Europeisk kulturhuvudstad

Europeisk kulturhuvudstad är en stad i Europa som av Europeiska unionen utsetts till kulturhuvudstad och fått möjligheten att visa upp och utveckla sitt kulturliv.

Historia

År 1985 startades ett projekt som kom att kallas Europas kulturstad. Syftet var att föra Europas folk närmare varandra. 15 år senare ändrades benämningen till Europas kulturhuvudstad. Fram till år 2004 valdes en stad ut med ett gemensamt beslut mellan medlemsländerna.

Förfarande

Varje år väljs en eller flera städer ut av en jury, bestående av sju personer. Även kommissionen ger en rekommendation. Under året då Stockholm var kulturstad blev besökarsiffrorna i staden rekordhöga, med 11 procent fler besökare än året tidigare.^{[källa behövs]} Turisterna besökte bland annat kungliga operan, museer och teatrar. Till de olika evenemangen köptes 72 procent fler biljetter än året innan.

Kulturhuvudstäder

1985 Aten (Grekland)
1986 Florens (Italien)
1987 Amsterdam (Nederländerna)
1988 Västberlin (Västtyskland)
1989 Paris (Frankrike)
1990 Glasgow (Storbritannien)
1991 Dublin (Irland)
1992 Madrid (Spanien)
1993 Antwerpen (Belgien)
1994 Lissabon (Portugal)
1995 Luxemburg (Luxemburg)
1996 Köpenhamn (Danmark)
1997 Thessaloniki (Grekland)
1998 Stockholm (Sverige)
1999 Weimar (Tyskland)
2000 Avignon (Frankrike), Bergen (Norge), Bologna (Italien), Bryssel (Belgien), Helsingfors (Finland), Krakow (Polen), Prag (Tjeckien), Reykjavik (Island) och Santiago de Compostela (Galicien, Spanien)
2001 Porto (Portugal) och Rotterdam (Nederländerna)
2002 Brygge (Belgien) och Salamanca (Spanien)
2003 Graz (Österrike)
2004 Genua (Italien) och Lille (Frankrike)
2005 Cork (Irland)
2006 Patras (Grekland)
2007 Luxemburg och Grande région^[1] (Luxemburg) och Sibiu (Rumänien)
2008 Liverpool (Storbritannien) och Stavanger (Norge)
2009 Linz (Österrike) och Vilnius (Litauen)
2010 Istanbul (Turkiet), Essen (Tyskland) och Pécs (Ungern)
2011 Tallinn (Estland) och Åbo (Finland)
2012 Guimarães (Portugal) och Maribor (Slovenien)
2013 Marseille (Frankrike) och Košice (Slovakien)^[2]
2014 Umeå (Sverige) och Riga (Lettland)^[3]
2015 Mons (Belgien) och Plzeň, (Tjeckien)
2016 San Sebastián (Spanien) och Wrocław (Polen)
2017 Århus (Danmark) och Pafos (Cypern)^[4]
2018 Valetta (Malta)^[4] och Leeuwarden (Nederländerna)^[5]
2019 Matera (Italien)^[6] och Plovdiv (Bulgarien)^[7]
2020 Galway (Irland) och Rijeka (Kroatien)
2021 Föregående års städer, ingen ny tillträdde
2022 Novi Sad (Serbien), Kaunas (Litauen) och Esch-sur-Alzette (Luxemburg)
2023 Timișoara (Rumänien), Eleusis (Grekland) och Veszprém (Ungern)

Framtida

2024 Tartu (Estland), Bad Ischl (Österrike) och Bodø (Norge)
2025 Nova Gorica (Slovenien) och Chemnitz (Tyskland)

Ännu ej fastställda städer

Länder där kommande kulturhuvudstäder kommer att vara:^[8]

Se även

Europas miljöhuvudstäder

Noter och hänvisningar

^ « Luxembourg and Grande Région, European Capital of Culture 2007 » Arkiverad 29 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine. Culture-routes.lu. Läst 2 november 2012. (engelska)
^ "Future European Capitals of Culture". Arkiverad 13 februari 2013 hämtat från the Wayback Machine. Europa.en. Läst 2 november 2012. (engelska)
^ Riga and Umeå become this year's capitals of culture
^ [a b] Rådets beslut av den 17 maj 2013 om utseende av de europeiska kulturhuvudstäderna för 2017 i Danmark och Cypern och av den europeiska kulturhuvudstaden för 2018 i Malta (2013/286/EU)
^ [1]
^ ”Matera to be 2019 European Capital of Culture in Italy” (på engelska). europa.eu. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-1176_en.htm. Läst 19 oktober 2014.
^ ”Plovdiv to be 2019 European Capital of Culture in Italy” (på engelska). europa.eu. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-973_en.htm. Läst 19 oktober 2014.
^ [2]