Lauri Karvonen

Lauri Karvonen
Född21 november 1952[1][2] (71 år)
Uleåborg[1][3]
Medborgare iFinland
SysselsättningProfessor[3][4], professor[5]
ArbetsgivareÅbo Akademi
Utmärkelser
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1983)
Hugo Bergroth-priset (2011)
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Lauri Antero Karvonen, född 21 november 1952 i Uleåborg, Finland, är en finländsk statsvetare.

Karvonen avlade politices doktorsexamen vid Åbo Akademi 1981 på en avhandling Med vårt västra grannland som förebild: en undersökning av policydiffusion från Sverige till Finland. Hans handledare var professor Dag Anckar.

Efter en forskartjänst vid Århus universitet i Danmark kom han att verka vid Åbo Akademi och Finlands Akademi innan han utnämndes til professor i jämförande politik vid Bergens universitet 1994. Fyra år senare, 1998, var han tillbaka i Åbo som professor i statsvetenskap. Han har fungerat som handledare till flera namnkunniga finländska och svenska statsvetare, exempelvis Carsten Anckar. Hans forskning har främst rört sig inom jämförande politik och han har även gett ut flera läroböcker kring demokrati och statsskick. Han har även varit gästprofessor vid det svenska Demokratiinstitutet kopplat till Mittuniversitetet.

Lauri Karvonen mottog Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdspris 2011. I prismotiveringen lyfte man fram Karvonens förmåga att på ett klart och begripligt sätt formulera och förmedla vetenskaplig kunskap åt både studenter och den breda allmänheten. Han har skrivit många vetenskapliga verk och läroböcker på svenska och är uppskattad för sina politiska analyser, som han gärna levererar med en dos humor i radio och tv. I motiveringen nämndes också att Karvonen har verkat för en levande svenska bland idrottande ungdomar i Åbo och sett till att t.ex. handboll på svenska fått ett lyft. Tack vare sitt välvårdade språk och sitt okonstlade sätt att uttrycka sig utgör han ett föredöme för kommande statsvetare och samhällspåverkare[6].

Bibliografi (urval)

  • Diktatur, om ofrihetens politiska system (2008)
  • Statsskick: att bygga demokrati (2001)
  • Vägar förbi och genom partier (2000)
  • Den svala demokratin (1999)
  • Demokratisering (1997)
  • Fragmentation and consensus: political organization and the interwar crisis in Europe (1993)
  • Fascismen i Europa (1990)
  • Dansk utrikesekonomi: organisation och intresseanknytningar jämte jämförelser med Finland (1982)

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, ISBN 978-952-99281-1-8, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, läs online, läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, läs online, läst: 27 juni 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.abo.fi , läst: 27 juni 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.abo.fi , läst: 28 juni 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Språkbruk”. www.sprakbruk.fi. http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=3309. Läst 25 maj 2015. 


v  r
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris av Svenska litteratursällskapet i Finland
1920-1939
1920: Gunnar Castrén · 1921: Rolf Witting · 1922: Jarl Wasastjerna · 1923: Erik Nordenskiöld · 1923: Hjalmar Tallqvist · 1924: Tor Karsten · 1925: Albert Lilius · 1926: Magnus Hammarström · 1927: Carl Axel Nordman · 1927: Ossian Aschan · 1928: Hugo Pipping · 1929: Yrjö Hirn · 1930: Ragnar Hemmer · 1931: Väinö Tanner · 1932: K. J. Hartman · 1933: Karl Lindman · 1934: Gabriel Nikander · 1935: Ragnar Granit · 1936: Eirik Hornborg · 1937: Hans Ruin · 1938: Eric Anthoni · 1939: Johannes Wahlberg
1940-1959
1940: Rafael Karsten · 1941: Lars-Ivar Ringbom · 1942: E. N. Tigerstedt · 1943: Bruno Lesch · 1944: Nils Cleve · 1945: Erik Ekelund · 1946: Bertel Hintze · 1947: Kurt Buch · 1948: Gunvor Kerkkonen · 1949: Olav Ahlbäck · 1950: Göran Schildt · 1951: Jacobus Sundman · 1952: Carl-Eric Thors · 1953: Jan-Magnus Jansson · 1954: Gunnar Fougstedt · 1955: Erik Stenius · 1956: Hans Blomberg · 1957: Lars Wahlbeck · 1958: Åke Granlund · 1959: Carl-Rudolf Gardberg
1960-1979
1960: Lars-Ivar Ringbom · 1961: C. E. Knoellinger · 1962: Lars Huldén · 1963: Edward Andersson · 1964: Lars Erik Taxell · 1964: Bengt von Törne · 1965: Olof Riska · 1966: Carl Axel Nordman · 1967: John Vikström · 1967: Johan Wrede · 1968: Stig Jägerskiöld · 1969: Stig-Erik Bergström · 1970: Björn Kurtén · 1971: Nils Storå · 1972: Dag Anckar · 1973: Torsten Edgren · 1974: Caj-Gunnar Lindström · 1974: Leif Nordberg · 1975: Carl Jacob Gardberg · 1976: Hans Saxén · 1977: Birgit Klockars · 1978: Fabian Dahlström · 1979: Erik Andersson
1980-1999
1980: Krister Ståhlberg · 1981: Peter Slotte · 1981: Rainer Fagerlund · 1982: Allan Rosas · 1982: Peter Wetterstein · 1983: Göran Djupsund · 1983: Lauri Karvonen · 1984: Max Engman · 1985: Tore Ahlbäck · 1985: Mariam Ginman · 1986: Lena Sisula-Tulokas · 1986: Olle Sirén · 1987: Eljas Orrman · 1988: Ilkka Hirvonen · 1989: Ann-Marie Ivars · 1990: Marketta Sundman · 1991: Anne-Marie Londen · 1992: Ulrika Wolf-Knuts · 1993: Nils Erik Villstrand · 1994: Anna-Maria Åström · 1995: Seppo Kjellberg · 1996: Harriet Strandell · 1997: Mikael Lindfelt · 1998: Merja Koskela · 1999: Beatrice Silén · 1999: Juhani Martikainen
2000-2019
2000: John Sundholm · 2001: Björn Vikström · 2002: Holger Lillqvist · 2003: Petri Salo · 2004: Susanne Österlund-Pötzsch · 2005: Henry Nygård · 2006: Anna Slotte-Lüttge · 2006: André Swanström · 2007: Jutta Ahlbeck-Rehn · 2008: Pamela Slotte · 2009: Nina Martola · 2010: Stefan Nygård · 2011: Mårten Knuts · 2011: Maria Vainio-Kurtakko · 2012: Michel Ekman · 2013: Charlotta af Hällström-Reijonen · 2013: Jennica Thylin-Klaus · 2014: Harry Lunabba · 2015: Julia Tidigs · 2016: Matias Kaihovirta · 2016: Anna Möller-Sibelius · 2017: Freja Rudels · 2018: Kari Tarkiainen · 2019: Julia Dahlberg
2020-2039
2020: Sarah Wikner · 2021: Sophie Holm