Progress M-18 (Прогресс М-18) |
|
Tillverkare | NPO Energia |
---|
Modell | Progress-M 11F615A55 |
---|
Färdens tid | 43 dagar, 9 timmar |
---|
Massa | 7 250 kg |
---|
NSSDC-ID | 1993-034A[1] |
---|
Uppskjutning |
---|
Startplats | Kosmodromen i Bajkonur 1/5 |
---|
Raket | Sojuz-U2 |
---|
Uppskjutning | 22 maj 1993, 06:41:47 UTC |
---|
Återinträde |
---|
Återinträde | 4 juli 1993, 16:26:18 UTC |
---|
Omloppsbana |
---|
Apogeum | 240 km |
---|
Perigeum | 188 km |
---|
Banlutning | 51,6° |
---|
Varv | 678 st[2] |
---|
Dockning |
---|
Rymdstation | Mir |
---|
Dockning | 24 maj 1993, 08:24:39 UTC |
---|
Dockningsport | Fram |
---|
Ur dockning | 3 juli 1993, 15:58:16 UTC |
---|
Tid dockad | 40 dagar |
---|
Kronologi |
---|
Föregående uppdrag Progress M-17 | Nästa uppdrag Progress M-19 | |
Progress M-18 (ryska: Прогресс М-18) var en rysk obemannad rymdfarkost som levererade förnödenheter, syre, vatten och bränsle till rymdstationen Mir. Den sköts upp med en Sojuz-U2-raket från Kosmodromen i Bajkonur, den 15 augusti 1992 och dockade med Mir den 18 augusti. Den lämnade rymdstationen den 3 juli 1993 och brann upp i jordens atmosfär den 4 juli 1993.
Återinträdeskapsel
Vid återinträdet i jordens atmosfär fanns en återinträdeskapsel, kallad Raduga med ombord. Kapseln separerade från Progress M-18 några minuter efter att den påbörjat återinträdet i jordens atmosfär, kapseln landade i Ryssland 17:13 UTC. Kapseln hade levererats till rymdstationen av Progress M-17.
Källor
Fotnoter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1993-034A. Läst 1 mars 2020.
- ^ Manned Astronautics - Figures & Facts Arkiverad 9 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine., läst 15 juli 2016.
Obemannade flygningar till Mir |
---|
| 1986-1989 | | | | 1990-1994 | | | 1995-1999 | | | 2000-2001 | |
|