1959

1959 – MCMLIX 65 år sedan
År 1956 | 1957 | 1958 1959 1960 | 1961 | 1962
Årtionde 1930-talet  | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1959 MCMLIX
Ab urbe condita	2711
Armeniska kalendern	1408 ԹՎ ՌՆԸ
Assyriska kalendern	6709
Bahaikalendern	115–116
Bengaliska kalendern	1366
Berberkalendern	2909
Brittiskt regeringsår	7 Eliz. 2 – 8 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2503
Burmesiska kalendern	1321
Bysantinska kalendern	7467–7468
Koptiska kalendern	1675–1676
Erianska kalendern	3125
Etiopiska kalendern	1951–1952
Judiska kalendern	5719–5720
Vikram Samvat	2015–2016
Sakakalendern	1881–1882
Kaliyuga	5060–5061
Holocen kalender	11959
Nri-Igbo	959–960
Persiska kalendern	1337–1338
Muslimska kalendern	1378–1379
Nengō (Japan)	Shōwa 34 (昭和34年)
Nordkoreanska kalendern	48
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4292
Minguokalendern	ROC 48 民國48年
Thailändsk kalender	2502
Unixtid

1959 (MCMLIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari
  • Kubas president Fulgencio Batista flyr från landet och lämnar därmed Havanna öppet för Fidel Castro ^[1].
  • EEC börjar fungera, tullarna sänks med 10 % ^[2].
• 2 januari
  • Fidel Castro blir Kubas nye ledare ^[3].
  • Obemannade sovjetiska rymdsonden Luna 1 passerar månen ^[2].

• 3 januari – Alaska blir den 49:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• 8 januari – Charles de Gaulle tillträder vid 68 års ålder officiellt som fransk president för de kommande 7 åren.
• 10 januari – Den svenska statsverkspropositionen innehåller ett ofinansierat budgetunderskott på 2,4 miljarder SEK ^[4].
• 29 januari – Ingemar Johansson och Floyd Patterson undertecknar kontraktet om en titelmatch i USA.
• 30 januari – 95 personer omkommer då danska fartyget MS Hans Hedtoft kolliderar med ett isberg utanför Grönlands kust och sjunker ^[5].
• Januari – Folkpartisten Ture Königson förklarar att han inte tänker rösta mot den svenska regeringens ATP-förslag, om det ställs mot Högerpartiets eller Centerpartiets förslag.

Februari

• 14 februari
  • Fidel Castro tar makten i Kuba ^[2].
  • Musikalen My Fair Lady har Stockholmspremiär på Oscars i närvaro av kung Gustaf VI Adolf.
• 19 februari – Vid en konferens i London med brittiska, grekiska och turkiska deltagare förklaras den konfliktdrabbade ön Cypern som självständig, efter att sedan 1878 ha varit brittisk besittning ^[3].
• 26 februari – 68 personer omkommer då en Lockheed Constellation från Trans World Airlines bryts itu och störtar ^[5].

Mars

• 1 mars – Vasaloppet kommer upp i över 1.000 deltagare för första gången.
• 8 mars – Ett militärt kuppförsök görs i Irak, vilket dock slås ned två dagar senare.
• 9 mars – Barbiedockan presenteras i USA.
• 10 mars – Ett uppror mot det kinesiska styret i Tibet bryter ut i Lhasa ^[2].
• 12 mars – Eurovision Song Contest äger rum i Cannes och direktsänds för första gången i svensk TV. Brita Borg sjunger det svenska bidraget Augustin ^[1], som slutar på en nionde plats. Nederländernas bidrag "Een beetje" med Teddy Scholten vinner tävlingen.
• 15 mars – Sommartid införs i Norge.

• 18 mars – Hawaii blir USA:s 50:e delstat ^[3].
• 20 mars – Dalai Lama flyr ^[2].
• 27 mars – Dalai Lama flyr från Tibet till Indien på grund av den kinesiska invasionen.
• Mars – Den svenska jordbruksfrågan löses genom att man undertecknar det så kallade sexårsavtalet.

April

• 1 april – 3 300 personer omkommer vid våldsamt oväder i Madagaskar ^[6].
• 6 april – USA:s högsta domstol avslår på nytt en nådeansökan från den sedan 1948 dödsdömde författaren Caryl Chessman.
• 8 april – Till följd av den hela tiden ökande biltrafiken beslutar den svenska riksdagen om en stor upprustning av det svenska vägnätet ^[4].
• 12 april – Hötorgscity i Stockholm invigs ^[4].
• 14 april – Mau-Mau-rörelsens ledare Jomo Kenyatta friges efter sex år i fängelse ^[1].
• 30 april – Trädgårds- och landskapsarkitekturutställningen BUGA 1959 i Dortmund invigs med bl.a. utsiktstornet Floriantornet (med världens första roterande restaurang).

Maj

• 14 maj – Sveriges riksdag godkänner den svenska regeringens proposition om ATP med röstsiffrorna 115-114. Folkpartisten Ture Königson lägger ner sin röst ^[3]. Slutdebatten har pågått i två dagar.
• 22 maj – Författaren och litteraturkritikern Sven Stolpes doktorsavhandling "Från stoicism till mystik" om drottning Kristina väcker stor uppståndelse, där han beskriver hennes konventerande ^[7].
• 31 maj – Joakim Bonnier blir i Nederländerna förste svensk att vinna en VM-deltävling i Formel 1 ^[1].
• 28 maj – Två dresserade apor överlever en 15 minuter lång rymdfärd med en amerikansk Jupiterraket ^[3].
• Maj
  • Den svenske finansministern Gunnar Sträng framhåller att svenska staten behöver ytterligare en miljard i inkomst.
  • Folkpartiet accepterar ATP-beslutet, medan varken Högerpartiet eller Centerpartiet gör det.

Juni

• 3 juni – Singapore blir självstyrande ^[2].
• 11 juni – Sveriges regering ger tillstånd till inrättande av ett musikgymnasium i Adolf Fredriks skola ^[4].
• 18 juni – 129 personer omkommer då en Douglas C-124 Globemaster II från USA:s flygvapen störtar nära Tokyo, Japan ^[5].
• 23 juni – Den sedan 1950 fängslade atomspionen Klaus Fuchs friges och beger sig genast från London till Östberlin.
• 26 juni – Ingemar Johansson, Sverige blir världsmästare i tungviktsboxning genom att knocka Floyd Patterson, USA i tredje ronden på Yankee Stadium i New York ^[3].
• 29 juni – Den algeriske rebelledaren Ben Bella och 1 400 andra algeriska fångar hungerstrejkar i franskt fängelse för att få bättre villkor.

Juli

• 1 juli – Olle Möller anhålls för mord på Fjugestafrun Ruth Lind. Han häktas den 10 juli.
• 13 juli – Frankrikes president Charles de Gaulle beviljar amnesti för 5 000 algeriska fångar.
• 14 juli – 10 obeväpnade civila dödas i en massaker utförd av grupper med kurdiska och kommunistiska milismän under Mustafa Barzanis ledarskap.^[8]
• 19 juli – Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov inställer ett officiellt besök i Sverige, sedan inbjudan till honom har kritiserats kraftigt av framförallt Högerns Jarl Hjalmarson.
• 21 juli – Frihandelsområdet EFTA bildas vid en ministerkonferens i Saltsjöbaden av Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike ^[3]. Dessa stater är inte med i EEC ^[4].
• 22 juli
  • Den amerikanske vicepresidenten Richard Nixon besöker Sovjetunionen.
  • Fransmännen inleder sin hittills största offensiv mot de algeriska rebellstyrkorna.
• 31 juli – Den baskiska separatistorganisationen ETA bildas.

Augusti

• 2 augusti
  • Amerikanske vicepresidenten Nixon anländer till Warszawa i Polen och får ett ovationsartat mottagande.
  • Kommunistinspirerade oroligheter utbryter i det indokinesiska kungadömet Laos.
• 8 augusti
  • Över 2 000 personer omkommer vid översvämningar i Taiwan ^[6].
  • Omkring 300 raggare i stora amerikanska bilar ställer till bråk vid motortävlingen Kanonloppet i Karlskoga ^[4]. Polis måste kallas in, sedan 1958 har fenomenet med skinnknuttar som byter ut sina motorcyklar mot amerikanska bilar blivit allt vanligare i Sverige.
• 17 augusti – Sveriges första "riksdag" för skolelever anordnas av elevorganisationen SECO (Sveriges Elevers Centralorganisation) ^[3].
• 20 augusti – Bärgningen av regalskeppet Vasa, som sjönk den 10 augusti 1628, påbörjas.
• 21 augusti – Hawaii blir den 50:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
• 26 augusti
  • Över 5 000 personer omkommer vid en tyfon över Nagoya ^[6].
  • USA:s president Dwight D. Eisenhower anländer till Bonn där stora folkmassor ger honom ett hjärtligt mottagande.
• 28 augusti – Kinesiska truppstyrkor tränger in över den indiska gränsen.

September

• 4 september – Laos begär militär hjälp hos FN för att stoppa det kommunistiska anfallet.
• 10 september – Den svenska regeringen vägrar godta högerledaren Jarl Hjalmarson som delegat till FN:s generalförsamling på grund av hans utrikespolitiska uttalanden ^[4].
• 14 september – Den sovjetiska rymdsonden Luna 2 kraschlandar som första sond på månytan.
• 15 september
  • Nikita Chrusjtjov inleder ett 12 dagar långt besök i USA. Först möts han med kallsinne, men sedan blir stämningen mer vänskaplig.
  • I Houston i delstaten Texas i USA dödas sex människor då en man utlöser en bomb vid skolan "Edgar Allan Poe Elementary School". Mannen själv är en av de omkomna.
• 25 september – Sveriges andra atomreaktor startas vid AB Atomenergis forskningsstation i Studsvik ^[4].
• 26 september – Svea hovrätt meddelar att Olle Möller skall stanna i häktet.
• 27 september – Över 5 000 personer omkommer vid en tyfon över Honshu ^[6].
• 29 september – Karlstadspyromanen grips och erkänner 22 bränder.

Oktober

• 1 oktober – Hörbymasten blir Europas högsta byggnadsverk med 324 meter.
• 3 oktober – Radioprogrammet "Över alla gränser" sänds av SR och NRK från Fredsriket Morokulien, med programledarna Lennart Hyland och Randi Kolstad.
• 4 oktober – Den sovjetiska rymdsonden Lunik 3, som skall runda månen och sända fotografier från dess baksida, skickas upp ^[2].
• 6 oktober – Sovjetiska rymdsonden Luna 3 tar de första bilderna av månens baksida ^[2].
• 10 oktober – Kaliforniens guvernör Edmund Brown beslutar att ta upp den dödsdömde Caryl Chessmans fall. Han avslår Chessmans nådeansökan den 19 oktober.
• 15 oktober – Olle Möller åtalas för mordet på fru Ruth Lind.
• 16 oktober – Vilhelm Mobergs roman Sista brevet till Sverige, som handlar om migrationen från Sverige till Nordamerika, utkommer och är sista delen i hans romanserie om migrationen ^[3].
• 18 oktober – Sovjetiska rymdsonden Luna 3 lyckas ta bilder på månens baksida ^[3].
• 21 oktober – Högsta domstolen i Washington ger Chessman ytterligare en tids uppskov.
• 28 oktober – Rättegången mot Olle Möller inleds i tingshuset i Hallsberg.

November

• 10 november – Mau-Mau-upproret i Kenya slås ner av Storbritannien ^[3].
• 13 november – Olle Hellboms film Raggare har premiär ^[1].
• 15 november – Premiär för spelformen V5.^[9][10]
• 16 november – Musikalen Sound of Music har urpremiär på Broadway i New York.
• 17 november – FN:s generalförsamling fördömer i en resolution Sydafrikas raspolitik.

December

• 1 december
  • Den svenska riksdagen beslutar att införa en omsättningsskatt (Moms) på 4 %, sedan regeringen hotat att avgå, om förslaget inte antas.
  • Antarktis-fördraget, som innebär att kontinenten avsätts som område för vetenskaplig forskning och förbjuder militär aktivitet, undertecknas av 12 stater, däribland USA och Sovjetunionen.
• 4 december – Malpausetdammen intill staden Fréjus på franska rivieran brister och en 15 meter hög våg av vatten och slam dränker staden. Katastrofen kostar över 400 människoliv ^[1].
• 14 december
  • Ärkebiskop Makarios väljs till Cyperns förste president ^[3].
  • Den första banan och några byggnader på Stockholms nya flygplats Arlanda invigs.
  • SAP är splittrade i frågan om svensk atombomb och föreslår att man tills vidare bedriver skyddsforskning om svensk atombomb för att kunna fatta beslut senare ^[4]. En socialdemokratisk kommitté har utrett frågan under ett år då man lägger fram rapporten ^[7].
• 21 december – Shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi, gifter sig med den 21-åriga kaptensdottern Farah Diba.
• 25 december – Ett antisemitiskt nidingsdåd utförs i Köln, där den nyinvigda synagogan bemålas med hakkors och smädestext. Detta blir startskottet för en våg av antisemitiskt klotter och hakkors världen över, vilken även når Sverige.
• 26 december – Den amerikanska western-TV-serien Bröderna Cartwright ("Bonanza") har bejublad premiär i Sveriges Radio-TV och blir en långkörare ^[3].
• 31 december – Herbert Tingsten avgår som chefredaktör för Dagens Nyheter.

Okänt datum

• USA skickar marinsoldater till Kuba för att undsätta amerikaner under revolutionen i Kuba ^[11].
• Jarl Hjalmarson kräver KU-anmärkning mot finansminister Gunnar Sträng, eftersom den svenska budgeten är underfinansierad. I Högerns budgetförslag (skuggbudget) vill man spara bort underlaget genom att avskaffa barnbidraget och minska skolmåltider och läromedel samt statsbidrag till kommuner.
• Den svenska besparingsutredningen avger sitt betänkande, som är mycket likt Högerns. Både stats- och finansministern uttalar sig mot förslaget.
• Högerpartiet påbörjar överläggningar om sammanslagningar med de andra borgerliga partierna.
• Man börjar planera att utvidga SAS även till Finland, vilket dock misslyckas.
• Det svenska Studiefrämjandet (SFR) startas genom ombildning av Jordbrukare-Ungdomens Förbund (JUF) studieverksamhet.
• Sveriges första tankfartyg för vinimport, Vinia, sjösätts.
• Kortedala torg i Göteborg invigs ^[12].
• Rudolf "Putte" Kock börjar tippa i Sveriges Radio-TV ^[9].
• Skörden blev rekorddålig, cirka hälften mot ett normalår, på grund av den varma och torra sommaren. Kallades "Getingåret".

Födda

• 1 januari
  • Abdul Ahad Mohmand, afghansk kosmonaut.
  • Azali Assoumani, Komorernas president.
• 5 januari – Clancy Brown, amerikansk skådespelare.
• 6 januari – Johan H:son Kjellgren, svensk skådespelare.
• 8 januari – Paul Hester, australisk musiker, trummis i Crowded House 1984–1994.
• 9 januari – Göran Hallberg, svensk filmfotograf.
• 10 januari
  • Jeff Kaake, amerikansk skådespelare.
  • Chris Van Hollen, amerikansk demokratisk politiker.
• 12 januari
  • Per Gessle, svensk musiker och låtskrivare.
  • Ralf Moeller, tysk skådespelare.
• 16 januari – Sade Adu, brittisk sångerska.
• 20 januari – Joel Rifkin, amerikansk seriemördare.
• 22 januari – Linda Blair, amerikansk skådespelare.
• 23 januari – Robert Funaro, amerikansk skådespelare.
• 24 januari – Nastassja Kinski, tysk skådespelare.
• 26 januari
  • Adnan Dirjal, irakisk fotbollsspelare och -tränare.
  • Jan Mybrand, svensk skådespelare.
• 27 januari – Göran Hägglund, svensk politiker, partiledare för Kristdemokraterna från 2004.
• 3 februari – Rob Wittman, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–.
• 9 februari – David B., egentligen David Beauchard, fransk serietecknare och författare.
• 12 februari
  • Susanne Alfvengren, svensk (gotländsk) sångerska.
  • Sigrid Thornton, australiensisk skådespelare.
• 13 februari – Peter Apelgren, svensk komiker.
• 14 februari – Renée Fleming, amerikansk operasångerska, sopran.
• 15 februari – Joseph R. Gannascoli, amerikansk skådespelare.
• 16 februari – John McEnroe, amerikansk tennisspelare.
• 17 februari – Charlotta Denward, svensk filmkonsulent och producent.
• 21 februari – Stisse Åberg, svensk sportjournalist.
• 22 februari – Kyle MacLachlan, amerikansk skådespelare och regissör.
• 2 mars – Chris Carney, amerikansk demokratisk politiker.
• 5 mars – Vazken Sarksian, armenisk politiker.
• 8 mars – Aidan Quinn, amerikansk skådespelare.
• 11 mars – Dejan Stojanović, serbisk-amerikansk poet, författare, essäist, filosof, affärsman, och journalist.
• 15 mars – Renny Harlin, finländsk-amerikansk filmregissör och filmproducent.
• 16 mars – Jens Stoltenberg, norsk politiker, statsminister 2000–2001 och 2005–2013, Natos generalsekreterare 2014–.
• 18 mars
  • Luc Besson, fransk filmregissör.
  • Irene Cara, amerikansk discosångerska och skådespelare.
• 20 mars – Jacques Penot, fransk skådespelare.
• 21 mars – Nobuo Uematsu, japansk kompositör av TV-spelsmusik.
• 22 mars – Matthew Modine, amerikansk skådespelare.
• 23 mars – Catherine Keener, amerikansk skådespelare.
• 25 mars – Micke Dubois, svensk komiker.
• 29 mars – Perry Farrell, amerikansk sångare.
• 31 mars – Dennis Cardoza, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003–2012.
• 2 april
  • Nisse Hellberg, svensk låtskrivare och rockartist, grundade Wilmer X.
  • Juha Kankkunen, finländsk rallyförare
• 3 april – David Hyde Pierce, amerikansk skådespelare.
• 10 april – Brian Setzer, amerikansk sångare och gitarrist, frontfigur i Stray Cats.
• 12 april – Anna-Lena Brundin, svensk författare, komiker och sångerska.
• 17 april
  • Sean Bean, brittisk skådespelare.
  • Hans Crispin, svensk inspelningsledare, författare, producent, skådespelare och programledare på TV4.
• 18 april – Susan Faludi, amerikansk feministisk författare.
• 21 april
  • Jens Orback, svensk socialdemokratisk politiker, konsultativt statsråd från 2004.
  • Robert Smith, brittisk musiker, sångare i The Cure.
• 27 april – Marina Levtova, rysk skådespelare.
• 30 april – Stephen Harper, kanadensisk politiker, premiärminister 2006–2015.
• 3 maj – Sushri Umashri Bharti, indisk politiker.
• 4 maj
  • Inger Nilsson, svensk skådespelare, förkroppsligade Pippi Långstrump.
  • Randy Travis, amerikansk countryartist.
• 7 maj – Johan Schildt, svensk skådespelare.
• 12 maj
  • Åsa Bjerkerot, svensk skådespelare.
  • Ving Rhames, amerikansk skådespelare.
• 14 maj – Patrick Bruel, fransk musiker och skådespelare samt professionell pokerspelare.
• 15 maj – Andrew Eldritch, brittisk vokalist i bandet The Sisters of Mercy.
• 16 maj – Mare Winningham, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 20 maj – Israel "Braddah Iz" Kamakawiwo'ole, hawaiiansk ukulelespelare och sångare.
• 21 maj
  • Nick Cassavetes, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  • Kent Edlund, svensk bandyspelare.
• 22 maj – Steven Patrick Morrissey, brittisk popsångare.
• 23 maj – Daniel Alfredson, svensk filmregissör.
• 24 maj – Pelle Lindberg, svensk ishockeyspelare.
• 26 maj – Michael Lundholm, svensk nationalekonom och moderat politiker.
• 29 maj
  • Rupert Everett, brittisk skådespelare.
  • Johan Sterte, svensk professor, rektor vid Växjö universitet 2003-.
• 30 maj
  • Elyssa Davalos, amerikansk skådespelare.
  • Frank Vanhecke, belgisk politiker, ledare för Vlaams Blok.
• 4 juni – Nad Sylvan, svensk/amerikansk rocksångare.
• 6 juni – Marie Richardson, svensk skådespelare.
• 7 juni
  • Tatiana Drubitj, rysk skådespelare.
  • Mike Pence, amerikansk republikansk politiker.
• 9 juni – Maria Persson, svensk barnskådespelare.
• 11 juni
  • Mike Arcuri, amerikansk demokratisk politiker.
  • Hugh Laurie, brittisk skådespelare.
• 12 juni – Jenilee Harrison, amerikansk skådespelare.
• 14 juni – Håkan Södergren, svensk ishockeyspelare och sportkommentator i TV.
• 20 juni – Van Hilleary, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2003.
• 21 juni – John Baron, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 22 juni – Ed Viesturs, amerikansk bergsbestigare
• 23 juni – Duane Whitaker, amerikansk skådespelare.
• 27 juni
  • Janusz Kaminski, polsk-amerikansk filmfotograf.
  • Jeff Miller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2017.
• 30 juni – Vincent D'Onofrio, amerikansk skådespelare.
• 3 juli – Andreas Wisniewski, tysk skådespelare.
• 7 juli
  • Billy Campbell, amerikansk skådespelare.
  • Alessandro Nannini, italiensk racerförare.
• 8 juli – Pauline Quirke, brittisk skådespelare.
• 9 juli – Scott Garrett, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2017.
• 10 juli – Sandy West, amerikansk musiker, trummis i Runaways.
• 11 juli – Suzanne Vega, amerikansk sångerska.
• 12 juli – Charlie Murphy, amerikansk skådespelare och författare.
• 26 juli – Kevin Spacey, amerikansk skådespelare.
• 1 augusti – Joe Elliott, sångare i Def Leppard.
• 3 augusti – John C. McGinley, amerikansk skådespelare.
• 5 augusti – Pat Smear, amerikansk musiker, gitarrist.
• 7 augusti – Koenraad Elst, belgisk indolog.
• 10 augusti – Rosanna Arquette, amerikansk skådespelare.
• 12 augusti – Annika Listén, svensk dansare.
• 13 augusti – Danny Bonaduce, amerikansk skådespelare.
• 14 augusti
  • Marcia Gay Harden, amerikansk skådespelare.
  • Magic Johnson, amerikansk basketbollspelare.
• 16 augusti – Gunilla Röör, svensk skådespelare.
• 17 augusti – David Koresh, amerikansk sektledare 1986–1993 (Davidianerna).
• 23 augusti
  • John Adler, amerikansk demokratisk politiker.
  • Görel Crona, svensk skådespelare.
• 27 augusti – Gerhard Berger, österrikisk racerförare.
• 28 augusti
  • John Allen Nelson, amerikansk skådespelare.
  • Brian Thompson, amerikansk skådespelare.
• 2 september – Guy Laliberté, kanadensisk cirkusdirektör, grundare av Cirque du Soleil
• 3 september – Cocoa Tea, jamaicansk reggaeartist.
• 4 september – Armin Kogler, österrikisk backhoppare.
• 9 september – Eric Serra, fransk tonsättare.
• 12 september
  • Ben Chandler, amerikansk demokratisk politiker.
  • Sigmar Gabriel, tysk socialdemokratisk politiker, partiledare för SPD.
• 14 september – Morten Harket, norsk popmusiker i gruppen A-ha.
• 15 september – Mark Kirk, amerikansk republikansk politiker.
• 16 september
  • Vicki Blue, amerikansk musiker, gitarrist i Runaways.
  • Eric Massa, amerikansk politiker.
• 22 september – Michael I, amerikansk motpåve.
• 23 september – Jason Alexander, amerikansk skådespelare.
• 25 september – Mina Azarian, svensk skådespelare.
• 3 oktober – Fred Couples, amerikansk golfspelare.
• 4 oktober – Sandy Marton, kroatisk sångare och låtskrivare.
• 6 oktober
  • Peter Eriksson, svensk ryttare.
  • Brian Higgins, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 oktober
  • Dylan Baker, amerikansk skådespelare.
  • Nikos Dendias, grekisk politiker.
• 9 oktober – Al Jourgensen, ledare för industribandet Ministry.
• 10 oktober – Bradley Whitford, amerikansk skådespelare.
• 11 oktober – Bob Inglis, amerikansk republikansk politiker.
• 13 oktober – Marie Osmond, amerikansk sångerska.
• 15 oktober
  • Sarah, hertiginna av York (Sarah Ferguson, Fergie) prins Andrews fru 1986–1998.
  • Ove Sellberg, svensk golfspelare.
  • Todd Solondz, amerikansk regissör.
• 16 oktober
  • Kevin Brennan, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • John Whittingdale, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 23 oktober
  • "Weird Al" Yankovic, amerikansk musiker, satiriker och tv-producent.
  • Ikang Fawzi, indonesisk skådespelare.
• 25 oktober – Mikael Odhag, svensk skådespelare.
• 26 oktober – Evo Morales, boliviansk politiker, president 2005-.
• 29 oktober – Mike Gartner, kanadensisk ishockeyspelare.
• 30 oktober – Glenn Hysén, svensk fotbollsspelare.
• 31 oktober
  • Mats Näslund, svensk ishockeyspelare.
  • Neal Stephenson, amerikansk science fiction-författare.
  • Michael DeLorenzo, amerikansk skådespelare.
• 1 november – Majed Abdullah, saudisk fotbollsspelare.
• 3 november – Timothy Patrick Murphy, amerikansk skådespelare.
• 5 november – Bryan Adams, kanadensisk rocksångare, gitarrist och låtskrivare.
• 6 november – David Davis, amerikansk republikansk politiker.
• 10 november – Mackenzie Phillips, amerikansk skådespelare.
• 13 november
  • Lene Hau, dansk fysiker.
  • Hari Kostov, makedonsk politiker.
  • Caroline Goodall, brittisk skådespelare.
• 16 november – Corey Pavin, amerikansk golfspelare.
• 17 november – William R. Moses, amerikansk skådespelare.
• 18 november – Karla Faye Tucker, amerikanska avrättad i Texas den 3 februari 1998.
• 19 november – Jo Bonner, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2013.
• 20 november
  • Jackie Fox, amerikansk musiker, gitarrist i Runaways.
  • Jim McGovern, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–.
• 22 november – Michalis Koutsogiannakis, grekiskfödd svensk skådespelare.
• 23 november – Dominique Dunne, amerikansk skådespelare.
• 24 november – Anil Kapoor, indisk skådespelare.
• 25 november – Charles Kennedy, brittisk politiker och parlamentsledamot, partiledare för Liberal Democrats 1999-.
• 29 november – Richard Ewen Borcherds, brittisk matematiker.
• 30 november – Cherie Currie, amerikansk sångerska, medlem i Runaways.
• 6 december – Satoru Iwata, japansk spelprogrammerare och företagsledare, VD för Nintendo 2002–2015.
• 8 december – Paul Rutherford, brittisk sångare, låtskrivare, musiker och dansare, medlem i gruppen Frankie Goes To Hollywood.
• 11 december – Phil Woolas, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 16 december – Malte Forssell, svensk filmproducent och inspelningsledare.
• 25 december – Michael P. Anderson, amerikansk astronaut.
• 27 december – Alice Åström, svensk politiker (vänsterpartist), riksdagsledamot från 1994.
• 28 december – Katarina Ewerlöf, svensk skådespelare.
• 29 december – Patricia Clarkson, amerikansk skådespelare.
• 31 december – Val Kilmer, amerikansk skådespelare.

Avlidna

• 5 januari – Davis Elkins, 82, amerikansk republikansk politiker, bankman och industriman, senator 1911 och 1919–1925.
• 21 januari – Cecil B. DeMille, 77, amerikansk filmregissör och producent.
• 23 januari – Allan Bohlin, 51, svensk skådespelare.
• 2 februari – Tulli Sjöblom, 36, svensk skådespelare.
• 3 februari
  • The Big Bopper, eg. Jiles Perry Richardson, Jr., 28, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
  • Buddy Holly, 22, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
  • Ritchie Valens, 17, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
• 20 februari – Otto Bartning, 75, tysk arkitekt.
• 28 februari – Maxwell Anderson, 70, amerikansk dramatiker och författare.
• 3 mars – Lou Costello, 52, amerikansk skådespelare och komiker.
• 6 mars – Sven Miliander, 64, svensk skådespelare.
• 8 mars – Olle Hjortzberg, 86, svensk konstnär.
• 11 mars – Otis F. Glenn, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933.
• 15 mars – Lester Young, 49, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.
• 26 mars – Raymond Chandler, 70, amerikansk författare.
• 29 mars – Sara Wennerberg-Reuter, 84, svensk kompositör.
• 2 april – Benjamin Christensen, 79, dansk filmregissör.
• 9 april – Frank Lloyd Wright, 91, amerikansk arkitekt.
• 12 april – Sven Lönborg, 88, svensk filosof och pedagog.
• 17 april – Dagmar Hansen, 87, dansk varietéartist.
• 27 april – Yngve Brilioth, 67, svensk ärkebiskop 1950–1958.
• 13 maj – Sten Lindgren, 55, svensk skådespelare.
• 14 maj – Sidney Bechet, 62, amerikansk jazzmusiker, sopransax.
• 20 maj – Cyrillus Johansson, 74, svensk arkitekt.
• 24 maj
  • Emmy Albiin, 85, svensk skådespelare.
  • John Foster Dulles, 71, amerikansk politiker, utrikesminister 1953-1959.
• 12 juni – Jerzy Świrski, 77, polsk militär.
• 16 juni – George Reeves, 45, amerikansk skådespelare.
• 18 juni – Ethel Barrymore, 79, amerikansk skådespelare.
• 22 juni – Karl Jäger, 70, tysk SS-officer; SS-Standartenführer.
• 23 juni
  • Cesare Maria De Vecchi, 74, italiensk militär och politiker.
  • Boris Vian, 39, fransk ingenjör, författare och jazztrumpetare.
• 6 juli – George Grosz, 65, tysk konstnär.
• 10 juli – Marcel Van, 31, vietnamesisk redemptorist.
• 14 juli – Grock (eg. Adriano Wettach), 79, schweizisk clown.
• 15 juli – Ernest Bloch, 78, schweizisk-amerikansk tonsättare.
• 17 juli – Billie Holiday, 44, amerikansk jazzsångerska.
• 6 augusti – Preston Sturges, 60, amerikansk manusförfattare och filmregissör.
• 8 augusti – Harry Roeck-Hansen, 68, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 11 augusti – John Bergvall, 66, svensk politiker.
• 20 augusti – William Halsey, 76, amerikansk amiral.
• 28 augusti – Bohuslav Martinů, 68, tjeckoslovakisk kompositör.
• 6 september – Kay Kendall, 33, brittisk skådespelare.
• 22 september – William Edmund Ironside, 79, brittisk fältmarskalk.
• 24 september – James Allred, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Texas 1935–1939.
• 28 september
  • Alvar Kraft, 58, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
  • Rudolf Caracciola, 58, tysk racerförare.
• 1 oktober – Enrico De Nicola, 81, italienska republikens första president.
• 4 oktober – A. Filip Liljeholm, 75, svensk språkforskare, lärare och medeltidshistoriker.
• 7 oktober – Mario Lanza, 38, amerikansk-italiensk operasångare.
• 14 oktober – Errol Flynn, 50, australisk-amerikansk skådespelare.
• 16 oktober – George C. Marshall, 78, amerikansk militär och politiker, utrikesminister 1947–1949, mottagare av Nobels fredspris.
• 26 oktober – Ludwig Heilmann, 56, tysk militär.
• 28 oktober – Camilo Cienfuegos, 27, kubansk revolutionär.
• 30 oktober – Hill McAlister, 84, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1933–1937.
• 17 november – Heitor Villa-Lobos, 72, brasiliansk tonsättare.
• 18 november – Douglas Håge, 61, svensk skådespelare.
• 22 november
  • Molla Mallory, 75, norsk tennisspelare.
  • Erik Palmstierna, 82, svensk utrikesminister 1920.
• 3 december – Hubert S. Ellis, 72, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1943–1949.
• 13 december – Ingrid Vang Nyman, 43, dansk illustratör (självmord).
• 21 december – Svasse Bergqvist, 72, svensk revyförfattare.
• 28 december – Ante Pavelić, 70, kroatisk politiker, grundare av den ultranationalistiska och fascistiska Ustaša-rörelsen.

Nobelpris ^[13]

• Fysik
  • Emilio Segré, USA
  • Owen Chamberlain, USA
• Kemi – Jaroslav Heyrovsky, Tjeckoslovakien
• Medicin
  • Severo Ochoa, USA
  • Arthur Kornberg, USA
• Litteratur – Salvatore Quasimodo, Italien
• Fred – Philip Noel-Baker, Storbritannien

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1959.
  Bilder & media