Stadsrätt

Stadsrätt är sammanfattningen av de rättsgrundsatser, som gälla sådana förhållanden, vilka är särskilda för stad. Jämför stadsprivilegier.

Den äldre germanska rätten är – i motsats till den romerska, som ursprungligen är en stadsrätt – en landsrätt, emedan hos de germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig på landet. Med tiden uppväxte emellertid även hos dem stadssamhällen, i vilka särskilda näringar drevs och i övrigt särskilda förhållanden utbildade sig. Dessa äldsta stadssamhällen, i vilka sannolikt tidigast den rätt tillämpades, som gällde för det kringliggande landet, synas först småningom ha lösgjort sig från landets rättsområde och erhållit egen jurisdiktion, varefter de för städerna mer och mer sig utvecklande särskilda förhållandena medförde en omskapning av själva den materiella rätten.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Stadsrätt, 1904–1926.

Noter


v  r
Lokala rättsfunktioner i ståndssamhällets Sverige
Korporativ jurisdiktion
Kungliga hovet
Nedre borgrätt
Kammarherre Hovjunkare Två skickliga hovmän
Övre borgrätt
Överstemarskalk Hovmarskalk Kammarherre Assessorer som var hovbetjänter
Kungliga slott
utom hov- och militärstaten

Landshövding bisittare
Staden
Specialdomstolar
för korporationer som
i allmänna brottsmål
lydde under antingen
landsrätt eller stadsrätt
Magistrat bisittare
Accisrätt
Generalinspektorn Borgmästare Rådmän Stadsnotarie
Tullrätt
Kammarråd Generaltullförvaltare Hovrättsassessor Assessor från Kammarrevisionen
Fiskefogde Fiskare eller fiskarborgare (bisittare)
Bergmästare Rådmän
Religiös jurisdiktion
Tillfälliga jurisdiktioner
Övriga