Södra militärområdet

Information
Södra militärområdet (Milo S)
Vapen för Södra militärområdet tolkat efter dess blasonering.
Officiellt namn	Södra militärområdet
Datum	1942–2000
Land	Sverige
Försvarsgren	Försvarsmaktsgemensam
Typ	Militärområde
Roll	Operativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del av	Högkvarteret
Efterföljare	Södra militärdistriktet
Storlek	Stab
Högkvarter	Kristianstads garnison
Förläggningsort	Kristianstad
Marsch	"På marsch" (Rydberg) ^[a]
Dekorationer	MiloSMSM ^[b]
Befälhavare
Militärbefälhavare	Kent Harrskog ^[c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Tilläggstecken

Södra militärområdet (Milo S), ursprungligen I. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–2000. Förbandsledningen var förlagd i Kristianstads garnison i Kristianstad.^[2]

Historik

Södra militärområdet bildades 1942 under namnet I. militärområdet (första militärområdet) och leddes av en militärbefälhavare, vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Södra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ett samlat ansvar för den operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1993 uppgick Västra militärområdet (Milo V) i Södra militärområdet, som då i praktiken kom att täcka hela Götaland.

Inför regeringens proposition för budgetåret 1989/1990, föreslogs två alternativ till reducering av militärområdesstaber. I alternativ 4 SV skulle Östra militärområdet sammanslås med Bergslagens militärområde och bilda Mellersta militärområdet, samt att Södra militärområdet skulle sammanslås med Västra militärområdet och bilda Sydvästra militärområdet. Det andra alternativet, alternativ 5(R), innebar att Östra militärområdet sammanslogs med Bergslagens militärområde och bildade Mellersta militärområdet, men där militärbefälhavaren för Västra militärområdet gavs i uppgift att organisera en operativ rörlig ledningsresurs (R). Regeringen förordade alternativ 5(R), vilket innebar att Södra militärområdet kvarstod i sin form.^[3]

Inför försvarsbeslutet 1992 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen att Sverige skulle indelas i tre militärområden. Minskningen av antalet militärområden åstadkoms genom att Södra militärområdet och Västra militärområdet, respektive Nedre Norrlands militärområde och Övre Norrlands militärområde sammanslogs. Samtidigt minskades antalet militärbefälhavare till tre, där staberna för de tre militärområdena lokaliserades till Bodens garnison, Kristianstads garnison och Strängnäs garnison. Den nya organisationen inrättades den 1 juli 1993, vilken i praktiken innebar att Västra militärområdet upplöstes och uppgick i Södra militärområdet.^[4]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklas, vilket bland annat innebar att militärområdesstaberna upplöstes den 30 juni 2000. I dess ställe bildades den 1 juli 2000 fyra militärdistrikt, vilka i princip motsvarade geografiskt sett de tidigare militärområdena. Den stora skillnaden var att militärdistrikten var den lägsta nivån där chefen var territoriellt ansvarig.^[5] Från den 1 juli 2000 övergick verksamheten vid militärområdesstaben till en avvecklingsorganisation, fram till att avvecklingen skulle vara slutförd senast den 31 december 2001. Avvecklingsorganisationen upplöstes i sin tur den 31 mars 2001, då avvecklingen av staben ansågs slutförd.^[6]

Verksamhet

Militärområdet var en del av det före detta invasionsförsvar hade som ansvar att samla den operativa ledningen av alla stridskrafter inom Milot, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.

Försvarsområden

Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden, vilka täckte Blekinge län, Kalmar län, Kristianstads län, Kronobergs län, Jönköpings län och Malmöhus län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i regel i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.

Den 30 juni 1993 upplöstes och avvecklades Västra militärområdesstaben (Milo V) i Skövde och de ingående försvarsområdena i Västra militärområdet överfördes till Södra militärområdet. Därmed tillkom försvarsområdena i Göteborgs och Bohus län, Hallands län, Skaraborgs län och Älvsborgs län till Södra militärområdet, som med det kom att omfatta och täcka hela Götaland. Genom den länsreform som gjordes åren 1997–1998 sammanslogs ett antal försvarsområden, och bildade den 1 januari 1998 Skåne respektive Västra Götalands försvarsområde. Vidare sammanslogs även försvarsområdena i Småland och bildade Smålands försvarsområde.

Fo 11

Fo 11 – Malmö försvarsområde, 1942–1997 (Uppgick 1998 i Fo 14)

Fo 12

Fo 12 – Ystads försvarsområde, 1942–1947 (Uppgick 1947 i Fo 11)

Fo 13

Fo 13 – Helsingborgs försvarsområde, 1942–1947 (Uppgick 1947 i Fo 11)

Fo 14

Fo 14 – Kristianstads försvarsområde, 1942–1997
Fo 14 – Skånes försvarsområde 1998–2000

Fo 15

Fo 15 – Blekinge försvarsområde, 1942–1947
Fo 15 – Karlskrona försvarsområde, 1947–1990
MKS – Sydkustens marinkommando, 1990–2000

Fo 16

Fo 16 – Växjö försvarsområde, 1942–1974
Fo 16 – Kronobergs försvarsområde, 1974–1997 (Uppgick 1998 i Fo 17)

Fo 17

Fo 17 – Jönköpings försvarsområde, 1942–1974
Fo 17 – Jönköpings försvarsområde, 1974–1997
Fo 17 – Smålands försvarsområde, 1998–2000

Fo 18

Fo 18 – Kalmar försvarsområde, 1942–1974 (Uppgick 1974 i Fo 16)
Fo 18 – Kalmar försvarsområde, 1974–1994 (Avskildes 1994 från Fo 16)
Fo 18 – Kalmar försvarsområde, 1994–1997 (Uppgick 1998 i Fo 17)

Tillkomna försvarsområden 1993

Fo 31

Fo 31 – Halmstads försvarsområde, 1942–1958
Fo 31 – Hallands försvarsområde, 1958–2000

Fo 32

Fo 32 – Göteborgs försvarsområde, 1942–1958
Fo 32 – Göteborgs och Bohus försvarsområde, 1958–1981
Fo 32 – Västra Götalands försvarsområde, 1981–2000

Fo 34

Fo 34 – Uddevalla försvarsområde, 1942–1958
Fo 34 – Älvsborgs försvarsområde, 1958–1997 (Uppgick 1998 i Fo 32)

Fo 35

Fo 35 – Skövde försvarsområde, 1942–1974
Fo 35 – Skaraborgs försvarsområde, 1974–1997 (Uppgick 1998 i Fo 32)

Organisation 1945

I. militärbefälsstaben, Kristianstad.^[7]
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
I 6 – Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad.
I 7 – Södra skånska infanteriregementet, Ystad.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Jönköpings-Kalmar regemente, Eksjö.
Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö.
Lv 4 – Skånska luftvärnskåren, Malmö.
P 2 – Skånska pansarregementet, Hässleholm.
S 1 K – Signalregementets kompani i Kristianstad, Kristianstad.
T 4 – Skånska trängkåren, Hässleholm.

Organisation 1955

I. militärbefälsstaben, Kristianstad.^[8]
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
I 6 – Norra skånska infanteriregementet, Kristianstad.
I 7 – Södra skånska infanteriregementet, Ystad.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö.
Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö.
IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö.
IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö.
IB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad.
IB 37 – Skånebrigaden, Kristianstad.
IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö.
IB 47 – Blekingebrigaden, Växjö.
Lv 4 – Skånska luftvärnskåren, Malmö.
P 2 – Skånska pansarregementet, Hässleholm.
PB 7 – Malmöbrigaden, Ystad.
PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm.
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.

Organisation 1964

I. militärbefälsstaben, Kristianstad.^[9]
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö.
Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö.
Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Malmö.
P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm.
P 6 – Norra skånska regementet, Kristianstad
P 7 – Södra skånska regementet, Ystad
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.

Organisation 1971

Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad.
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
A 6 – Smålands artilleriregemente, Jönköping.
BK – Blekinge kustartilleriförsvar, Karlskrona.
BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö.
F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed.
F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm.
F 12 – Kalmar flygflottilj, Kalmar.
F 17 – Blekinge flygflottilj, Kallinge.
I 11 – Kronobergs regemente, Växjö.
I 12 – Norra Smålands regemente, Eksjö.
IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
IB 41 – Blekingebrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö.
KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona.
P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm.
P 6 – Norra skånska regementet, Kristianstad.
P 7 – Södra skånska regementet, Ystad.
PB 7 – Malmöbrigaden, Lund/Revingehed. (Underställd chefen P 7)
PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm. (Underställd chefen P 2)
PB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad. (Underställd chefen P 6)
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.
Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Malmö.
ÖrlB S – Sydkustens örlogsbas, Karlskrona.

Organisation 1987

Milo S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad.
13. hkpdiv – 13. helikopterdivisionen, Ronneby.
A 3 – Wendes artilleriregemente, Kristianstad.
BK – Blekinge kustartilleriförsvar, Karlskrona.
BoMö – Malmö marina bevakningsområde, Malmö.
F 5 – Krigsflygskolan, Ljungbyhed.
F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm.
F 17 – Blekinge flygflottilj, Kallinge.
I 11/Fo 16 – Kronobergs Regemente, Växjö.
I 12/Fo 17 – Norra Smålands Regemente, Eksjö.
IB 11 – Kronobergsbrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 12 – Jönköpingsbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
IB 41 – Blekingebrigaden, Växjö. (Underställd chefen I 11)
IB 42 – Kalmarbrigaden, Eksjö. (Underställd chefen I 12)
Ing 2 – Göta ingenjörregemente, Eksjö.
KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona.
Lv 4 – Skånska luftvärnsregementet, Ystad.
P 2 – Skånska dragonregementet, Hässleholm.
P 6/Fo 14 – Norra skånska regementet, Kristianstad.
P 7/Fo 11 – Södra skånska regementet, Ystad.
PB 7 – Malmöbrigaden, Lund/Revingehed. (Underställd chefen P 7)
PB 8 – Göingebrigaden, Hässleholm. (Underställd chefen P 2)
PB 26 – Kristianstadsbrigaden, Kristianstad. (Underställd chefen P 6)
T 4 – Skånska trängregementet, Hässleholm.
ÖrlB S – Sydkustens örlogsbas, Karlskrona.

Organisation 1994

Den 1 juli 1993 uppgick Västra militärområdet i Södra militärområdet. Och efter att Försvarsmaktens nya grundorganisation trädde i kraft den 1 juli 1994, såg Södra militärområdet (Milo S) ut enligt följande.

Organisation 1998

Den 1 januari och den 1 juli 1998 trädde den nya grundorganisation efter försvarsbeslutet 1996 i kraft, och den 1 januari 1999 för skolförbanden. Försvarsbeslutet innebar bland annat att truppslagscentrumen avvecklades samt att ett antal försvarsområdesstaber avvecklades.

Kaderorganiserade krigsförband

Milostab S – Södra militärområdesstaben, Kristianstad.
3. yaflj – Tredje ytattackflottiljen, Karlskrona.
13. förd – Södra arméfördelningen, Kristianstad.
A 3 – Wendes artilleriregemente, Hässleholm.
FKS – Södra flygkommandot, Ängelholm.
KA 2 – Karlskrona kustartilleriregemente, Karlskrona.
KA 4 – Älvsborgs kustartilleriregemente, Göteborg.
GMB – Göteborgs marinbrigad, Göteborg.
I 12/Fo 17 – Smålands regemente, Eksjö.
I 16/Fo 31 – Hallands regemente, Halmstad.
IB 12 – Smålandsbrigaden, Eksjö.
IB 16 – Hallandsbrigaden, Halmstad.
KAB 4 – Fjärde kustartilleribrigaden, Karlskrona.
MekB 8 – Skånska dragonbrigaden, Hässleholm.
MekB 7 – Södra skånska brigaden, Revingehed
MekB 9 – Skaraborgsbrigaden, Skövde.
MKS/Fo 15 – Sydkustens marinkommando, Karlskrona.
MKV/Fo 32 – Västkustens marinkommando, Göteborg.
P 2/Fo 14 – Norra skånska dragonregementet, Hässleholm.
Uhreg S – Södra underhållsregementet, Kristianstad.
MDÖ – Öresunds marindistrikt, Malmö. (Underställd chefen MKV)

Utbildningsförband

3. hkpbat – Göta helikopterbataljon, Ronneby/Kallinge.
F 7 – Skaraborgs flygflottilj, Lidköping/Såtenäs.
F 10 – Skånska flygflottiljen, Ängelholm.
F 17 – Blekinge flygflottilj, Ronneby/Kallinge.
Ing 2 – Göta ingenjörkår, Eksjö.
K 3 – Livregementets husarer, Karlsborg.
Lv 6 – Göta luftvärnskår, Halmstad.
T 2 – Göta trängkår, Skövde.

Skolor och Centra

FJS – Fallskärmsjägarkåren, Karlsborg (Underställd chefen K 3)
FarbS – Fältarbetsskolan, Eksjö (Underställd chefen SWEDEC)
F 14 – Försvarsmaktens Halmstadsskolor, Halmstad
KÖS – Karlskrona örlogsskolor, Karlskrona
MOHS – Marinens officershögskola, Karlskrona
MSS – Markstridsskolan, Skövde. (Även i Borensberg och Boden)
MHS – Militärhögskolan Halmstad, Halmstad.
SWEDEC – Totalförsvarets ammunitions och minröjningscentrum, Eksjö.

Förläggningar och övningsplatser

När staben bildades 1942, förlades den till Kronohuset på Östra Storgatan 22 i Kristianstad. Från den 1 oktober 1966 förlades staben till ett nyuppfört kontorskomplex på Kockumsgatan 6 i Kristianstad. Från 1994 var militärområdesstaben samlokaliserad med Södra Underhållsregementet. Försvarsmakten lämnade fastigheten den 30 september 2002.^[2]

Heraldik och traditioner

År 1994 antog militärområdesstaben nytt heraldiskt vapen med blasoneringen "I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett med öppen krona krönt lejon av guld med röd beväring. Skölden lagd över ett stolpvis ställt svärd av guld. Krona:Kunglig". Vapnet övertogs den 1 juli 2000 av Södra militärdistriktsstaben. Samma år, 1994, antogs "På marsch" (Rydberg) som förbandsmarsch. Marschen ärvdes från Norra skånska regementet, och kom åren 2000–2005 användas av Södra militärdistriktet.^[1]

År 2000 instiftades Södra militärområdesstabens minnesmedalj i silver (MiloSMSM).^[10] I samband med att militärområdesstaben upplöstes, restes en minnessten i grå granit vid Kockumsgatan mellan Kanalgatan och Vattentornsvägen.^[11]

Förbandschefer

Militärbefälhavare

1942–1947: Generalmajor Ernst af Klercker
1947–1947: Generalmajor Carl August Ehrensvärd
1948–1953: Generalmajor Samuel Lars Åkerhielm
1953–1961: Generalmajor Viking Tamm
1961–1963: Generalmajor Curt Göransson
1963–1966: Generalmajor Tage Olihn
1966–1968: Generallöjtnant Stig Norén
1968–1972: Viceamiral Oscar Krokstedt
1972–1980: Generallöjtnant Karl Eric Holm
1980–1982: Generallöjtnant Sven-Olof Olson
1982–1984: Viceamiral Bengt Schuback
1984–1988: Generallöjtnant Carl Björeman
1988–1992: Generallöjtnant Gustaf Welin
1992–1994: Generallöjtnant Owe Wiktorin
1994–1998: Generallöjtnant Sven-Åke Jansson
1998–2000: Generallöjtnant Kent Harrskog

Ställföreträdande militärbefälhavare

1942–1943: Generalmajor Hugo Gadd
1943–1946: Överste Sven Colliander
1946–1948: Överste Viking Tamm
1948–1953: Överste Sven Erhard Öberg
1953–1954: Överste Karl Ångström
1955–1962: Överstelöjtnant Miles Flach
1963–1966: Överste Stig Löfgren
1966–1973: Generalmajor Sigmund Ahnfelt

Milostabschefer

1942–1945: Överstelöjtnant Miles Flach
1945–1949: Överstelöjtnant James Axel John Maule
1949–1951: Överstelöjtnant Wilhelm Reuterswärd
1951–1954: Överstelöjtnant Fred Ljunggren
1954–1957: Överstelöjtnant Carl-Gustaf Henrik Gideon Linnell
1957–1959: Major Ove Ljung
1959–1966: Överstelöjtnant Valter Thomé
1966–1966: Överstelöjtnant Kjell Nordström
1966–1973: Generalmajor Sigmund Ahnfelt
1973–1978: Konteramiral Rolf Rheborg
1978–1979: Konteramiral Bror Stefenson
1980–1984: Generalmajor Carl Björeman
1984–1988: Konteramiral Göran Wallén
1988–1991: Konteramiral Peter Nordbeck
1991–1993: Överste 1. graden Hans Arne Hansson
1993–1994: Generalmajor Bertel Österdahl
1994–1999: Generalmajor Ulf Rubarth
1999–2000: Överste 1. graden Mats Welff

Namn, beteckning och förläggningsort

**Namn**
I. militärområdet	1942-10-01	–	1966-09-30
Södra militärområdet	1966-10-01	–	2000-06-30
Avvecklingsorganisation	2000-07-01	–	2001-03-31

**Beteckningar**
I. Milo	1942-10-01	–	1966-09-30
Milo S	1966-10-01	–	2000-06-30

**Förläggningsorter**
Kristianstads garnison (F)	1942-07-06	–	2001-03-31

Galleri

Södra militärområdesstaben och Södra arméfördelningsstabens stabsbyggnad
Södra militärområdesstaben och Södra arméfördelningsstabens stabsbyggnad
Södra militärområdesstaben och Södra arméfördelningsstabens stabsbyggnad
Minnessten, av grå granit rest år 2000, över Södra militärområdesstaben och Södra arméfördelningsstaben.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ Förbandsmarschen antogs 1994, fastställdes den 13 juni 1996. Marschen användes åren 2000–2005 av Södra militärdistriktet och sedan 2020 av Södra militärregionen.^[1]
^ Minnesmedalj i silver instiftad 2000.
^ Kent Harrskog blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.

Noter

^ [a b] Sandberg (2007), s. 64
^ [a b] Holmberg (1993), s. 86-92
^ ”Regeringens proposition 1988/89:80”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-verksamhet-och-anslag-for-det-militara_GC0380. Läst 1 maj 2017.
^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102. Läst 1 maj 2017.
^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 30 april 2017.
^ ”Årsredovisning 2002: Underbilaga 2.1”. forsvarsmakten.se. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413091329/https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-2002/ar02_ubilaga_2_1.pdf. Läst 4 juli 2018.
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1955
^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
^ ”MiloSMSM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={0A1AD1B3-47A0-43B7-8210-5C7752316EE0}&listmode=0&medal={FAB48B9E-3DC9-4028-A8FB-EEFD64A76988}. Läst 30 april 2017.
^ ”Minnessten över Södra militärbefälsstaben”. smvu.se. https://smvu.se/registerkort-nr-l42/. Läst 30 april 2017.

Tryckta källor

Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Danuta Janina Engstedt, Björn Hall, red (1994). Svensk soldat. Stockholm: Överbefälhavaren i samarbete med Försvarsmedia. M7742-712011 Libris 1940178
Fakta om Totalförsvaret 1997 (M7754-786102)
Fakta om Totalförsvaret 1998 (M7754-786103)
Fakta om Totalförsvaret 1999 (M7754-766001)

Vidare läsning

Johansson, Erling, red (2000). Minnesbok: Södra militärområdet. Kristianstad: Södra militärområdet. Libris 7454813. ISBN 91-630-9649-8 (inb.)
Bidsell, Nils-Arne, red (2001). Människor kring Södra militärområdesstaben. Kristianstad: Södra militärområdesstaben. Libris 8365078. ISBN 91-631-0155-6 (inb.)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Södra militärområdet.
Bilder & media

v • r Försvarsmaktens regionala högre indelning

2019–	Militärregion Gotland (MR G) • Mellersta militärregionen (MR M) • Norra militärregionen(MR N) • Södra militärregionen (MR S) • Västra militärregionen (MR V)

2013–2018	Militärregion Mitt (MR M) • Militärregion Nord (MR N) • Militärregion Syd (MR S) • Militärregion Väst (MR V)

2000–2005	Gotlands militärdistrikt (MD G) • Mellersta militärdistriktet (MD M) • Norra militärdistriktet (MD N) • Södra militärdistriktet (MD S)

1993–2000	Mellersta militärområdet (Milo M) • Norra militärområdet (Milo N) • Södra militärområdet (Milo S)

1966–1993	Bergslagens militärområde (Milo B) • Nedre Norrlands militärområde (Milo NN) • Södra militärområdet (Milo S) • Västra militärområdet (Milo V) • Östra militärområdet (Milo Ö) • Övre Norrlands militärområde (Milo ÖN)

1942–1966	I. militärområdet • II. militärområdet • III. militärområdet • IV. militärområdet • V. militärområdet • VI. militärområdet • VII. militärområdet

Se även Militärområden

v • r

Försvarsmakten

Ledning

Högkvarteret	Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)

Försvarsgrensstaber	Arméstaben (AST) · Flygstaben (FS) · Marinstaben (MS)

Militärregioner	Militärregion Gotland (MR G) · Norra militärregionen (MR N) · Mellersta militärregionen (MR M) · Västra militärregionen (MR V) · Södra militärregionen (MR S)

Försvarsgrenar

Armén	Andra brigaden (2. Brig) · Tredje brigaden (3. Brig) · Livgardet (LG) · Dalregementet (I 13) · Norrbottens regemente (I 19) · Västernorrlands regemente (I 21) · Jämtlands fältjägarkår (JFK) · Livregementets husarer (K 3) · Norrlands dragonregemente (K 4) · Skaraborgs regemente (P 4) · Södra skånska regementet (P 7) · Gotlands regemente (P 18) · Bodens artilleriregemente (A 8) · Bergslagens artilleriregemente (A 9) · Luftvärnsregementet (Lv 6) · Göta ingenjörregemente (Ing 2) · Göta trängregemente (T 2) · Markstridsskolan (MSS)

Flygvapnet	Skaraborgs flygflottilj (F 7) · Upplands flygflottilj (F 16) · Blekinge flygflottilj (F 17) · Norrbottens flygflottilj (F 21) · Helikopterflottiljen (Hkpflj) · Luftstridsskolan (LSS)

Marinen	Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) · Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) · Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) · Stockholms amfibieregemente (Amf 1) · Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) · Marinbasen (MarinB) · Sjöstridsskolan (SSS)

Hemvärnet	Blekingegruppen (BLG) · Bohusdalgruppen (BDG) · Dalregementsgruppen (DRG) · Elfsborgsgruppen (EBG) · Fältjägargruppen (FJG) · Gotlandsgruppen (GLG) · Gävleborgsgruppen (GBG) · Hallandsgruppen (HAG) · Kalmar- och Kronobergsgruppen (KRAG) · Lapplandsjägargruppen (LJG) · Livgardesgruppen (LGG) · Livgrenadjärgruppen (LVG) · Norra Smålandsgruppen (NSG) · Norrbottensgruppen (NGB) · Skaraborgsgruppen (SKG) · Skånska gruppen (SSK) · Södermanlandsgruppen (SLG) · Södertörnsgruppen (UGS) · Upplands- och Västmanlandsgruppen (UVG) · Västerbottensgruppen (VBG) · Västernorrlandsgruppen (VNG) · Örebro- och Värmlandsgruppen (ÖVG)

Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)

Ledningsregementet (LedR) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC)

Stridskraft logistik (LOG)

Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

Försvarsmaktens specialförband

Specialförbandsledningen (SFL) · Särskilda operationsgruppen (SOG) · Sjötransportenheten (STE) · Särskilda transportflyggruppen (STG) · Särskilda helikoptergruppen (SHG) · Särskilda sambandsenheten (SSE) · Specialförbandens fallskärmsskola (SFS) · Sektionen för operativ teknik (SOT) · Särskilda logistikgruppen för logistiskt stöd (SLG) · Försvarsmaktens operativa reserv (OR 18)

EU:s stridsgrupper

Nordic Battlegroup (NBG 08) · Nordic Battlegroup (NBG 11) · 42 Battle Group · Nordic Battlegroup (NBG 15)

Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor

Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (Swedec) · Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) · Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS)

Försvarsmaktens gemensamma centra

Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum (FM DNC) · Försvarsmaktens HR-centrum (FM HRC) · Försvarsmaktens internationella centrum (Swedint) · Försvarsmedicincentrum (FömedC) · Försvarsmaktens meteorologi- och oceanograficentrum METOCC) · Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) · Försvarsmaktens veterancentrum (VetC)

Utbildning

Försvarsmaktens militärhögskolor	Militärhögskolan Halmstad (MHS H) · Militärhögskolan Karlberg (MHS K) ·

Försvarsmaktens stridsskolor	Artilleriets stridsskola (ArtSS) · Hemvärnets stridsskola (HvSS) · Luftstridsskolan (LSS) · Ledningsstridsskolan (LedSS) · Luftvärnets stridsskola (LvSS) · Markstridsskolan (MSS) · Sjöstridsskolan (SSS)

Försvarsmaktens övriga funktionsskolor	Amröjskolan (AmröjS) · Flygbefälsskolan (FBS) · Flygvapnets flygskola (FlygS) · Fältarbetsskolan (FarbS) · Försvarsmaktens logistik- och motorskola (LogS) · Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) · Försvarsmaktens överlevnadsskola (Fös) · Tolkskolan (TolkS)

Försvarsmaktens funktionsenheter	Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE) · Försvarsmaktens militärpolisenhet (FM MPE) · Försvarsmaktens vinterenhet (FMVE) · Försvarsmusiken (FöMus)

Försvarsmaktsgemensamma förband

Försvarsmaktens logistik (FMLOG) · Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS)

Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar

Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)