Rafael Kubelík

Rafael Kubelík (1950)

Rafael Jeroným Kubelík, född 29 juni 1914 i Býchory, Böhmen, Österrike-Ungern (i nuvarande Tjeckien), död 11 augusti 1996 i Kastanienbaum, Luzern, Schweiz, var en tjeckisk tonsättare och dirigent.

Biografi

Kubelík studerade först violin för sin far, violinisten Jan Kubelík, senare violin, komposition och dirigering vid Pragkonservatoriet, där han tog examen 1933.

1939 blev Kubelík kapellmästare vid operan i Brno, en position han innehade tills nazisterna stängde operan hösten 1941. 1942 tillträdde han som chefsdirigent för Tjeckiska Filharmonin i Prag. Efter att vid ett flertal tillfällen öppet ha demonstrerat sitt ogillande av naziregimen blev Kubelík tvungen att gå under jorden 1944. Han återkom dock på dirigentpulten efter krigsslutet i maj 1945.

Efter det kommunistiska maktövertagandet vid Pragkuppen 1948 hoppade Kubelík och hans hustru av till väst. Kubelík motiverade avhoppet med att han redan hade upplevt en diktatur och inte hade för avsikt att leva under ännu en.

Därmed inleddes en lysande internationell dirigentkarriär. Kubelík var chefsdirigent för Chicago Symphony Orchestra (1950-53), kapellmästare vid Covent Garden (1955-58) och chefsdirigent för Bayerska Radions Symfoniorkester (1961-79). Han gästspelade också flitigt i Europa och USA och gjorde uppmärksammade framträdanden med Berlinfilharmonikerna, Wienerfilharmonikerna, Concertgebouworkestern, Orchestre de Paris m.fl. orkestrar. Hos Kungliga Filharmonikerna i Stockholm gästspelade han åtskilliga gånger (första gången 1948).

Rafael Kubelík är rikt representerad på grammofoninspelningar, och många av dessa rankas högt av kännare världen över. Bl a har hans Mahlertolkningar fått något av kultstatus över sig.

Efter 1985 tvingades Kubelík att skära ner på sina framträdanden, då han drabbats av reumatism.

Rafael Kubelík var också verksam som tonsättare. I hans verkförteckning märks fem operor, ett antal symfonier, körverk, kammarmusik med mera.

Kubelík invaldes 1966 som ledamot av Kungl Musikaliska Akademien i Stockholm.

v • r
Mottagare av Léonie Sonnings musikpris
Igor Stravinskij (1959) • Leonard Bernstein (1965) • Birgit Nilsson (1966) • Witold Lutosławski (1967) • Benjamin Britten (1968) • Boris Christoff (1969) • Sergiu Celibidache (1970) • Artur Rubinstein (1971) • Yehudi Menuhin (1972) • Dmitrij Sjostakovitj (1973) • Andrés Segovia (1974) • Dietrich Fischer-Dieskau (1975) • Mogens Wöldike (1976) • Olivier Messiaen (1977) • Jean-Pierre Rampal (1978) • Janet Baker (1979) • Marie-Claire Alain (1980) • Mstislav Rostropovitj (1981) • Isaac Stern (1982) • Rafael Kubelík (1983) • Miles Davis (1984) • Pierre Boulez (1985) • Svjatoslav Richter (1986) • Heinz Holliger (1987) • Peter Schreier (1988) • Gidon Kremer (1989) • György Ligeti (1990) • Eric Ericson (1991) • Georg Solti (1992) • Nikolaus Harnoncourt (1993) • Krystian Zimerman (1994) • Yuri Bashmet (1995) • Per Nørgård (1996) • András Schiff (1997) • Hildegard Behrens (1998) • Sofija Gubajdulina (1999) • Michala Petri (2000) • Anne-Sophie Mutter (2001) • Alfred Brendel (2002) • György Kurtág (2003) • Keith Jarrett (2004) • John Eliot Gardiner (2005) • Yo-Yo Ma (2006) • Lars Ulrik Mortensen (2007) • Arvo Pärt (2008) • Daniel Barenboim (2009) • Cecilia Bartoli (2010) • Kaija Saariaho (2011) • Jordi Savall (2012) • Simon Rattle (2013) • Martin Fröst (2014) • Thomas Adès (2015) • Herbert Blomstedt (2016) • Leonidas Kavakos (2017) • Mariss Jansons (2018) • Hans Abrahamsen (2019) • Barbara Hannigan (2020)
Auktoritetsdata
• WorldCat • VIAF: 104150709 • LCCN: n81080036 • ISNI: 0000 0001 0930 0489 • GND: 120151979 • Libris XL: dbqtxq5x245w37z Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag. • SUDOC: 066823439 • BNF: cb138961863 (data) • BIBSYS: 98055252 • HDS: 043919 • MusicBrainz: edba9279-b24b-4e0c-9172-2b016cdcbc1e • NLA: 36555520 • NKC: jn99240000552 • ICCU: UFIV109605 • BNE: XX852211 • CiNii: DA04087146 • CANTIC: a10436467