Delbarhet

Delbarheten av 60.

Ett heltal a {\textstyle a} är delbart med ett annat heltal b {\textstyle b} om det finns ett heltal k {\textstyle k} så att a = b k {\textstyle a=b\cdot k} . Man säger också att " b {\textstyle b} är en delare (eller divisor) i a {\textstyle a} " eller att " b {\textstyle b} delar a {\textstyle a} ". I dagligt tal säger man att a {\textstyle a} är jämnt delbart med b {\textstyle b} .

Att b {\textstyle b} delar a {\textstyle a} skrivs ofta b | a {\textstyle b|a} .[1]

Skillnad mellan delbarhet och division

Delbarhet är en matematisk relation och bör inte sammanblandas med operationen "delat med", division. Utsagan

3 | 6 {\displaystyle 3|6}

är en sann utsaga, därför att det finns minst ett heltal, nämligen talet 2, som multiplicerat med 3 ger produkten 6. Uttrycket

6 3 {\displaystyle {\frac {6}{3}}}

har värdet 2, därför att 2 är det enda tal som multiplicerat med 3 ger produkten 6. Likaså är utsagan

0 | 0 {\displaystyle 0|0}

en sann utsaga, därför att det finns minst ett heltal (exempelvis talet 2867) som multiplicerat med 0 ger produkten 0. Däremot har uttrycket

0 0 {\displaystyle {\frac {0}{0}}}

inte något definierat värde. Division med noll som nämnare är inte definierat; men delbarhet med 0 som delare är helt accepterat.

Exempel

  • 5 | 15 {\textstyle 5|15} , eftersom 15 = 3 5 {\textstyle 15=3\cdot 5}
  • ( 5 ) | 15 {\textstyle (-5)|15} , eftersom 15 = ( 3 ) ( 5 ) {\textstyle 15=(-3)\cdot (-5)}
  • b | 0 {\textstyle b|0} för alla b {\textstyle b} , eftersom 0 = b 0 {\textstyle 0=b\cdot 0}
  • a | a {\textstyle a|a} för alla a {\textstyle a} , eftersom a = a 1 {\textstyle a=a\cdot 1}

Egenskaper

Enkla satser om delbarhet (gäller för alla heltal a {\textstyle a} , b {\textstyle b} , c {\textstyle c} ):

  • Om a | b {\textstyle a|b} , så a | b c {\textstyle a|bc} [2]
  • Om c | a {\textstyle c|a} och c | b {\textstyle c|b} , så c | ( a x + b y ) {\textstyle c|(ax+by)} för alla heltal x och y [2]
  • Om a | b {\textstyle a|b} och b | c {\textstyle b|c} , så a | c {\textstyle a|c} [2]

Om a {\textstyle a} och b {\textstyle b} är positiva heltal och a | b {\displaystyle a|b} , så är värdet av uttrycket b a {\displaystyle {b \over a}} ett positivt heltal, och b a | b {\displaystyle {b \over a}|b} .

Detta medför att b {\textstyle b} har ett udda antal positiva delare om och endast om b a = a {\displaystyle {b \over a}=a} för något positivt heltal a {\textstyle a} , alltså om och endast om b {\textstyle b} är en heltalskvadrat.

Om a {\textstyle a} är ett heltal större än 1 och vars enda delare är ± 1 {\textstyle \pm 1} och ± a {\textstyle \pm a} sägs a {\textstyle a} vara ett primtal.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Thompson, Jan; Thomas Martinsson (1991). Wahlström & Widstrands matematiklexikon. Wahlström & Widstrand. sid. 74. ISBN 91-46-16515-0 
  2. ^ [a b c] Lindahl, Lars-Åke. ”Elementär talteori”. http://www2.math.uu.se/~lal/kompendier/Talteori_svenska.pdf. Läst 20 april 2021. 

Externa länkar

  • Tabell över delare på Wikibooks.
    Böcker
v  r
Delbarhetsbaserade heltalsmängder
Översikt
Primtalsfaktorisering · Delbarhet · Unitär delare · Sigmafunktionen · Primtalsfaktor · Aritmetikens fundamentalsats · Aritmetiskt tal
Delbarheten av 60
Faktoriserade former
Primtal · Sammansatt · Semiprimtal · Rektangel · Sfeniskt · Kvadratfritt · Potensrikt · Perfekt potens · Akilles · Slätt · Regelbundet · Grovt · Extraordinärt
Begränsade delarsummor
Med många delare
Alikvotföljdsrelaterade
Oberörbart · Vänskapligt · Sociabelt · Kvasivänskapligt
Andra mängder
Defekt · Vänligt · Solitärt · Sublimt · Harmoniskt delartal · Frugalt · Ekvidigitalt · Extravagant
Lista över tal