Lista över politiska partier i Sverige

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Svensk politik
Riksdagspartier
Centerpartiet (C)
Kristdemokraterna (KD)
Liberalerna (L)
Miljöpartiet (MP)
Moderaterna (M)
Socialdemokraterna (S)
Sverigedemokraterna (SD)
Vänsterpartiet (V)
Historik och val
  • Sveriges politiska historia
  • Riksdagsval
1866 – 1869 – 1872 – 1875 – 1878 – 1881 – 1884 – 1887 (1:a) – 1887 (2:a) – 1890 – 1893 – 1896 – 1899 – 19021905190819111914 (1:a)1914 (2:a)1917192019211924192819321936194019441948195219561958196019641968197019731976197919821985198819911994199820022006201020142018
  • Folkomröstningar
192219551957198019942003
Politikområden
Alkoholpolitik
Arbetsmarknadspolitik
Bostadspolitik
Ekonomisk politik
Asyl- och invandringspolitik
Jordbrukspolitik
Kulturpolitik
Kärnkraftspolitik
Sjukvårdspolitik
Utbildningspolitik
Utrikespolitik
Massmedia
Svensk press
Television i Sverige

Detta är en lista över politiska partier i Sverige. Här räknas upp både nu existerande partier, partier från den svenska historien, partier inom rikspolitiken och sådana som endast verkar regionalt eller lokalt. Mer information om Sveriges politik står att läsa i artikeln politik i Sverige.

Rikspartier

Registrerad partibeteckning för riksdagsval gäller även för val till Europaparlamentet, alla regionala och lokala val i hela landet.

Partier med mandat i Sveriges riksdag

Politiskt parti Politik Medlemmar
Namn Förkortning Partiordförande Position Ideologi Sveriges riksdag Kommunfullmäktige Europaparlamentet
Socialdemokraterna S Magdalena Andersson center-vänster socialdemokrati, demokratisk socialism
107 / 349
3 752 / 12 700
5 / 21
Sverigedemokraterna SD Jimmie Åkesson höger nationalkonservatism, högerpopulism
73 / 349
1 806 / 12 700
3 / 21
Moderaterna M Ulf Kristersson center-höger liberalkonservatism, marknadsliberalism
68 / 349
2 396 / 12 700
4 / 21
Vänsterpartiet V Nooshi Dadgostar vänster socialism, euroskepticism
24 / 349
808 / 12 700
1 / 21
Centerpartiet C Muharrem Demirok center nordiska agrarpartier, socialliberalism
24 / 349
1 603 / 12 700
2 / 21
Kristdemokraterna KD Ebba Busch center-höger kristdemokrati, socialkonservatism
19 / 349
676 / 12 700
2 / 21
Miljöpartiet MP Daniel Helldén
Märta Stenevi
center-vänster grön ideologi, feminism
18 / 349
316 / 12 700
3 / 21
Liberalerna L Johan Pehrson center-höger liberalism, klassisk liberalism
16 / 349
689 / 12 700
1 / 21

Övriga partier som kandiderar i riksdagsval

Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-02)
Motivering: Information från riksdagsvalet 2022 behövs
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Registrerade partibeteckningar för riksdagsvalet 2018[1]

Historiska rikspartier

Partier tidigare representerade i riksdagen

Ståndsriksdagen (1527–1866)

Vasatiden och Karolinska tiden (1527–1718)

Som första riksdag vid vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, och bönder) var representerade på utmärker sig Västerås riksdag 1527. Nittio år senare kom den första skrivna riksdagsordningen: 1617 års riksdagsordning, och ytterligare sjutton år senare följde rikes första regeringsform: 1634 års regeringsform.

Makten under denna tid låg i allt väsentligt hos konungen, och politiska partigrupperingar saknades; riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.

Frihetstiden (1719–1772)

Genom 1719 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning fick ständernas representanter utökad makt, och ett första svenskt partisystem – hattar och mössor – etablerades.

Den sena ståndsriksdagen (1773–1866)

Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp och 1772 års regeringsform, vilken återförde makten till kungen, och bidrog till att partisystemet dog ut. I och med 1809 års regeringsform och 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer makt igen. "Partierna" under denna tid saknade formella ramar, och var löst sammansatta grupperingar av riksdagsledamöter med gemensamma intressen och mål - följaktligen är också tidsangivelserna ungefärliga.

Tvåkammarriksdagen (1867–1970)

I och med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen med en tvåkammarriksdag, vilket också föranledde att partiväsendet började etableras på allvar i Sverige. Under de första decennierna fortfor dock riksdagspartierna att till stor del utgöras av, med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar av ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter. Runt sekelskiftet tog det partisystem som sedan dess kommit att bli rådande form, i och med att riksdagsgrupperna började knytas till riksorganisationer.

När systemet med enmansvalkretsar ersattes av ett proportionellt valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter att bli allt mer ovanliga, och andrakammarvalet 1911 var också det första i vilket man i strikt mening röstade på partier: med start i detta val påbjöds att varje valsedel skulle förses med en partibeteckning. Också detta bidrog till att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.

Första kammaren
Andra kammaren
  • Socialistiska partier
    • Sverges socialdemokratiska vänsterparti (1921–1923, gick upp i Socialdemokraterna)
    • Sverges kommunistiska parti (1924–1926, gick upp i Socialdemokraterna)
    • Socialistiska partiet (1929–1943)

Enkammarriksdagen (1971—)

Genom en ändring i riksdagsordningen fick Sverige 1971 en enkammarriksdag, en ändring som följdes av 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) är gällande, och 1974 års riksdagsordning.

  • Ny demokrati (1991–2000)

Riksdagsgrupp som bildats utan att ha ställt upp i val, och som inte heller senare vunnit riksdagsmandat i val

  • Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom att två riksdagsledamöter från Vänsterpartiet kommunisterna deltog i en utbrytning från detta parti. APK och dess efterföljare ställde upp i riksdagsvalet 1979 och i senare val, men har då alltid blivit utan riksdagsmandat.)

1900-talets föregångare till riksdagspartierna

De flesta av de ”föregångare” som upptagits här är samma parti som ett nuvarande riksdagsparti. Till exempel är Folkpartiet och Liberalerna samma parti, fast med olika namn. Vissa tidiga organisationer som Frisinnade landsföreningen är dock föregångare i egentlig mening.

Föregångare till Centerpartiet

Föregångare till Liberalerna

Föregångare till Kristdemokraterna

Föregångare till Moderata samlingspartiet

Föregångare till Vänsterpartiet

Valsamverkan

  • Medborgerlig samling/Samling 68 (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Folkpartiet, Högerpartiet, och Centerpartiet i bland annat Fyrstadskretsen)
  • Mellanpartierna (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och Folkpartiet i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets)
  • Centern (1985 – rikstäckande valteknisk samarbete mellan Centerpartiet och KDS)
  • Därutöver märks fördjupade samarbeten som Arbetarepartiet (1928 – Socialdemokraterna och SKP), Allians för Sverige/Alliansen (2004–2019, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, och Kristdemokraterna), och De rödgröna (2008–2010 – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet), som dock inte sträckt sig till gemensamma valsedlar.

Övriga historiska partier

Regionala partier som är registrerade och / eller kandiderar i landstingsval

Registrerad partibeteckning för landstingsval gäller även för alla kommunalvalen i det län partiet är registrerat.

Blekinge län

Historiska regionala partier
  • Blekinge sjukvårdsparti

Dalarnas län

Gävleborgs län

  • Sjukvårdspartiet i Gävleborg (SJPG)

Hallands län

Historiska regionala partier
  • Fria demokraterna

Jämtlands län

Historiska regionala partier
  • Sjukvårdspartiet i Jämtlands län (sjvz)

Jönköpings län

Historiska regionala partier
  • Invandrarpartiet Sverige (INVS)
  • MedborgarForum (MEF)

Kalmar län

Norrbottens län

Historiska regionala partier

Skåne län

  • Vårdpartiet i Skåne
Historiska regionala partier

Stockholms län

Historiska regionala partier

Södermanlands län

Historiska regionala partier
  • Sjukvårdspartiet i Sörmland

Uppsala län

Historiska regionala partier
  • Upplands sjukvårdsparti (USP)

Värmlands län

Västernorrlands län

Historiska regionala partier
  • Norrlandspartiet (NoPa)
  • Sundsvalls framtid

Västmanlands län

Västra Götalands län

Historiska regionala partier

Örebro län

Östergötlands län

Historiska regionala partier
  • Östergötlands Sjukvårdsparti

Lokala partier som är registrerade och / eller kandiderar i kommunval

Blekinge län

Historiska lokala partier i Blekinge län

Dalarnas län

Historiska lokala partier i Dalarnas län

Gotlands län

Historiska lokala partier i Gotlands län

Gävleborgs län

Historiska lokala partier i Gävleborgs län
  • Gävle – Gävlepartiet (GLE)
  • Ljusdal – Frihetliga Ljusdalsbygden (flb), Rädda Ljusdalsbygden
  • Sandviken – Ny Ordning (NO)-Partipolitiskt ob. (NO)
  • Söderhamn – Vägval Söderhamn

Hallands län

Historiska lokala partier i Hallands län

Jämtlands län

Historiska lokala partier i Jämtlands län

Jönköpings län

Historiska lokala partier i Jönköpings län

Kalmar län

Historiska lokala partier i Kalmar län

Kronobergs län

  • Alvesta – Alvesta Alternativet (ALV)
  • Ljungby – Alternativet (alt), Kommunens Bästa (partipolitiskt obunden lista)
  • Tingsryd – Tingsrydsalternativet
Historiska lokala partier i Kronobergs län

Norrbottens län

Historiska lokala partier i Norrbottens län

Skåne län

Historiska lokala partier i Skåne län

Stockholms län

Historiska lokala partier i Stockholms län

Södermanlands län

Historiska lokala partier i Södermanlands län
  • Flen – Alternativ 2000 (A2000), Fria Kommunpartiet (fkp)
  • Gnesta – Gnestapartiet (gnp)
  • Katrineholm – Framtidsdemokraterna (fd)
  • Nyköping – NAG (Mot storflygplats på Skavsta)
  • Strängnäs – Granskningspartiet
  • Trosa – Trosa Radikaler (Vagnhärad - Västerljung - Trosa) (TrR)

Uppsala län

Historiska lokala partier i Uppsala län


Värmlands län

Historiska lokala partier i Värmlands län

Västerbottens län

Historiska lokala partier Västerbottens län

Västernorrlands län

Historiska lokala partier Västernorrlands län

Västmanlands län

Historiska lokala partier Västmanlands län

Västra Götalands län

Historiska lokala partier i Västra Götalands län

Örebro län

Historiska lokala partier i Örebro län

Östergötlands län

Historiska lokala partier i Östergötlands län

Referenser

  1. ^ ”Registrerade partibeteckningar”. www.val.se. 9 mars 2018. Arkiverad från originalet den 22 april 2018. https://web.archive.org/web/20180422062640/https://www.val.se/for-partier/partibeteckning/registrerade-partibeteckningar.html. Läst 19 april 2018. 
  2. ^ ”Anmälda partier till valen 2022 och 2024”. www.val.se. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210805190935/https://www.val.se/for-partier/anmalda-partier.html. Läst 12 maj 2021. 
  3. ^ F.d Sociala Partiet (SP) får den nya partibeteckningen Gula västarna (GV)
  • "Lista över registrerade partier i Sverige" (2014). val.se.


v  r
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (107) · Sverigedemokraterna (73) · Moderata Samlingspartiet (68) · Vänsterpartiet (24) · Centerpartiet (24) · Kristdemokraterna (19) · Miljöpartiet de gröna (18) · Liberalerna (16)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2022)
Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (6)
Moderata Samlingspartiet (4) · Kristdemokraterna (2)
S&D (5)
Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (1)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2019)
Feministiskt initiativ (0,77 %)  · Piratpartiet (0,64 %)  · Alternativ för Sverige (0,46 %)  · Medborgerlig samling (0,15 %)  · Partiet Vändpunkt (0,12 %)  · Djurens parti (0,10 %)  · Landsbygdspartiet oberoende (0,05 %)  · Kristna Värdepartiet (0,04 %)  · Direktdemokraterna (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval · Riksdagspartiernas medlemsutveckling
v  r
Sveriges ministärer och regeringar
Medeltid till Gustavianska tiden
(från 1200-talet till 1809)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Under 1809 års regeringsforms första tid
(1809–1876)
Karl XIII:s statsråd · Karl XIV Johans statsråd (till 1840) · Karl XIV Johans statsråd (från 1840) · Oscar I:s statsråd · Karl XV:s statsråd · Oscar II:s statsråd
Från statsministerämbetets införande
(1876–1905)
Under parlamentarismen som praxis
(1905–1974)
Under 1974 års regeringsform
(sedan 1975)
Politik i Sverige · Sveriges politiska historia · Sveriges statsråd · Kunglig Majestät · Kunglig Majestäts kansli · Regeringskansliet · Sveriges politiska partier
v  r
Nationella val och folkomröstningar i Sverige
Riksdagsval
(enkammarsriksdagen från 1970)
1970 · 1973 · 1976 · 1979 · 1982 · 1985 · 1988 · 1991 · 1994 · 1998 · 2002 · 2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
1988 · Före 1998 · 2002 · 2006 · 2010 (efter valkrets) · 2014 (efter valkrets) · 2018 (efter valkrets) · 2022 (efter valkrets)
2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Riksdagsval
(andra kammaren 1866–1970)
1866 · 1869 · 1872 · 1875 · 1878 · 1881 · 1884 · 1887 (1:a) · 1887 (2:a) · 1890 · 1893 · 1896 · 1899 · 1902 · 1905 · 1908 · 1911 · 1914 (1:a) · 1914 (2:a) · 1917 · 1920 · 1921 · 1924 · 1928 · 1932 · 1936 · 1940 · 1944 · 1948 · 1952 · 1956 · 1958 · 1960 · 1964 · 1968
Riksdagsval
(första kammaren 1866–1970)
1866 · 1867 · 1868 · 1869 · 1870 · 1871 · 1872 · 1873 · 1874 · 1875 · 1876 · 1877 · 1878 · 1879 · 1880 · 1881 · 1882 · 1883 · 1884 · 1885 · 1886 · 1887 · 1888 · 1889 · 1890 · 1891 · 1892 · 1893 · 1894 · 1895 · 1896 · 1897 · 1898 · 1899 · 1900 · 1901 · 1902 · 1903 · 1904 · 1905 · 1906 · 1907 · 1908 · 1909 · 1910 · 1911 (1:a) · 1911 (2:a) · 1912 · 1913 · 1914 · 1915 · 1916 · 1917 · 1918 · 1919 (1:a) · 1919 (2:a) · 1920 · 1921 · 1922 · 1923 · 1924 · 1925 · 1926 · 1927 · 1928 · 1929 · 1930 · 1931 · 1932 · 1933 · 1934 · 1935 · 1936 · 1937 · 1938 · 1939 · 1940 · 1941 · 1942 · 1943 · 1944 · 1945 · 1946 · 1947 · 1948 · 1949 · 1950 · 1951 · 1952 · 1953 · 1954 · 1955 · 1956 · 1957 · 1958 · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969
Europaparlamentsval
1995 · 1999 · 2004 · 2009 · 2014 · 2019 · 2024
Folkomröstningar
Politik i Sverige · Politiska partier i Sverige