Seder

Ett bord dukat för seder. I förgrunden ligger några Haggadaböcker.

Seder (hebr. סֵדֶר [sēder] ‘ordning’) är den judiska högtidsmåltiden som firas den första (i diasporan den första och andra) dagen av högtiden pesach.[1]

De olika symboliska rätterna syftar på israeliternas uppbrott ur Egypten. De är matza (osyrat bröd) som påminner om hur brödet inte hann jäsa, marór (bittra grönsaker, till exempel rädisor) som påminner om Israels lidande i Egypten, ättika el. saltvatten (folkets tårar), charoset ("murbruk") av riven frukt, nötter och vin som påminner om det tegel som folket fick slå åt farao)). Fyra bägare vin ingår. I ashkenazisk tradition finns det en särskild "Elias bägare" för den väntade profeten.

Under måltiden skall det yngsta barnet fråga familjeöverhuvudet om innebörden av de olika maträtterna; frågor och svar ingår i den särskilda påskhaggadan. Sedermåltiden har på så sätt en undervisande funktion.

Referenser

  1. ^ ”Judisk påsk - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/p%C3%A5sk/judisk-p%C3%A5sk. Läst 12 april 2023. 
v  r
Judendom
Skrifter
Torah · Tanakh · Mishna · Mekhilta · Midrash · Talmud · Jerushalmi · Bavli · Tosefta · Emunot vedeot · Mishneh Torah · Moré nebuchim · Shulchan aruch · Mappa · Sefer jetzira · Bahir · Zohar · Haggada · Siddur
Högtider och helger
Händelser i livet
Gudstjänst och bön
Religiösa ämbeten
Rabbin · Chazzan · Daján · Gabbaj · Sofer · Shochet
Dagligt liv
Halacha · Beth din · Cheder · Mat · Kosher · Shechita · Mikve · Tevila · Sabbat · Tallit · Tefillin · Mezuza
Etniciteter
Judar · Sefarder · Ashkenazer · Mizrahi-judar · Italiensk (bené Roma) · Romaniotisk · Jemenitisk · Beta Israel (etiopisk) · Bene Israel (indisk) · Ryska judar
Teologiska riktningar
Samaritansk · Karaitisk · Chassidism · Mitnagdim · Kabbala · Ortodox · Konservativ · Reformjudendom · Rekonstruktionistisk · Renewal · Humanetisk
Judendomens historia