Västerlånggatan

Ej att förväxla med Djurgårdsstaden.
Turister trängs på Västerlånggatan.
Västerlånggatan mot norr i juletid, 2009.
Västerlånggatan mot syd, januari 2015.
Åströms kappor sedan 1911.

Västerlånggatan är en gata i Gamla stan i Stockholm. Den går från Mynttorget till Järntorget och följer sträckningen för den första försvarsmuren. Västerlånggatan var fram till början av 1900-talet Stockholms främsta affärsgata, idag är den ett av turisternas huvudstråk i staden.

Gatan, historik

Västerlånggatan blev, tillsammans med Österlånggatan, stadens huvudgata sedan området innan mur blivit för trångt och man började bygga västan mur och östan mur. På 1400-talet omnämns den som longagatuna waestan mwr men också som Allmänningsgatan och Långa gatan men i slutet av 1500-talet hade man kommit fram till ett namn som i hög grad liknar det nuvarande, Westra longgatun. Även namnformen Stora Smedjegatan och Stadssmedjegatan förekom. I samband med Namnrevisionen i Stockholm 1885 fastställdes "Vesterlånggatan för Stadssmedjegatan".

Gatan i vandel

Många butiksfasader fick i slutet av 1800-talet sitt nuvarande utseende och det är idag ibland svårt att avgöra om huset härstammar från 1600- eller från 1800-talet. Rådande arkitekturmode var att placerade gjutjärnspelare eller -kolonner mellan de nya stora öppningarna för skyltfönstren. Av totalt 36 gjutjärnsfasader i Gamla stan som ingick i en inventering av Stockholms stadsmuseum finns 25 längs Västerlånggatan, som fram till början av 1900-talet var Stockholms främsta affärsgata. De första gjutjärnskolonner kom till användning 1863 i kvarteret Cephalus och de sista 1904 i kvarteret Ulysses.[1]

Vid 1900-talets mitt gick Västerlånggatan under benämningen "kappgatan" eftersom i stort sett samtliga av Stockholms kappaffärer låg här. Bland dem det välrenommerade modehuset Aug. Magnusson AB (grundat 1860) som hade sin verksamhet under mer än 100 år i kvarteret Cybele och Åströms kappaffär från 1911 som är en av de få i sin bransch som fortfarande finns kvar vid Västerlånggatan 40.[2] Idag är Västerlånggatan ett av turisternas huvudstråk i Stockholm.

Gränsmarkering

På ytterväggen av Palmstedts hus, närmast fastigheten nr 9 i kvarteret Iris finns en tavla i röd sandsten uppsatt, som markerade gränsen mellan Uppland och Södermanland. Texten lyder: UPLANDz och SUDERMANNALANDz SKILLNAD. Sedan 1600-talet går landskapsgränsen genom Söderström.[3]

Byggnader och butiker (urval)

Bilder

  • "Emil Guirous Enka", Västerlånggatan 53.
    "Emil Guirous Enka", Västerlånggatan 53.
  • "Sidenhuset Pärlan", Västerlånggatan 52.
    "Sidenhuset Pärlan", Västerlånggatan 52.
  • "Apoteket Korpen", Västerlånggatan 16.
    "Apoteket Korpen", Västerlånggatan 16.
  • "Herr Måns", Västerlånggatan 24A.
    "Herr Måns", Västerlånggatan 24A.
  • "Gustaf Mellbin", Västerlånggatan 47.
    "Gustaf Mellbin", Västerlånggatan 47.

Intressanta kvarter (urval)

Gamla stans kvarter 1733. Västerlånggatan sträcker sig diagonalt genom kartbildens mitt.
Observera att norr är nertill.
Östra sidan, från norr till söder
Västra sidan, från norr till söder

Se även

Tryckta källor

Referenser

  1. ^ Butiksfasader i Gamla Stan: byggnadshistorisk utredning och inventering / Maria Lorentzi (text, foto) ; Ingrid Johansson (foto).
  2. ^ Åströms Kappaffär: Kort om Åströms.
  3. ^ Stockholmskällan: Gränsen mellan Uppland och Södermanland.
  4. ^ Bebyggelseregistrets anläggningspresentation - Neptunus större 14
  5. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: NEPTUNUS STÖRRE 14 - husnr 9001 (lagskydd)

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Västerlånggatan.
    Bilder & media
  • Stockholmskällan har media som rör Västerlånggatan
v  r
Gamla stan, Stockholm
Underartiklar
Gator och torg · Stadsplanering · Stadsholmen · Helgeandsholmen · Skeppsbron · Tunnelbanestationen
Stockholms smalaste gata, Mårten Trotzigs Gränd, sedd från Västerlånggatan
Kvarter
Torg
Gator och gränder
Bankkajen · Bedoirsgränd · Bollhusgränd · Bredgränd · Brunnsgränd · Didrik Ficks gränd · Drakens gränd · Finska kyrkogränd · Funckens gränd · Gaffelgränd · Gåsgränd · Göran Hälsinges gränd · Helga Lekamens gränd · Högvaktsterrassen · Ignatiigränd · Johannesgränd · Kanslikajen · Kindstugatan · Klockgjutargränd · Kolmätargränd · Kråkgränd · Kåkbrinken · Källargränd · Köpmanbrinken · Köpmangatan · Köpmantorget · Lejonbacken · Lejonstedts gränd · Lilla Hoparegränd · Lilla Nygatan · Logårdstrappan · Munkbrogatan · Munkbrohamnen · Munkbroleden · Munkbron · Myntgatan · Mårten Trotzigs gränd · Norra Bankogränd · Norra Benickebrinken · Norra Dryckesgränd · Skeppsbron · Slottsbacken · Stora Nygatan  · Västerlånggatan · Österlånggatan
Kyrkor
Byggnader
Andromeda 2 · Andromeda 7 · Södra Bankohuset · Norra Bankohuset · Aurora 2 · Bartelska huset · Bondeska palatset · Brandkontoret · Börshuset · Ehrenstrahlska huset · Flemingska palatset · Funckska huset · Grillska huset · Hovförvaltningens hus · Iason 1 · Icarus 8 · Ledamotshuset · Knappmakarens hus · Kungliga posthuset · Milon 12 · Milon 11 · Petersenska huset · Piperska palatset · Riddarhuspalatset · Ridderstolpska huset · Riksdagshuset · Ryningska palatset · Rådstugan · Räntmästarhuset · Schantzska huset · Schönfeldtska huset · Seyfridtzska huset · Skandiahuset · Skeppsbroraden · Slottet · Storkyrkobrinken 7 · Tessinska palatset · Typhon 16 · Törneska huset · von der Lindeska huset · Västerlånggatan 7 · Historiska, rivna byggnader
Verksamheter
Historik
(i kronologisk ordning)
Agnefit · Slottet Tre Kronor ca 1250 · Koggbron (medeltid) · Kornhamn (medeltid) · Stockholms stadsmurar (medeltid) · Gråbrödraklostret 1270 · Helgeandshuset ca 1300 · Johanniterorden 1334 · Svartbrödraklostret 1336 · Våmbafjärdingen 1400-tal · Fiskartorget 1413-1525 · S:t Johanneskyrkan 1514 · Stockholms blodbad 1520 · Stora branden 1625 · Västerviks skeppskompani 1646-1680 · Slottsbranden 1697 · Loheskatten 1740-tal · Sägnen om herr Måns (före 1744) · Fersenska mordet 1810 · Köttorget (1863-1954) · Sammanbindningsbanan 1871 · Slingerbultsleden 1929
Panoramabilder · Riddarholmen · Stockholms historia  Portal:Stockholm