · 1959: Carl-Rudolf Gardberg
1960-1979
1960: Lars-Ivar Ringbom · 1961: C. E. Knoellinger · 1962: Lars Huldén · 1963: Edward Andersson · 1964: Lars Erik Taxell · 1964: Bengt von Törne · 1965: Olof Riska · 1966: Carl Axel Nordman · 1967: John Vikström · 1967: Johan Wrede · 1968: Stig Jägerskiöld · 1969: Stig-Erik Bergström · 1970: Björn Kurtén · 1971: Nils Storå · 1972: Dag Anckar · 1973: Torsten Edgren · 1974: Caj-Gunnar Lindström · 1974: Leif Nordberg · 1975: Carl Jacob Gardberg · 1976: Hans Saxén · 1977: Birgit Klockars · 1978: Fabian Dahlström · 1979: Erik Andersson
1980-1999
1980: Krister Ståhlberg · 1981: Peter Slotte · 1981: Rainer Fagerlund · 1982: Allan Rosas · 1982: Peter Wetterstein · 1983: Göran Djupsund · 1983: Lauri Karvonen · 1984: Max Engman · 1985: Tore Ahlbäck · 1985: Mariam Ginman · 1986: Lena Sisula-Tulokas · 1986: Olle Sirén · 1987: Eljas Orrman · 1988: Ilkka Hirvonen · 1989: Ann-Marie Ivars · 1990: Marketta Sundman · 1991: Anne-Marie Londen · 1992: Ulrika Wolf-Knuts · 1993: Nils Erik Villstrand · 1994: Anna-Maria Åström · 1995: Seppo Kjellberg · 1996: Harriet Strandell · 1997: Mikael Lindfelt · 1998: Merja Koskela · 1999: Beatrice Silén · 1999: Juhani Martikainen
2000-2019
2000: John Sundholm · 2001: Björn Vikström · 2002: Holger Lillqvist · 2003: Petri Salo · 2004: Susanne Österlund-Pötzsch · 2005: Henry Nygård · 2006: Anna Slotte-Lüttge · 2006: André Swanström · 2007: Jutta Ahlbeck-Rehn · 2008: Pamela Slotte · 2009: Nina Martola · 2010: Stefan Nygård · 2011: Mårten Knuts · 2011: Maria Vainio-Kurtakko · 2012: Michel Ekman · 2013: Charlotta af Hällström-Reijonen · 2013: Jennica Thylin-Klaus · 2014: Harry Lunabba · 2015: Julia Tidigs · 2016: Matias Kaihovirta · 2016: Anna Möller-Sibelius · 2017: Freja Rudels · 2018: Kari Tarkiainen · 2019: Julia Dahlberg
2020-2039
2020: Sarah Wikner · 2021: Sophie Holm
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 74217090LCCN: no95050731ISNI: 0000 0000 4491 6548GND: 117393193BNF: cb165923152 (data)MusicBrainz: d6f21f71-a1dc-4e57-8f2d-4d81b66d3894 • Alvin: alvin-person:63377