Halsten

För andra betydelser av Halsten, se Halsten (olika betydelser).
Halsten
Regeringstid ca 1070, möjligen även senare[1][2]
Företrädare Erik och Erik
Efterträdare Anund Gårdske
Barn Filip
Inge den yngre
Ätt Stenkilska ätten
Far Stenkil
Mor Möjligen en dotter till Emund den gamle
Född Omkring 1050

Halsten (eller Hallsten) Stenkilsson, troligen född cirka 1050, död okänt år, var en svensk kung som regerade i Sverige under en kort tid efter år 1067, troligen fram till omkring 1070. Adam av Bremen nämner honom i en skolie, och säger att han fördrevs till förmån för Anund Gårdske.[3] Han är även omtalad i kungalängderna i äldre Västgötalagen och Hervarsagan samt möjligen i ett påvebrev.

Biografi

Källorna är överens om att Halsten var son till kung Stenkil. Västgötalagen och Hervarsagan anger dessutom att han var far till de båda kungarna Filip och Inge den yngre, och Hervarsagan påstår också att han samregerade med sin bror Inge den äldre, vilket möjligen stöds av ett brev från påven Gregorius VII riktat till Inge samt en kung "A" som denne ska ha regerat tillsammans med. De båda uppmanas införa tionde och kallas reges wisigothorum ("västgötarnas kungar", men egentligen 'visigoternas kungar'). Denne "A" tolkas vanligen som Halsten, men kan möjligen syfta på Håkan Röde.[4]

I Västgötalagens regentlista sades han vara hövlig och glad, och närhelst ett lagärende lades fram för honom, dömde han rättvist, och "därför försämrades Sverige av hans frånfälle och död". Ingen av källorna nämner dock när detta skall ha skett.

Han efterträddes i sinom tid på tronen av sina söner Filip och Inge.

Referenser

Noter

  1. ^ Andersson (2003), sid. 287
  2. ^ Harrison (2009), sid. 456
  3. ^ Adam av Bremen, bok 3, 84 (sid. 194–195)
  4. ^ Inge i Nationalencyklopedin

Källor

  • The Saga of Hervör and Heithrek, in Stories and Ballads of the Far Past, translated from the Norse (Icelandic and Faroese), by N. Kershaw.Cambridge at the University Press, 1921.
  • Västgötalagens kungalängd, i översättning återgiven i Mats G. Larsson: Götarnas riken (Stockholm 2002)
  • Adam av Bremen (1984). Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Stockholm: Proprius. Libris 7604979. ISBN 91-7118-447-3 
  • Andersson, Lars M.; Amurén, Lena (2003). Sveriges historia i årtal. Lund: Historiska media. ISBN 91-89442-71-7 
  • Harrison, Dick (2009). Sveriges historia: 600-1350. Stockholm: Norstedts. ISBN 978-91-1-302377-9 

Vidare läsning

v  r
Sveriges regenter
Sveriges kungahus och regenter
Erik Segersälls ätt
(970–1060)
Sveriges stora riksvapen
Sveriges stora riksvapen
Stenkilska ätten och tronstrider
(1060–1130)
Stenkil Erik och Erik Halsten Anund Gårdske Håkan Röde Inge den äldre Blot-Sven Inge den äldre Filip & Inge den yngre Ragnvald Knaphövde Magnus Nilsson (Estridska ätten, ättling till Inge den äldre)
Sverkerska och Erikska ätterna
(1130–1250)
Sverker den äldre Erik den helige Magnus Henriksson (Estridska ätten, ättling till Inge den äldre) Karl Sverkersson Knut Eriksson Kol & Burislev Sverker den yngre Erik Knutsson Johan Sverkersson Erik Eriksson Knut Långe (släktskap osäkert) Erik Eriksson
Bjälboätten
(1250–1318, 1319–1364)
Mecklenburgska ätten
(1364–1389)
Kalmarunionens monarker
och riksföreståndare
(1389–1523)
Margareta (Estridska ätten) Erik av Pommern (Ätten Grip) Karl Knutsson Kristofer av Bayern (Ätten Wittelsbach) Bengt & Nils Jönsson (Oxenstierna) Karl Knutsson (Bonde) Jöns Bengtsson (Oxenstierna) & Erik Axelsson (Tott) Kristian I (Oldenburgska ätten) Karl Knutsson (Bonde) Kettil Karlsson (Vasa) Jöns Bengtsson (Oxenstierna) Erik Axelsson (Tott) Karl Knutsson (Bonde) Sten Sture den äldre Hans (Oldenburgska ätten) Sten Sture den äldre Svante Nilsson (Sture) Erik Trolle Sten Sture den yngre Kristian II (Oldenburgska ätten) Gustav Vasa
Vasaätten
(1523–1654)
Pfalziska ätten (Wittelsbach)
(1654–1720)
Hessiska ätten
(1720–1751)
Holstein-Gottorpska ätten (Oldenburg)
(1751–1818)
Bernadotteska ätten
(1818–)
Sveriges monarki
Lista över Sveriges regenter Grafisk tidsaxel Kröningar Valspråk Svenska sagokungar
Auktoritetsdata
SBL: 12456