Globala katastrofrisker

Konstnärs föreställning av en asteroid som krockar med Jorden. En asteroid kan ha potentialen att utrota mänskligheten.

Globala katastrofrisker är hypotetiska framtida händelser med potentialen att allvarligt skada människors välbefinnande på en global skala. Vissa händelser kan förstöra eller lamslå den moderna civilisationen. En allvarlig händelse som kan orsaka mänskligt utdöende är känd som en existentiell risk.

Potentiella globala katastrofrisker inkluderar, men är inte begränsade till artificiell intelligens, nanoteknologiska vapen, klimatförändring, kärnvapenkrig, och pandemier.

Forskare upplever svårigheter att studera mänskligt utdöende direkt, eftersom mänskligheten aldrig har utrotats tidigare. Även om detta inte betyder att det inte kommer att ske i framtiden, gör det att modellering av existentiella risker är svåra att genomföra, delvis på grund av överlevnadsbias.[1]

Se även

Externa länkar

  • Mänsklighetens Sista Dagar (kunskapsserie från UR om globala katastrofrisker och existentiella hotscenarion): https://urplay.se/serie/162199-mansklighetens-sista-dagar

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Global catastrophic risk, 27 mars 2016.

Noter

  1. ^ ”Global Catastrophic Risks: Introduction”. webcache.googleusercontent.com. Arkiverad från originalet den 12 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160112211523/http://www.global-catastrophic-risks.com/docs/Chap01.pdf. Läst 16 december 2015. 
v  r
Effektiv altruism
Begrepp
Personer
Organisationer
Problemområden
Extrem fattigdomGlobala katastrofriskerFabriksdjurhållning
Böcker
Det liv du kan räddaSuperintelligens: De tänkande maskinernas tidsålderLiv 3.0: att vara människa i den artificiella intelligensens tid
v  r
Hållbar utveckling
Principer
Konsumtion
Befolkning
Teknik
Ekodesign · Lämplig teknik · Miljöteknik
Biologisk mångfald
Energi
Mat
Hållbart jordbruk · Hållbart fiske · Lokalproducerad mat · Matsäkerhet · Permakultur · Skogsjordbruk · Stadsodling
Vatten
Vattenbrist · Vattenfotavtryck · Vattenhushållning · Vattenskydd · Vattenåtervinning
Ansvarsskyldighet
Hållbar avkastning · Hållbart skogsbruk · Hållbarhetscertifiering · Hållbarhetsmått · Hållbarhetsrapportering · Hållbar materialförsörjning
Tillämpningar
Arkitektur · Dagvattenhantering · Ekodesign · Ekoby · Företagande · Förpackningar · Geopark · Grön marknadsföring · Industrier · Infrastruktur · Konst · Landskapsarkitektur · Livsstil · Marknader · Mode · Nyurbanism · Reklam · Städer · Samhällsbyggande · Transport · Trädgårdsskötsel · Turism
Förvaltning
Avfall · Fiske · Material · Naturresurser · Planetär · Skogsbruk
Avtal och konferenser
FN:s miljövårdskonferens (Stockholm, 1972) · Brundtlandkommisionen (1983) · Brundtlandrapporten (1987) · Riokonferensen (1992) · Riodeklarationen om miljö och hållbar utveckling · Agenda 21 (1992) · Konventionen om biologisk mångfald (1992) · Internationella konferensen om befolkning och utveckling (1994) · Lissabonprinciperna (1997) · Kyotoprotokollet (1997) · Earth Charter (2000) · FN:s millenniedeklaration (2000) · Earth summit 2002 (Rio+10, Johannesburg) · FN:s nationernas konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio + 20, 2012) · Globala målen (2015) · Parisavtalet (2015) · FN:s havskonferens (2017)