Ekodesign
Ekodesign är ett begrepp för olika former av design av produkter där man vill energieffektivisera och hålla en klass som följer hög miljöprestanda. Ekodesign syftar att bidra till en hållbar utveckling. Ekodesign som begrepp kommer från det nästan historiska ekodesigndirektivet från EU som är svensk lag genom Lag (2008:1112) om ekodesign[1]. Ekodesigndirektivet[2]är ett ramdirektiv från EU. Ekodesign innebär att man integrerar ett livscykelkostnadsperspektiv från utveckling, tillverkning till brukande av produkten och slutanvändning. Lagstiftningen om ekodesign som reviderades 2009[3] är ganska klar på området även om det krånglas till lite av att 14 olika myndigheter ska få ihop direktiv med lagar och föreskrifter samt mänskliga rättigheter. Målet med ekodesign som blivit det vedertagna begreppet är att nå EU:s 2020-mål med minskning av den totala energiförbrukningen med 20 procent.[4] Under 2021 uppdaterades direktivet för ett antal produktgrupper för att höja kraven på reparerbarhet.[5][6]
Kungliga Tekniska högskolan har gjort en djupgående analys där man kan se ekodesign från en akademisk synvinkel med livscykelanalys och konsekvenserna av föroreningar med mera.[7]
Se även
- Solkyla
- Markvärme
Referenser
Noter
- ^ ”Riksdagen (SFS-samling)”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2008112-om-ekodesign_sfs-2008-112. Läst Den 17 maj 2017.
- ^ ”CELEX - eur-lex-europa.ue/legal”. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32009L0125. Läst Den 17 maj 2017.
- ^ ”Energimyndigheten om ekodesign”. Arkiverad från originalet den 30 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170530123533/http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/lag-och-ratt/ekodesign1/. Läst Den 17 maj 2017.
- ^ ”Ekodesign för en hållbar utveckling - Eco by Sweden”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170703155330/https://ecobysweden.se/. Läst 19 maj 2017.
- ^ ”KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2021/341”. Europeiska unionens officiella tidning. 23 februari 2021. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32021R0341&from=EN#d1e1117-108-1. Läst 23 maj 2021.
- ^ ”Krångligt och dyrt att reparera - Vetenskapsradion Klotet”. Vetenskapsradion Klotet. Sveriges Radio. 19 maj 2021. https://sverigesradio.se/avsnitt/1728424. Läst 23 maj 2021.
- ^ ”Ekodesign 10GR - Ekodesigns 10 gyllene regler”. Arkiverad från originalet den 18 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180618230519/http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:768571/FULLTEXT01.pdf. Läst 19 maj 2017.
Övriga källor
- ”Vad är ekodesign?”. Svenskt Näringsliv. 7 april 2009. Arkiverad från originalet den 11 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110211004123/http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljo_energi_klimat/vad-ar-ekodesign_75326.html. Läst 1 februari 2011.
- ”Ekodesign”. Energimyndigheten. Arkiverad från originalet den 10 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110210004753/http://www.energimyndigheten.se/ekodesign. Läst 1 februari 2011.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
