Riksmötets öppnande

Ej att förväxla med Riksdagens högtidliga öppnande.
Riksmötets öppnande
Talman Per Westerberg tar emot kungaparet vid riksmötets öppnande 2011.
PlatsStockholm, Sverige
TidpunktSeptember eller oktober
ÅrSedan 1975
TypPolitisk, statsceremoniell händelse
Geografisk
omfattning
Sverige

Riksmötets öppnande är den ceremoni som officiellt inleder ett nytt riksmöte i Riksdagen. Riksmötet har formellt öppnats när statschefen på talmannens begäran förklarar det för öppnat.[1] Det sker årligen i september, och markerar början av Sveriges riksdags arbetsår efter sommaruppehållet.[2] Vid riksmötets öppnande kan allmänheten få en uppfattning om regeringens planer för det påbörjade arbetsåret, utom i valår och vid förestående regeringsskifte. Dock kan om regeringsskifte har skett regeringens programförklaring nu läsas upp, vilket även kan ske vid ett senare möte.

Grunderna för den denna ceremoni finns föreskrivna i 3 kap. 6 § i riksdagsordningen, utfärdad 2014.

Riksdagsgudstjänst och sekulär ceremoni

Öppnandet föregås av upprop av riksdagens ledamöter i kammaren, och därefter går majoriteten riksdagsledamöter och ministrar gemensamt till riksdagsgudstjänsten i Storkyrkan, medan några går till den sekulära ceremonin anordnad av Humanisterna.[3] Efter ledamöternas inträde i kyrkan anländer kungafamiljen, vilka intar sina platser i de kungliga logerna närmst altaret och predikstolen. Vid gudstjänsten och den sekulära ceremonin närvarar även särskilt inbjudna gäster, vanligen familjemedlemmar till de nyvalda riksdagsledamöterna, och utländska dignitärer. Gudstjänsten leds antingen av ärkebiskopen i Uppsala, biskopen i Stockholm eller domprosten i Stockholm. Ledamöterna går sedan tillbaka till Riksdagshuset där de går igenom den turkosa trapphallen, Riksdagshusets huvudentré.

Öppningsceremonin

HM Konungen förklarar Riksmötet 2016 öppnat.

Till riksmötet anländer kungen med familj med beriden eskort ur Livgardets livbataljon. Kortegen går från Stockholms slott till Riksplan där grenadjärvakt ur Livgardets livkompani paraderar. Då kungen stiger ur vagnen blåses fyra generalsapeller, och talmannen hälsar därefter kungen och den kungliga familjen välkommen och den tillträdande statsministern presenterar sig, musiken spelas av arméns musikkår.

Samtliga ledamöter ställer sig bakom sina respektive platser, kungens följe går genom salen till musik varefter talmännen, statsministern och kungafamiljen ställer sig framför sina platser längst fram i salen. Församlingen sjunger Kungssången, kungen intar sin plats och samtliga övriga närvarande sätter sig, varpå talmannen ber kungen förklara riksmötet öppnat. Kungen håller sitt öppningstal, vilket brukar innehålla dels lyckönskningar till Riksdagens ledamöter men också uppmaningar från kungen att de ska beakta sitt viktiga uppdrag eller liknande. Kungen brukar även i talet väva in vad han anser är de viktigaste frågorna för riksdagen under riksdagsåret. Dessa frågor brukar innefatta uppmaningar om bevarande av demokratin, den konstitutionella monarkin och det fria, civila och humana samhället. Efter sitt anförande förklarar kungen riksmötet öppnat med orden ”Härmed förklarar Jag xxxx/xxxx års Riksmöte för öppnat”.

Det är inte kutym att applådera eller visa någon form av åsiktsyttring vid talet. Denna tradition bröts dock vid 2010 års öppnande då Kungen erhöll applåder då han tackade svenska folket för uppvaktningen vid Kronprinsessparets bröllop. Även efter 2011 års kungatal erhöll han applåder efter talet, som bland annat berört terrorattentaten i Norge 2011 och vikten av att bemöta hot mot demokrati med mer demokrati.

Efter att statschefen förklarat riksmötet öppnat ber talmannen den tillträdande statsministern att gå upp för att läsa upp regeringsförklaringen samt, om regeringen nytillträder eller efter allmänt val, presentera vilka som ska ingå i regeringen. Efter statsministerns tal reser sig samtliga närvarande för att sjunga nationalsången, varefter kungen med följe utträder ur plenisalen och talmannen påkallar att debatten om regeringsförklaringen och budgetpropositionen kan börja.

Motsvarande ceremoni före 1975

Innan 1975 kallades motsvarande ceremoni för Riksdagens högtidliga öppnande och hölls i RikssalenStockholms slott. Sista gången Riksdagens högtidliga öppnande hölls var den 11 januari 1974, vilket även var den enda gången med Carl XVI Gustaf som kung i uniform läsande trontalet från drottning Kristinas silvertron.[4]

Referenser

  1. ^ ”Riksmötets öppnande 2011”. Sveriges riksdag. 12 september 2011. http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____25000.aspx. Läst 13 september 2011. 
  2. ^ ”Öppnande av riksmöte”. Ordbok. Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Sa-funkar-riksdagen/Ordbok/oppnande-av-riksmote/. Läst 6 april 2012. 
  3. ^ ”Sekulär riksdagshögtid med statsråd”. http://www.sydsvenskan.se/2016-09-11/sekular-riksdagshogtid-med-statsrad. Läst 22 september 2016. 
  4. ^ Sjöström, Elisabeth (24 september 2018). ”Riksdagens högtidliga öppnande 1974”. www.svt.se. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/svtforum/riksdagens-hogtidliga-oppnande-1974-1. Läst 23 april 2024. 
v  r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)
Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 1868 1869 1870 1871 (lagtima) 1871 (urtima) 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881 1882 1883 1884 1885 1886 1887 (A) 1887 (B) 1888 1889 1890 1891 1892 (lagtima) 1892 (urtima) 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 (lagtima) 1905 (första urtima) 1905 (andra urtima) 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 (A) 1914 (B) 1915 1916 1917 1918 (lagtima) 1918 (urtima) 1919 (lagtima) 1919 (urtima) 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 (lagtima) 1939 (urtima) 1940 (lagtima) 1940 (urtima) 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 (A) 1958 (B) 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)