Kamomill

Kamomill
L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteKamomiller
Matricaria
ArtKamomill
M. recutita
Vetenskapligt namn
§ Matricaria recutita
AuktorL.
Synonymer
Se separat avsnitt
Tavla 12 ur Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora *1 Växtens övre del *2 Blomkorg i längdsnitt, förstoring × 2 Ihålig *3 Kantblomma, förstoring × 4 *4 Mittblomma, förstoring × 6 *5 Blomkorg i längdsnitt av Matricaria inodora, baldersbrå, ej ihålig

Tavla 12 ur Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora
  • 1 Växtens övre del
  • 2 Blomkorg i längdsnitt, förstoring × 2
    Ihålig
  • 3 Kantblomma, förstoring × 4
  • 4 Mittblomma, förstoring × 6
  • 5 Blomkorg i längdsnitt av Matricaria inodora, baldersbrå, ej ihålig

Kamomill, Matricaria recutita L., finns både vild och odlad.

Beskrivning

Kamomill är ettårig, blir cirka 20 cm hög och blommar juni–september.

Alla arterna i släktet Matricaria har blomkorgar som mycket liknar dem i släktet Chrysanthemum. Men arter i släktet Matricaria känns lätt igen på de findelade bladen med nästan trådsmala flikar. Blomfästet är hos Matricaria mera upphöjt, kägelformigt, och dessutom hos Matricaria recutita ihåligt.

Vid slutet av blomningstiden böjer sig de vita strålblommorna nedåt.

Frukten är en endast 1 mm lång, fårad nöt.

Kamomill innehåller i ännu högre grad än de flesta av sina släktingar en eterisk (flyktig) olja, framför allt i blomkorgarna. Oljan ger växten en sötaktig kryddlukt.

Baldersbrå

Kromosomtal 2n = 18.

Förväxlingsart är baldersbrå, Tripleurospermum perforatum (Mérat) Wagenitz

Synonymer

  • Anthemis vulgaris L. ex Steud., 1821
  • Chamaemelum chamomilla (L.) E.H.L.Krause, 1905
  • Chamaemelum vulgare Garsault, 1764
  • Chamaemelum vulgare (L. ex Steud.) Bubani, 1899
  • Chamomilla courrantiana (DC.) C.Koch, 1851
  • Chamomilla meridionalis C.Koch, 1843
  • Chamomilla officinalis C.Koch, 1843
  • Chamomilla patens Gilib., 1782
  • Chamomilla recutita (L.) Rauschert, 1974
  • Chamomilla recutita var. bayeri (Kanitz) J.Dostál, 1984
  • Chamomilla vulgaris (L. ex Steud.) S.F.Gray, 1821
  • Chrysanthemum chamomilla (L.) Bernh., 1800
  • Courrantia chamomilloides Sch.Bip., 1844 nom. illeg.
  • Leucanthemum chamaemelum Lam., 1779
  • Matricaria bayeri Kanitz, 1862
  • Matricaria chamomilla auct.
  • Matricaria chamomilla Blanco, 1837
  • Matricaria chamomilla subsp. bayeri (Kanitz) H.Neumayer
  • Matricaria chamomilla var. coronata J.Gay ex Boiss., 1840
  • Matricaria chamomilla var. coronata Coss. & Germ. nom. illeg.
  • Matricaria chamomilla f. kochiana (Sch.Bip.) Fiori
  • Matricaria chamomilla var. pappulosa Margot & Reut., 1840
  • Matricaria chamomilla var. recutita (L.) Fiori, 1927
  • Matricaria chamomilla var. recutita (L.) Grierson, 1974
  • Matricaria chamomilla var. recutita L.) Grierson, 1974
  • Matricaria chamomilla var. recutita (L.) Fiori, 1927
  • Matricaria chamomilla var. salina Schur
  • Matricaria coronata (J.Gay ex Boiss.) W.D.J.Koch, 1843
  • Matricaria courrantiana DC. [Fiori & Paol., 1903
  • Matricaria deflexa Gilib., 1782
  • Matricaria exigua Tuntas, 1901
  • Matricaria kochiana Sch.Bip., 1844
  • Matricaria kochianum Sch.Bip.
  • Matricaria littoralis Rouy, 1903
  • Matricaria obliqua Dulac, 1867
  • Matricaria patens Gilib. nom. inval.
  • Matricaria pusilla Willd., 1809
  • Matricaria pyrethroides DC., 1838
  • Matricaria recutita L., 1753
  • Matricaria recutita var. coronata (J.Gay ex Boiss.) Fertig, 1978
  • Matricaria recutita var. kochiana (Sch.Bip.) Greuter, 1976
  • Matricaria recutita var. pappulosa (Margot & Reut.) Feinbrun, 1976
  • Matricaria salina Schur, 1853
  • Matricaria salina Nyman, 1879
  • Matricaria suaveolens L., 1755 nom. illeg.
  • Matricaria tenuifolia Salisb., 1796
  • Matricaria tenuifolia Poir., 1814
  • Pyrethrum hispanicum Salzm. ex Boiss., 1840 nom. inval.
  • Pyrethrum hispanicum Willk., 1865

Habitat

Kamomill finns över hela Europa och i västra Asien. I Sverige finns den i stora delar av Götaland och Svealand.

Introducerad i Australien.

Utbredningskartor

Biotop

Trivs i soliga lägen med näringsrik mylla. Indikatorväxt för lerhaltig mark. Kamomill är vanlig på åkrar, trädor, i sand- och grusmarker, vid vägkanter och gator. Den har spritts med vägbyggen och odling upp till nordligaste Skandinavien. När kamomill förekommer i åkermark, betraktas den som ogräs.

Kamomill odlas även på stora fält i Tyskland, Nederländerna, Ungern, Frankrike och Italien.

Etymologi

  • Släktnamnet Matricaria kommer av latin matrix = moder.
  • Artepitetet recutita är senlatin och betyder studsa tillbaka, avskuren, trubbig, flådd. Av latin cutis = hud, skal.
  • Kamomill kan härledas från grekiska khamaimêlon, egentligen = jordäpple, därmed syftande på en äppleliknande doft.[2]

Vad Linné tänkte på, när han myntade det vetenskapliga namnet är oklart. Möjligen tog han fasta på betydelsen livmoder i släktnamnet Matricaria och syftade därmed på den ihåliga blomkorgen.

Enligt signaturläran kan beredningar av den livmoderliknande ihåliga blomkorgen användas för att lindra menstruation- och förlossningsmärtor.

Medicinsk användning

Kamomill anses traditionellt kunna användas mot förkylnings- och matspjälkningbesvär, och som inslag i magsaft- och galldrivande s k teer. Förr användes det även mot feber.

Innehållsämnen [3] [4]

Växtdelarna innehåller 0,3–1,5 % eteriska oljor:

α-bisabolol
  • alpha-bisabolol (Kamillosan),
    (5–70 %), C15H26O, (2S)-6-methyl-2-[(1S)-4-methylcyclohex-3-en-1-yl]hept-5-en-2-ol
  • alpha‐Cubeben, C15H24, 4,10-dimethyl-7-propan-2-yltricyclo[4.4.0.01,5]dec-3-ene
  • alpha‐Muurolen, C15H26O
  • Bisabololoxid, isomer A (5–60 %), isomer B [5–60 %) och isomer C (0–8 %), C15H26O2, 3,7-dimethylocta-3,6-dienyl 3-methylbutanoate
  • Calamenen, C14H18O
  • Chamazulen, C14H16, 7-ethyl-1,4-dimethylazulene
  • trans-β-farnesen, (7–45 %), C15H24, (6E)-7,11-dimethyl-3-methylidenedodeca-1,6,10-triene
  • Enyndidicycloether [Enyndicycloether?], (2–30 %), C13H12O2,
  • Guajanderivater (ca 1 %):
    • Spathulenol, C15H24O, (1aR,4aR,7S,7aR,7bR)-1,1,7-trimethyl-4-methylidene-1a,2,3,4a,5,6,7a,7b-octahydrocyclopropa[h]azulen-7-ol
    • Chamaviolin, C14H14O, 7-ethyl-4-methyl-azulene-1-carbaldehyde, 1, kraftigt violettfärgat.
  • Xanthoxylin, C10H12O4, 2‐Hydroxy‐4,6‐dimethoxyacetophenon
  • γ‐Terpinen, C10H18O
  • λ3‐Karen, C10H16

Kamomill ingick tidigare i den svenska farmakopén, där benämnd Chamomillæ nostratis herba.

Kamomillte hjälper till med matsmältningen, gärna tillsammans med honung och mjölk. Vitaminer och mineraler i mjölken och honungen förstärker verkan av de antioxidanter som finns i kamomillteet. [källa behövs]

En kompress med de kokta, heta blommorna påstås traditionellt läka tandvärk i inflammerade tandrötter. Det kan även användas som gurgelmedel, omslag och i bad.

Kamomill användes tidigare som en medicinalväxt. Blomkorgarna samlades in vid torrt och soligt väder, och torkades till ett upplivande, desinficerande, inflammationshämmande, kramplösande, svettdrivande och värkstillande läkemedel. Denna medicin intogs mest i infusionsform.

Folktro

Kamomill lagd i ett barns vagga ansågs hindra djävulen från att stjäla barnet, eller trollen från att ersätta barnet med en bortbyting, som genom förtrollning liknade ett mänskligt barn.

Bygdemål

Namn Trakt  Referens  Kommentar

Blå kamomill [5] Blå har inte med blommans färg att göra, utan avser färgen hos den av kamomill på visst sätt framställda kamomilloljan

Gålkummin Södermanland [6] Förvrängningar av kamomill
Gårdskummin
Kamillblomster
Komelia
Komill
Kumminblomster
Komenter

Lukttuppor Dalarna Tuppor = toppar, d v s blommor (med väldoft)
Matram
Moderört Härleds från släktnamnet Matricaria efter medeltidslatin matricis = livmoder
Munkskallar
Sötblomster
Sötkulla
Söttuppor Dalarna Tuppor = toppar, d v s blommor (luktar sött)
Söturt Urt = ört
Tyskentopp
Vita kryddor
Vita pigor
Vitkullor [7] Vitkulla har i Medelpad betytt prästkrage 
wiaetighae Även med gammalstavning skrivet hwiaetighae. Eventuellt förvrängning av Wagenitz, en botaniker som beskrivit kamomill.

Bilder

  • Blad
    Blad
  • Blomknopp på väg att slå ut.
    Blomknopp på väg att slå ut.
  • Vid slutet av blomningstiden böjer sig de vita strålbladen nedåt, och de gula diskblommorna finns bara av ett enhetligt slag.
    Vid slutet av blomningstiden böjer sig de vita strålbladen nedåt, och de gula diskblommorna finns bara av ett enhetligt slag.
  • Blomkorgen är ihålig.
    Blomkorgen är ihålig.
  • Till vänster från den nedre gruppen, till höger från den övre gruppen.
    Till vänster från den nedre gruppen, till höger från den övre gruppen.
  • Detaljer av de fertila delarna.
    Detaljer av de fertila delarna.
  • I kronbladet enbart en pistill; ståndare saknas.
    I kronbladet enbart en pistill; ståndare saknas.
  • Kamomillolja.
    Kamomillolja.

Se även

Källor

  1. ^ Utbredningskrata, Norden
  2. ^ ”Shenet: Blå kamomill, Historia”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190621001008/http://www.shenet.se/vaxter/kamomillbla.html. Läst 21 juni 2019. 
  3. ^ Arch Pharm: Weitere Bestandteile des Kamillenöls, 3. Mitt.
  4. ^ Pubchem
  5. ^ ”Shenet: Blå kamomillessens”. Arkiverad från originalet den 13 april 2019. https://web.archive.org/web/20190413043722/http://www.shenet.se/ravaror/eokamomillbla.html. Läst 21 juni 2019. 
  6. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 186, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 272, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [2]

Externa länkar

  • Den Virtuella Floran
  • Sötblomster i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
  • Wikimedia Commons har media som rör Kamomill.
    Bilder & media