Egennamn

Ett egennamn används för att identifiera en specifik person, plats, organisation, föremål eller annan unik enhet.[1] Egennamn skiljer sig från andra substantiv, som beskriver generella saker, personer eller platser.

Användning

Egennamn kan till exempel användas för:

  • Personer, och kallas då personnamn, till exempel Maria, Coralie, Martin Luther.
  • Orter, berg, sjöar, floder, gatunamn[2] etc och kallas då ortnamn, till exempel Piteå, Klippiga bergen, Indalsälven.[3]
  • Vissa företag, organisationer och liknande, till exempel Skeppshult, Amnesty, Mensa, Tradition.

Grammatik

Det vetenskapliga studiet av egennamn och deras ursprung kallas onomastik.[4]

Egennamn böjs i kasus, (på svenska urskiljs alltså genitiv från nominativ), men inte i numerus och species, vilket alltså skiljer dem från de flesta andra substantiv. Det är till exempel inte möjligt att bilda bestämd form plural av Indalsälven ["Indalsälvarna"]. Egennamn är alltid obestämd form singular till sin natur eftersom de avser något konkret. I vissa språk, till exempel finska och isländska böjs egennamn i fler kasus (till exempel Suðurland och á Suðurlandi). Det görs till exempel inte för tyska som har fyra kasus men inte för egennamn (till exempel Berlin och "nach Berlin"). Egennamn skrivs vanligtvis med stor bokstav i början av ordet.[5][6]

Egennamn kan bilda adjektiv, till exempel "stockholmsk" och "skånsk". Det är en form av ordbildning, inte böjning.

Beskrivande egennamn har ofta sitt ursprung i konstruktioner med vanliga subjekt, till exempel har namnet Big River sitt ursprung i ett upprepat användande av "big river" för att beskriva en viss flod.[7]

Proprium (nomen proprium) är en ålderdomlig beteckning för egennamn.[8]

Se även

Noter

  1. ^ ”Name | Definition, Process, Meaning, & Facts” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/topic/name. Läst 16 april 2023. ”A name singles out the entity by directly pointing to it, not by specifying it as a member of a class” 
  2. ^ ”Ortnamn”. Riksantikvarieämbetet. https://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/fragor-och-svar/ortnamn/. Läst 16 april 2023. 
  3. ^ ”Vad är ett namn?”. Institutet för språk och folkminnen (Isof). https://www.isof.se/stod-och-sprakrad/vanliga-fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-ar-ett-namn. Läst 16 april 2023. 
  4. ^ ”namnforskning”. Uppslagsverk - NE.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/namnforskning. Läst 16 april 2023. 
  5. ^ ”Egennamn – stor bokstav?”. Chalmers. https://writing.chalmers.se/chalmers-skrivguide/skrivregler-och-stil/egennamn-stor-bokstav/. Läst 16 april 2023. 
  6. ^ ”Stor eller liten bokstav i ord med namn”. Språkkonsulterna. https://sprakkonsulterna.se/stor-eller-liten-bokstav-i-ord-med-namn/. Läst 16 april 2023. 
  7. ^ ”Name | Definition, Process, Meaning, & Facts” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/topic/name. Läst 16 april 2023. 
  8. ^ ”proprium”. SAOB. https://www.saob.se/artikel/?seek=Proprium. Läst 16 april 2023. 

Vidare läsning

  • Nordisk tidskrift för socioonomastik. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. 2021-. Libris 1f70xpwgzwllhwwz. https://publicera.kb.se/noad 

Externa länkar

  • Institutet för språk och folkminnen
  • Nordiska namn
  • Barnnamn
v  r
Ordklasser
Substantiv
Animacitet · Dividuativa/Individuativa · Egennamn · Nomen agentis · Verbalsubstantiv
Genus (kön)
Femininum (honkön) · Maskulinum (hankön)  · Neutrum (intetkön, detkön) · Reale (realgenus, utrum; tvekön, denkön) · Utrum
Sexus
Verb
Adjektiv
Adverb
Beskrivande adverb  · Pronominella adverb
Pronomen
Definita: Personliga pronomen · Possessivt pronomen · Demonstrativt pronomen · Reflexiva pronomen · Reciprokt pronomen · Relativpronomen
Interrogativa pronomen, Kvantitativa pronomen, Relationella pronomen
Adposition
Konjunktion/Subjunktion
Determinanter
Artikel · Infinitivmärke
Interjektioner
Partikel
Räkneord
Övrigt