Klimatpolitik

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Klimatpolitik är lagstiftning, budgetarbete och andra politiskt beslutade åtgärder, dels för begränsning av klimatförändringar, dels för anpassning av samhällen till vetenskapligt beräknade följder av den globala uppvärmningen.^[1] Klimatpolitiken utgår till stor del från att mänsklighetens utsläpp av växthusgaser är en betydande orsak till dagens klimatförändringar och den allmänt förhöjda temperaturen i atmosfären, den så kallade växthuseffekten.

I den internationella klimatpolitiken läggs stor vikt vid långsiktiga utfästelser i form av utsläpps- och klimatlöften eller mål, uttryckta genom förhandlingar om avtal och konventioner mellan stater för att minska utsläppen av framförallt växthusgaser. FN:s klimatkonferenser (COP) och EU är exempel på sådana politiska forum för diskussioner som arbetar nationsöverskridande med dessa frågor. Forskare inom FN:s klimatpanel bistår denna process med utvärderingsrapporter, och beräknar bland annat koldioxidbudgetar som krävs för att begränsa uppvärmningen till politiskt beslutade temperaturmål. Några länder har kommit överens om utsläppsrätter och klimatkvoter, till stor del som följd av Kyotoprotokollet som trädde i kraft 2005. Klimatmål är också en del av globala målen för hållbar utveckling och ingår i Agenda 2030 beslutad av FN:s generalförsamling. De globala målen innefattar att rika länder har åtagit sig att finansiera fattigare länders klimatanpassning och utsläppsbegränsning genom klimatfonder såsom FN:s gröna klimatfond och genom lån.

Inom EU och på nationellt plan överlappar klimatpolitiken med energi-, industri-, infrastruktur-, trafik-, bistånds-, forsknings-, handels- och utrikespolitiken. Ett centralt ämne i EU:s och enskilda länders klimatmål är handlingsplaner för hur snabbt länder ska ersätta användningen av fossila bränslen inom industri-, transport- och energisektorerna med förnybara energikällor, och hur redan gjorda utsläpp ska hanteras genom klimatkompensation så att netto-noll-utsläpp nås.^[1]

Det finns flera hållningar inom klimatpolitiken. Den generella inställningen i Europas länder är att utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, bör reduceras för att undgå en alltför kraftig förändring i jordens klimat. Vissa länder förespråkar emellertid en mer återhållsam klimatpolitik där man bör undvika internationella klimatpolitiska åtgärder. Detta gäller framför allt regeringar i USA, Australien och Saudiarabien.

I Sverige

Sveriges koldioxidskatt infördes 1991, och har bidragit till ett skifte från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmning samt effektivare energianvändning. Skattenivån 2020 var cirka 1,15 kronor per kg koldioxid, vilket är drygt 20 gånger högre än priset på EU:s utsläppsrätter.^[1]

Sveriges riksdag beslöt 2009 att Sverige ska minska sina utsläpp med upp till 40 procent till 2020 jämfört med 1990.^[1]

En granskningsrapport av Riksrevisionen februari 2020 visade att de styrmedel som Sveriges regeringar infört sedan 2006 för att öka andelen miljöbilar har saknat fullgoda konsekvensanalyser av samhällsekonomiska och miljömässiga effekter. Granskningen visade att det har varit förhållandevis dyra och ineffektiva sätt att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Det saknades även plan för uppföljning och utvärdering.^[2][3][4]

Se även

• FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009
• FN:s klimatkonferens i Paris 2015
• Klimatlagstiftning
• Klimatmål
• Klimatanpassning
• Parisavtalet från 2015
• Skolstrejk för klimatet
• Sternrapporten – en uppmärksammad rapport av den brittiske ekonomen Nicholas Stern, skriven på uppdrag av Storbritanniens finansminister Gordon Brown, publicerad 2006

Sverige

• Klimatmål#Sveriges energi- och klimatmål
• Sveriges miljömål: Begränsad klimatpåverkan (miljömål)
• Klimatförändring i Sverige#Klimatmål
• Klimatpolitiska rådet
• Reduktionsplikten
• Regeringen Löfven I#Miljö- och klimatpolitik
• Regeringen Löfven II#Klimat- och miljöpolitik
• Tidöavtalet#Klimat och energi
• Regeringen Kristersson#Energi- och klimatpolitik
• Miljöpolitik#Sverige

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga Wikipedia.