| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Verbpartiklar binds till verb för att ge dessa en specificerad betydelse. I satslösningen ingår verbpartikeln i predikatet. I modern svenska placeras verbpartikeln oftast efter verbet (i ålderdomlig svenska kan verbpartikeln även komma först eller sist i satsen) och i talat språk betonas den alltid. I danska till skillnad från svenska förekommer verbpartiklarna oftare senare i satsen, exempelvis i denna konstruktion med imperativ: tag hatten af, "ta av hatten". Exempel på en verbpartiklar är om i köra om eller av i bryta av. Verbpartiklar utgörs ofta av prepositioner, adverb eller verb. Verbpartiklar kan bestå av flera ord, exempelvis sig till ro i slå sig till ro.
Ordklasser |
---|
| Substantiv | Animacitet · Dividuativa/Individuativa · Egennamn · Nomen agentis · Verbalsubstantiv | | Genus (kön) | Femininum (honkön) · Maskulinum (hankön) · Neutrum (intetkön, detkön) · Reale (realgenus, utrum; tvekön, denkön) · Utrum — Sexus |
|
| | Verb | | | Adjektiv | | | Adverb | Beskrivande adverb · Pronominella adverb | | Pronomen | | | Adposition | | | Konjunktion/Subjunktion | | | Determinanter | | | Interjektioner | | | Partikel | | | Räkneord | | | Övrigt | |
|