Landsbygdspartiet oberoende

Landsbygdspartiet oberoende
FörkortningLPo
LandSverige Sverige
PartiledareBenneth Thyr
PartiordförandeBenneth Thyr
Vice partiordförandeAndré Önnebro
PartisekreterareMarina Cederblad
Politisk ideologiEuroskepticism Decentralisering Agrarianism
Färg(er)Grön
UngdomsförbundLandsbygdspartiets ungdomsförbund
Europaparlamentet[1]
Röstandel
0,05 %
Mandat
0 / 20
Riksdagen
Röstandel
0,03 %
Mandat
0 / 349
Regionfullmäktige
Röstandel
0,03 %
Mandat
0 / 1 720
Kommunfullmäktige
Röstandel
0,14 %
Mandat
27 / 12 614
Webbplats
www.landsbygdspartiet.org
Svensk politik
Politiska partier
Val

Landsbygdspartiet oberoende (LPo) är ett politiskt parti i Sverige som bildades 2010. Partiet vill värna landsbygdsbefolkningens intressen.[2] Partiet är EU kritiskt då de anser det blivit en överstatligt och att makten hamnat för långt från folket.[3]

Enligt partiprogrammet ska partiet arbeta för en rättvisare fördelning av de ekonomiska resurserna mellan storstad och landsbygd. Partiet anser att uttag av vinster skatteintäkter genererade av uttag av landsbygdens naturtillgångar, som skog, mineraler och elkraft, ska återföras till de kommuner där de utvinnes.[4]

Landsbygdspartiet hävdar att den för landsbygden skadliga centraliseringspolitik och som skett är den stora orsaken till landsbygdens utarmning. Partiet anser att en viktig del i att återskapa en livskraftig svensk landsbygd är att landsbygdens människor får tillbaka rätten att i demokratisk ordning kunna påverka de politiska besluten som styr utvecklingen i deras närområde.

Partiet vill se en nysatsning på det redan befintliga järnvägssystemet och på Inlandsbanan och anser att det måste finnas en fungerande och väl utbyggd järnväg tillgänglig för hela landets befolkning och näringsliv.

Historik

Den 9 januari 2013 anslöt sig Norrländska samlingspartiet till Landsbygdspartiet oberoende.[5] LPo ställde upp i riksdagsvalet 2010 och 2014 samt i flera kommunfullmäktige- och landstingsfullmäktigeval.[källa behövs]

I valet 2018 vann partiet totalt 25 mandat i 12 kommuners fullmäktige.[6] Under mandatperioden (2018–2022) lämnade flera kommunfullmäktigeledamöter i Norrköping, Umeå, Sollefteå, Örnsköldsvik och Ånge Sverigedemokraterna för att istället bli medlemmar i LPo.[7]

I december 2019 tvingades partiledaren Stefan Torsell till timeout och sedan till att avgå på grund av oenighet med övriga partiledningen efter att Torsell bland annat framfört åsikter som inte överensstämde med partiets värderingar, vilket skapade splittring i partiet.

Härjedalspartiet tillhörde under några år Landsbygdspartiet oberoende men lämnade det partiet 2020 på grund av oenighet om partiets framtida väg.

I valet 2022 vann partiet totalt 27 kommunala mandat i 13 kommuner. Efter valet är partiet med och styr i olika högerkonstellationer i Lindesberg, Svenljunga, Uppvidinge och Valdemarsvik.

Lista över partiledare

Namn Bild Född Tillträde Frånträde Anmärkning
Erland Nilsson 1943 2010 2012
Ola Berg 1972 2012 2013 Partiledare för Landsbygdsdemokraterna 2010-2011
Claes Littorin 1966 4 maj 2013 9 april 2016
Erika Sörengård 1971 9 april 2016[8] 6 april 2019 Grundare och tidigare ordförande för Landsbygdsupproret
Stefan Torssell 1946 6 april 2019 4 juli 2020 time-out från 18 dec 2019


Hans Boström 1947 18 dec 2019 4 juli 2020 trädde in som ordf. vid Stefan Torsells time-out.
Anders Persson 1969 4 juli 2020[9] 24 april 2021
Pia-Maria Johansson 1958 24 april 2021 25 Mars 2023
Mathias

Knutsson

25 mars

2023

24 okt

2023

avg.pers.skäl

Ny André Önnebro

Benneth

Thyr

1971 20 mars

2024

Valresultat

Riksdagsval

Under namnet Landsbygdsdemokraterna, fick partiet 1 565 röster (0,03 %) i riksdagsvalet 2010.[10] I riksdagsvalet 2014 fick partiet 3 450 röster (0,06 %), vilket var en ökning med 1 885 röster.[11] LPo fick 4 962 röster (0,08 %) i riksdagsvalet 2018, en ökning med 1 512 röster.[12] LPo fick 2215 röster (0,03 %) i riksdagsvalet 2022, en minskning med 2747 röster. Partiet blev nionde störst av partierna utanför riksdagen.[13].

Europaparlamentsval

Landsbygdspartiet oberoende ställde för första gången upp i ett Europaparlamentsval 2019. I valet fick partiet 2 059 röster (0,05 %).[1]

Kommunfullmäktigeval

Partiet fanns efter valet 2010 representerat i en kommun, Luleå, med 1 mandat.[14]

Vid valet 2014 behöll partiet sitt mandat i Luleå kommun och vann mandat i ytterligare 8 kommuner: Svenljunga (5 mandat), Uppvidinge (2 mandat), Sandviken (2 mandat), Valdemarsvik (1 mandat), Nora (1 mandat), Kinda (1 mandat), Östhammar (1 mandat) och Hällefors (1 mandat).[15] I Svenljunga kommun hade partiet ordförandeposten i kommunfullmäktige.[16]

I valet 2018 behöll partiet sina mandat i Luleå, Uppvidinge och Svenljunga, utökade sina mandat i Nora (till 3 mandat), Kinda (till 2 mandat) och Valdemarsvik (till 2 mandat) samt vann mandat för första gången i ytterligare 6 kommuner: Malung-Sälen (1 mandat), Vansbro (3 mandat), Härjedalen (3 mandat), Askersund (1 mandat), Lindesberg (1 mandat) samt Söderköping (1 mandat).[6] Samtidigt förlorade de sina mandat i Sandviken, Östhammar och Hällefors.

I valet 2022 behöll partiet sina mandat i Askersund (1 mandat) och Uppvidinge (2 mandat) samt utökade sina mandat i Malung-Sälen (till 4 mandat), Nora (till 5 mandat), Valdemarsvik (till 5 mandat), Kinda (till 3 mandat) och Lindesberg (till 2 mandat). Partiet vann mandat i Sollefteå (1 mandat). Partiet tappade sina mandat i Härjedalen, Luleå, Söderköping och Vansbro samt tappade ett mandat av fem i Svenljunga. Med sina 27 kommunala mandat i 13 kommuner är partiet störst i kommunerna av de rikstäckande partierna utanför riksdagen.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Röster - Val 2019”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/ep2019/slutresultat/E/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  2. ^ ”Landsbygdspartiet oberoende LPo – Riksorganisationen”. Landsbygdspartiet. http://www.landsbygdspartiet.org/. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ Wall, Inga. ”Valaffischer för utskrift”. Riksorganisationen. https://landsbygdspartiet.org/blog/valaffischer-for-utskrift/. Läst 26 december 2019. 
  4. ^ Anders Ljung (7 maj 2013). ”Landsbygdspartiet vill ha noll vargar”. Jakt & Jägare. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006110206/http://www.jaktojagare.se/notiser/landsbygdspartiet-vill-ha-noll-vargar. Läst 10 september 2014. 
  5. ^ ”Norrlandsparti blir ett med Landsbygdspartiet”. Sundsvalls tidning. 10 januari 2013. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160821082519/http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/norrlandsparti-blir-ett-med-landsbygdspartiet#origin-db. Läst 6 december 2013. 
  6. ^ [a b] ”Valda - Val 2018”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/rike/valda.html. Läst 19 augusti 2022. 
  7. ^ Wall, Inga. ”Den politiska maktbalansen i Norrköping ritas om”. Riksorganisationen. https://landsbygdspartiet.org/blog/den-politiska-maktbalansen-i-norrkoping-ritas-om/. Läst 26 december 2019. 
  8. ^ ”Landsbygdsmötet 2016”. Landsbygdspartiet oberoende. Arkiverad från originalet den 23 april 2016. https://web.archive.org/web/20160423002921/http://landsbygdspartiet.org/blog/2016/04/09/landsbygdsmotet/. Läst 13 april 2016. 
  9. ^ https://landsbygdspartiet.org/blog/landsbygdsmote-2020/
  10. ^ ”Röster - Val 2010”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  11. ^ ”Röster - Val 2014”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  12. ^ ”Röster - Val 2018”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 19 augusti 2022. 
  13. ^ https://www.fokus.se/politik/hela-listan-sa-manga-roster-fick-smapartierna-i-valet-2022/
  14. ^ ”Luleå - Valda - Val 2010”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/25/80/valda.html. Läst 19 augusti 2022. 
  15. ^ ”Valda - Val 2014”. historik.val.se. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/K/rike/valda.html. Läst 19 augusti 2022. 
  16. ^ http://www.svenljunga.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktigekf.4.d11af1b132f981048780008963.htm Arkiverad 9 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. läst 2016-10-7

Externa länkar

  • Officiell webbplats
v  r
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (107) · Sverigedemokraterna (73) · Moderata Samlingspartiet (68) · Vänsterpartiet (24) · Centerpartiet (24) · Kristdemokraterna (19) · Miljöpartiet de gröna (18) · Liberalerna (16)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2022)
Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (6)
Moderata Samlingspartiet (4) · Kristdemokraterna (2)
S&D (5)
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (1)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2019)
Feministiskt initiativ (0,77 %)  · Piratpartiet (0,64 %)  · Alternativ för Sverige (0,46 %)  · Medborgerlig samling (0,15 %)  · Partiet Vändpunkt (0,12 %)  · Djurens parti (0,10 %)  · Landsbygdspartiet oberoende (0,05 %)  · Kristna Värdepartiet (0,04 %)  · Direktdemokraterna (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval · Riksdagspartiernas medlemsutveckling